Skatteverkets remissvar m.m.

MSB 2021-01459

1 Sammanfattning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ber om synpunkter på förslag till ”Strategi för försörjningsberedskap med inriktning mot privat-offentlig samverkan”. Särskilt med fokus på frågeställningar som kan komplettera den önskade utvecklingen,[1] om andra åtgärder behöver vidtas för att försörjningsberedskapen ska kunna förbättras enligt regeringens målsättning samt vilket behov av stöd som kan behövas för att fortsatt arbeta med angiven målsättning.

Strategin tar sikte på att säkerställa behov flöden av varor och tjänster under fredstida kriser, höjd beredskap och krig för att upprätthålla samhällets funktionalitet samt stärka, och ytterligare involvera näringslivet i, de bakomliggande strukturella åtgärder och processer som de ökade kraven på den nationella planeringen kan komma att kräva.

Försörjningsberedskapen avser att förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för dess överlevnad inom ramen för en medveten, framåtriktad och agil beredskapsutveckling vilken kan hantera hela, eller delar av, hotskalan från allvarliga samhällskriser till höjd beredskap och ytterst krigsförhållanden. Det är således en principiell fråga i samhällskontraktet hur samhället ska sörja för att civilbefolkningens lidande minimeras och skapa förutsättningar för fortsatt nationell överlevnad.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har i stort inga synpunkter på den framlagda strategin avseende en privat-offentlig samverkan inom ramen för en beredskapsplanering avseende försörjningsberedskapen. Myndigheten välkomnar särskilt de frågor som berör behovet av utveckling inom området säker kommunikation och informationshantering med vidhängande frågor kring säkerhetsskydd och informationssäkerhet inom näringslivet.

Behovet av en heltäckande lagstiftning för försörjningsberedskap där sektorsspecifik lagstiftning hänger ihop utgår myndigheten från att det avser behovet av en översyn av hela krisberedskaps- och totalförsvarslagstiftningen.

FOI har genomfört en förstudie kring frågor som behöver analyseras i en av regeringen aviserad utredning om nationell försörjningsberedskap. Dessa frågor tar upp ett antal försörjningsviktiga områden[2] vilka har beroenden till en rad andra kritiska sektorer som skulle kunna betecknas som försörjningsviktiga bl.a. betaltjänster och skatteväsende. Hit hör även folkbokföringsfrågor vilka inte omnämns. Skatteverket utgår från att MSB föreslagna strategi utgår från den av FOI framtagna förstudien. I föreliggande förslag till strategi framgår dock inte tydligt ett resonemang kring hur det offentliga ska kunna finansiera av köpta varor och tjänster samt civilbefolkningens, och berörda myndigheters, faktiska betalningsförmåga under nämnda förhållanden t.ex. skattesystemets utformning fr.a under höjd beredskap och krig. Det torde vara av vikt, inte minst för näringslivet.

Remissens förslag till strategi fokuserar på nationell beredskapsplanering och samverkan inom försörjningsberedskapen och privat-offentlig samverkan. Givet näringslivets internationella prägel torde strategin också innefatta en tanke om hur ett internationellt samarbete kring försörjningsberedskap och privat-offentlig samverkan utvecklas, åtminstone inom en nordisk dimension.

Flera beredskapsansvariga myndigheter inom sektorn finansiella tjänster[3] har idag en nationell organisering utan tydlig regional indelning. Oavsett hur betänkandet av utredningen om civilt försvar[4] tas emot och hanteras kvarstår behovet av att möta beredskapsplanering på regional nivå i samverkan med t.ex. länsstyrelser och militärregioner. Den regionala/lokala beredskapsplaneringen torde vara en angelägenhet även för nationella myndigheter att stödja i en ökad samverkan med privata aktörer. Skatteverket avser att bygga en sådan planeringsorganisation för att kunna möta ett sådant behov.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket har i flera svar på remisser inom området krisberedskap och totalförsvarsplanering lyft fram behovet av dels en tydlig inriktning, dels en hållbar finansiering av beredskapsplaneringen vilken idag inte täcks av tilldelade medel. En medverkan i en omfattande uppbyggnad av beredskapsplanering kräver inte bara investeringsmedel utan även handläggarresurser som myndigheten inte fullt ut besitter. Finansieringen av beredskapsutvecklingen kan inte täckas av tillfälliga projektmedel som t.ex. anslag 2:4 utan medverkande myndigheter bör tillföras långsiktig finansiering som sträcker sig längre än en försvarsbeslutsperiod. Särskilt om detta arbete siktar på en ökad involvering av privata aktörer där frågor som t.ex. säkerhetsskydd och informationssäkerhet kan komma behöva stärkas i nära samverkan mellan myndigheten och privata aktörer.

[1] Totalförsvaret 2021-2025, Prop. 2020/21:30, s 130

[2] FOI-2020-1155, s 5 (186), 2020-11-16

[3] T.ex. Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten men omfattar även icke beredskapsansvarig myndigheter som Statens Servicecenter och Arbetsförmedlingen.

[4] Utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (Ju 2018:05)