Skatteverkets remissvar m.m.

2020:144

Sammanfattning

Skatteverkets svar på utvärderingen av de allmänna råden Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) och Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) bygger på den erfarenhet som Skatteverkets medarbetare har fått i kontakt med företagen. Vidare bygger svaret på bedömningar hos en referensgrupp av medarbetare inom Skatteverket om hur reglerna fungerar på ett generellt plan.

Avsnitt 1 -Separata fullständiga regelverk

1A: Ärden nuvarande normgivningen med separata fullständiga regelverk ändamålsenlig för tillämpande företag?

Ja. Enligt Skatteverkets uppfattning underlättar det för företagen om det är ett fullständigt regelverk som ska användas vid upprättandet av den finansiella rapporten. Reglerna blir lätt åtkomliga och företagen vet att alla regler som de ska beakta vid upprättandet av den finansiella rapporten finns i regelverket. Den tidigare ordningen med olika rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden, kombinerat med möjligheten att tillämpa rekommendationer från Redovisningsrådet, medförde att företagen inte själva hade tillräcklig kunskap om vilka regler som fanns om de inte anlitade redovisningstjänster.

1B: Bör BFN:s normgivning även i fortsättningen utgöra fullständiga och sammanhållna regelverk?

Ja. De olika regelverken bygger som Skatteverket ser det på olika utgångspunkter om de tillämpande företagen och deras verksamhet. Det mindre företaget har behov av enkla och tydliga regler där utrymmet för bedömningar är små. För dessa företag är det viktigt med regler som är lätta att tillämpa och förstå. Om samtliga alternativa regler för upprättande av årsredovisning skulle samlas i ett sammanhållet regelverk skulle det medför en stor otydlighet för företagen och valen av regler skulle bli svårare för företaget.

1C: Finns det ett behov av att ha olika regelverk som är anpassade till företagens storlek och/eller komplexitet?

Ja, behoven hos företagen skiljer sig åt beroende på storlek och verksamhetens komplexitet. Som Skatteverket uppfattar de allmänna råden utgår de främst från företagets ”beloppsmässiga” storlek. Företag med komplexa transaktioner bör inte tillåtas tillämpa ett förenklingsregelverk eftersom det inte finns regler om komplexa transaktioner, t.ex. säkringsredovisning i K2. I förordet till det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag framgår att regelverket inte bör tillämpas av företag med komplexa transaktioner. Skatteverket anser dock inte att det är tillräckligt. Skatteverkets uppfattning är att den uppmaningen inte har fått gehör i praktiken, varför verket förordar att det förtydligas att regelverket inte ska användas av företagen med komplexa transaktioner.

1D: Bör BFN:s svar på frågor av principiell betydelse från enskilda frågeställare även fortsättningsvis hanteras genom brevsvar som publiceras på BFN:s webbplats?

Ja. Skatteverket anser att det är av stor vikt att företagen får kännedom om dessa. Vidare anser Skatteverket att Bokföringsnämnden bör fortsätta att publicera frågor och svar på vanligt förekommande frågor. Det är en bra service till företagen och andra användare av de allmänna råden.

För att få en ökad spridning av lämnade brevsvar vore det bra om de kunde arbetas in i vägledningen i de delar de fortfarande är relevanta och lämpliga att de kommenteras i vägledningen.

Avsnitt 2 – Normgivningsteknik

2A: Är den nuvarande normgivningstekniken, på ett övergripande plan, ändamålsenligt för tillämpande företag?

Ja.

2B: Är den valda dispositionen av BFN:s normgivning ändamålsenligt, dvs. indelning i allmänna råd, kommentarer till dessa samt exempel?

Ja. Det underlättar läsningen och förståelsen för regeln om kommentaren är i anslutning till det allmänna rådet.

När det gäller tekniken i vägledningarna i pdf-form, som finns publicerade på webben vore, det önskvärt om hänvisningarna till exemplen i kommentarerna var klickbara så att läsaren direkt kunde ta sig till exemplet. Det skulle underlätta för användarna.

2C: Är den valda dispositionen när det gäller kapitelindelning i BFN:s normgivning ändamålsenlig och överskådlig?

Ja. Kapitlen i K3 bygger på kapitelindelningen i IFRS for SME medan kapitlen i K2 bygger på rubrikerna i balans- och resultaträkningen samt årsredovisningens delar i övrigt. Det gör att det inte alltid går att jämföra det två regelverken. Skatteverket anser dock inte att det försvårar läsningen.

I K3 finns inget generellt avsnitt om kostnader, vilket skulle underlätta tillämpningen.

2D: Om BFN även fortsättningsvis ska tillhandahålla ett förenklat regelverk för små företag med enklare förhållanden (K2), bör detta regelverk på samma eller liknande sätt som i dag

1. begränsa antalet valmöjligheter? Enligt Skatteverkets uppfattning innebär färre valmöjligheter att reglerna upplevs enklare. Det är av stor vikt att reglerna för de mindre företagen med enklare förhållanden är tydliga och begripliga. Förenklingen får däremot inte gå så långt att användarna inte anser att den finansiella informationen är av tillräckligt god kvalitét.
2. innehålla regler som ligger nära skattelagstiftningen? Skatteverkets uppfattning är att om reglerna ligger nära skattelagstiftningen är risken för oavsiktliga fel mindre vid beskattningen. Detta i och med att företaget inte behöver sätta sig in i olika regelverk och vidta eventuella skattemässiga justeringar. Skatteverkets uppfattning är att reglerna i K2 bör ligga så nära skattelagstiftningen i den mån det går med hänsyn till årsredovisningslagen.

2E: Bör BFN även fortsättningsvis tillhandahålla ett regelverk (K3) som tar sin utgångspunkt i den särskilda internationella standarden för små- och medelstora företag (IFRS for SMEs)?

Ja, utgångspunkten i IFRS for SMEs är bra. Däremot kanske man inte behöver ha en kapitelindelning precis i enlighet med IFRS for SMEs utan anpassa dem utifrån svenska förhållanden. Exempelvis skulle kapitel 16 och 31 kunna inarbetas i andra kapitel.

2F: Innebär utvecklingen av ny teknik för att upprätta, sprida och använda finansiell information som finns i företagens års- och koncernredovisningar att normgivningen bör utformas på något annat sätt än i dag?

Enligt Skatteverkets uppfattning bör ambitionen vara att utnyttja nya tekniska förutsättningar.

Avsnitt 3 – Regelverkens förhållande till varandra samt deras tillämpningsområde

3A: Är de nuvarande möjligheterna att byta mellan K-regelverken och de gällande gränsvärdena på ett övergripande plan ändamålsenliga för tillämpande företag?

Ja. Det är viktigt att ett företag bara kan byta regelverk när det föreligger särskilda skäl. Om det skulle vara möjligt för ett företag att byta regelverk utan särskilda skäl riskerar det att ge sämre information om företagets ställning och resultat i och med att jämförbarheten mellan åren minskar.

3B: Om BFN även fortsättningsvis ska tillhandahålla separata regelverk, bör byte av regelverk kunna göras på samma sätt som i dag?

Ja. Enligt Skatteverkets uppfattning är möjligheterna till att byta regelverk väl avvägda.

3C: Om BFN även fortsättningsvis ska tillhandahålla separata regelverk, bör gränsvärdet för tillämpning av ett förenklat regelverk (K2) bestämmas på något annat sätt än i dag?

Ja. Enligt Skatteverkets uppfattning bör K2-regelverket endast kunna tillämpas av företag som bedriver en relativt enkel verksamhet utan komplexa transaktioner. K2 är ett förenklingsregelverk och det innebär att reglerna inte är avsedda för komplexa transaktioner. Det skulle vara upp till företaget att bedöma om regelverket är ändamålsenligt för företagets redovisning av verksamheten och dess komplexitet. Det skulle innebära att företaget aktivt ska bestämma om K2 är ändamålsenligt för företagets redovisning. Det framgår av förordet till K2 men det anser inte Skatteverket är tillräckligt. Det skulle därför vara önskvärt med regler om detta i form av allmänna råd.

Ett ytterligare exempel är att K2 inte bör få tillämpas av ett företag som genom ett verksamhetsförvärv startar sin verksamhet och direkt genom förvärvet får en större verksamhet. Den situation som Skatteverket ser är att verksamheten överlåts till ett nybildat dotterföretag. Dotterföretaget är ett mindre företag enligt definitionen i årsredovisningslagen, i och med att företaget är nystartat. Däremot är verksamheten större och komplex redan från start.

3D: Om BFN även fortsättningsvis ska tillhandahålla separata regelverk, bör tillämpningsområdet för K3 förändras på något annat sätt än vad som följer av fråga 3C?

Nej. K3 bör även fortsättningsvis vara huvudregelverket när ett företag upprättar sin årsredovisning.