Skatteverkets remissvar m.m.

Fi 2022:01

1 Sammanfattning

Skatteverket har inga principiella invändningar mot förslaget, och anser att konceptet serviceåtagande ansvarsfördelning tillgodoser kundperspektivet på ett bra sätt genom att i första hand hänvisa kunder till beslutande myndighet. Dock vill vi framföra risken att uppdelningen mellan primär och sekundär kontaktkanal kan innebära svårigheter för kunder (betalningsmottagare) i vissa fall, och det är av vikt att i det fortsatta arbetet i så hög utsträckning som möjligt undvika otydligheter och risker för att som kund bli bollad mellan utbetalande och beslutande myndighet. Det finns också delar som behöver utvecklas för att få till en effektiv process samt rättsliga aspekter som behöver utredas för att säkra lagstöd för konceptet.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har ett antal synpunkter på några av delarna i konceptet.

2.1 Ansvarsfördelning

I konceptet beskrivs på sid 11 att en betalningsmottagare skall kunna ändra bankkonto i den beslutande myndighetens digitala kanal. Skatteverket anser att det bör förtydligas hur förändring av bankkonto går till då konceptet inte beskriver t ex vem som har skrivrättighet till det centrala kontoregistret. Vidare beskrivs det att betalningsmottagaren skall initiera ärenden som gäller utbetalning som inte kunnat genomföras – ska inte sådan utredas omedelbart på Utbetalningsmyndighetens initiativ?

På sid 12 beskrivs ”information som omfattas av Utbetalningsmyndighetens ansvar”. Här anser Skatteverket att det bör det förtydligas vilken information som avses. På samma sida skrivs även ”… av Utbetalningsmyndigheten godkänd e-legitimation...” Innebär detta att Utbetalningsmyndigheten skall ha ett förfarande där de godkänner vissa e-legitimationer?

På sid 20 beskrivs hur Utbetalningsmyndighetens handläggning går till i samband med att utbetalning inte kunnat genomföras. Bland annat beskrivs att för vissa typer av ärenden kan stickprovskontroller vara ett lämpligt förfarande i samband med manuell handläggning. Skatteverket ser ett behov av förtydligande kring vad stickprovskontrollerna innebär, då detta inte framgår i texten.

2.2 Betalningsmottagarens perspektiv

Principer för service

En av principerna för service anges vara att ”Beslutande myndighet ger service till betalningsmottagaren och Utbetalningsmyndigheten håller beslutande myndighet kontinuerligt välinformerad.” Genomgående i konceptbeskrivningen i avsnitten 5 och 6 beskrivs beslutande myndigheter som primär kontaktkanal för betalningsmottagarna och att mycket av informationen kring enskildas utbetalningar ska kunna tillhandahållas av beslutsmyndigheten. Beslutsmyndigheten ska även kunna ta emot information om nytt bankkonto och registrera den, eller möjligen överföra den till, Utbetalningsmyndighetens system för transaktionskonto.

Den relation som beskrivs i servicekonceptet mellan beslutande myndigheter och Utbetalningsmyndigheten förutsätter att information kan lämnas ut mellan myndigheterna och behandlas för serviceändamål. Aktuell information kommer att vara sekretessbelagd hos Utbetalningsmyndigheten och i varje fall sekretessreglerad hos beslutande myndigheter. Både utbytet av information och förutsättningar för behandling av informationen kommer att kräva ny författningsreglering om servicekonceptet ska bli verklighet.

Utbetalning

Där processen för utbetalning beskrivs utgår skrivningarna ifrån att betalningsmottagaren ska ansöka om en förmån och att det i samband med ansökan ska göras en kontroll av mottagarkontot. När det gäller utbetalningar av överskott på skattekontot så blir detta inte en korrekt beskrivning av processen. Där kan överskottet bero på olika saker – i de flesta fall ett skattebeslut som medfört ett överskott som ska betalas ut. Hur processen är tänkt att fungera i de fallen omfattas inte av beskrivningen och det kan finnas anledning att klargöra processen även i de fallen.

I processbeskrivningen saknas också beskrivning av steget med bemyndigande, det vill säga när vi ger banken rätt att lyfta pengarna från vårt bankkonto.

Utbetalning kan ej genomföras

Det skapas mycket administration och sannolikt även oklarheter, både för myndigheter och betalningsmottagare, utifrån processen i samband med att utbetalning ej kan genomföras. Det vore bra att titta på om processen går att renodla mer och tydliggöra myndigheternas ansvar och arbetsuppgifter i processen.

Skatteverket betraktar skulden som betald i samband med överfört betaluppdrag till Utbetalningsmyndigheten, inte minst enligt beskrivning att beslutande myndighet inte behöver ändra sin redovisning. Ett nytt utbetalningsförsök måste rimligen ske utifrån en ny skuld i Utbetalningsmyndighetens bokföring. Det är också lite oklart varför betalningsmottagaren ska uppmanas att kontakta den beslutande myndigheten vid frågor. Det är Utbetalningsmyndigheten som ansvarar för betalningar som inte kunnat genomföras.

2.3 Allmänna handlingar

Skatteverket vill även framföra ett antal synpunkter kopplat till allmänna handlingar och informationshantering som behöver beaktas i det fortsatta arbetet med konceptet.

Skatteverket anser att det behöver förtydligas vilken myndighet som är arkivbildare för vilka allmänna handlingar. Såvitt framgår av prop. 2022/23:34 har man inte tänkt sig några direktåtkomster mellan myndigheterna, utan informationsflödena ska utgöras av ”annat elektroniskt utlämnande”. Det skulle kunna innebära att stora mängder information som myndigheterna skickar mellan sig kommer att bilda arkiv hos samtliga myndigheter som tagit emot informationen.

Det är otydligt om alla handlingar som ”uppstår” hos Utbetalningsmyndigheten kommer att tillhöra Utbetalningsmyndigheten eller om det kan uppstå handlingar som tillhör den beslutande myndigheten för vilken utbetalningen sker. Det anges på olika ställen i konceptet att Utbetalningsmyndigheten ”utför denna verksamhet i egen regi”, t.ex. s. 9. På andra ställen kan man få intrycket av att verksamheten skulle kunna vara delad, att viss handläggning kan behöva ske vid den beslutande myndigheten, se s. 4.

Hur ska man hantera situationen när en betalningsmottagare hos den beslutande myndigheten begär ut allmänna handlingar som finns hos Utbetalningsmyndigheten? Konceptet serviceåtagande förefaller inte utesluta risken att betalningsmottagaren blir konfunderad över ett ev. besked att myndigheten som fattat beslutet inte har tillgång till alla handlingar i ärendet. Det finns en risk att olika myndigheter gör olika tolkningar om detta inte är klarlagt från början. Det skulle inte vara bra för allmänhetens förtroende för det nya utbetalningssystemet om Försäkringskassan lämnar ut information om t.ex. en ej inlöst utbetalningsavi, medan exempelvis Skatteverket inte gör det (utan hänvisar till att det är en handling hos Utbetalningsmyndigheten – vilket det rent faktiskt är). Det riskerar att undergräva målsättningen att ”användarupplevelsen framstår som sammanhållen” såsom framhålls, se s. 8.

Det finns risk för gränsdragningsproblem beträffande vem som är informationsägare. Betalningsmottagaren kan ändra sina uppgifter i kontakt med beslutande myndighet vilket innebär att uppgifter som visas hos alla myndigheter ändras. Blir ändringen Utbetalningsmyndighetens information eller beslutande myndighets information?

Det anges i Konceptet, s. 14, att de beslutande myndigheterna bör integrera sina befintliga handläggningssystem med Utbetalningsmyndighetens ärendehanteringssystem om samarbetet kring ärenden vid handläggning i anslutning till utbetalningar ska bli effektivt. Om ärendehanteringssystemen ska integreras, vem äger informationen, var ska den bevaras, vem har tillgång till information hos vem är frågor som bör utredas vidare.