Skatteverkets remissvar m.m.

Ku2023/01380

1. Sammanfattning

Skatteverket kan inte tillstyrka att trossamfundet Trosrörelsen (TR) beviljas statlig hjälp med avgifter enligt lagen (1998:1593) om trossamfund då det finns tveksamheter om trossamfundet uppfyller demokrativillkoret. Det har heller inte kunnat bedömas om trossamfundet har en tillräckligt fast och tydlig organisatorisk struktur och livskraft.

2. Skatteverkets synpunkter

Av 1 § lagen (1999:932) om stöd till trossamfund framgår att statens stöd till trossamfund kan lämnas som statsbidrag och som statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund får regeringen besluta att ett registrerat trossamfund ska få avgiftshjälp. Avgiftshjälp får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, är stabilt och har egen livskraft. Verksamheten bör även i huvudsak finansieras av medlemmarna eller de som betjänas av samfundet.

2.1 Oklarheter kring demokrativillkoret

Kravet på att bidra till att upprätthålla och stärka de värderingar som samhället vilar på (demokratikravet) innebär att trossamfundet ska utöva sin verksamhet med respekt för andra människors lika värde samt bidra till en normbildning i samhället som överensstämmer med demokratins idéer. De krav som ställs upp bör främst vara av formell natur, men det bör också ske en prövning av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets grundläggande värderingar. Detta får dock inte innebära att det sker någon närmare prövning och värdering av samfundets lära i förhållande till samhällets gemensamma värdegrund. Trossamfundet bör motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet (prop. 1998/99:124 s. 63-66, 70-71).

Av HFD 2017 ref 4 framgår bl.a. att religionsfriheten innebär att prövningen av demokratikravet inte innefattar någon närmare prövning och värdering av samfundets religiösa lära. Vidare uttalar HFD att en bedömning av huruvida ett samfund uppfyller kraven i 3 § 1 lagen om stöd till trossamfund emellertid inte kan göras helt med bortseende från de uppfattningar som samfundet ger uttryck och verkar för på grundval av sin religiösa lära.

På TR:s hemsida finns dokumentet Trosrörelsen om sexualitet som även omnämns i ett till ansökan bifogat protokoll. Dokumentet redogör för trossamfundets syn på sexualitet som sammanfattningsvis är att ”Äktenskapet är instiftat av Gud, ett förbund mellan en man och en kvinna och den enda platsen för sex. Alltså ser vi all annan utlevd sexualitet, inklusive homosexualitet, som synd.”. När det gäller frågan om man kan vara homosexuell och medlem eller ledare inom en församling anger dokumentet att trossamfundet drar gränsen ”vid utlevnad av synd och oviljan att omvända sig ifrån den. Detta gäller både sexuella och övriga synder, och både medlemskap och ledarskap.”.

Med hänsyn till detta och till ovan nämnda förarbeten och uttalanden från HFD anser Skatteverket att man kan ifrågasätta huruvida TR uppfyller kravet på att bidra till att upprätthålla och stärka de värderingar som samhället vilar på. Detta ska prövas, inte utifrån trossamfundets religiösa lära, utan utifrån hur den religiösa läran faktiskt tillämpas. Om detta innebär att personer diskrimineras eller att det anses gå emot samhällets grundläggande värderingar så kan det anses strida mot villkoret.

2.2 Villkor som inte kunnat bedömas

Trossamfundet bör ha en organisatorisk struktur som är fast och tydlig, vilket enligt förarbetena innebär att trossamfundet och dess organisatoriska delar utgör juridiska personer och att dessa bl.a. disponerar egna lokaler. Det framgår inte av TRs ansökan om man har en geografiskt spridd verksamhet eller hur församlingarna är organiserade i förhållande till samfundet.

För att få avgiftshjälp måste samfundet uppvisa ett visst mått av stabilitet, vilket innebär att trossamfundet ska ha bedrivit verksamhet här i landet under minst fem år och som huvudregel bör ett samfund betjäna minst 3000 personer för att ha den livskraft som krävs. TR uppger i sin ansökan att man betjänar mer än 6000 medlemmar men antalet har inte gått att verifiera. Uppgiften om 6 000 personer som betjänas av trossamfundet förefaller vara uppskattad på, för Skatteverket, otydliga grunder.

På grund av detta anser Skatteverket att det saknas tillräckliga underlag för att bedöma samfundets stabilitet vad gäller organisation, geografisk spridning, församlingarnas tillgång till lokaler eller antalet personer som betjänas.

2.3 Den praktiska hanteringen av avgiftshjälpen

För att statligt stöd i form av avgiftshjälp ska fungera måste även andra förutsättningar vara uppfyllda. Absoluta villkor för att avgiftshjälp ska fungera är att

• grunden för medlemskap och avgiftsskyldighet står helt klart för alla medlemmar
• samfundet skaffar tydliga samtycken till avgiftsbetalningen från de medlemmar som Skatteverket ska ta in avgifter för och att det är tydligt för medlemmarna att man kan gå ur samfundet och dra tillbaka sitt samtycke, och
• samfundet tydligt informerat medlemmarna om avgiftsskyldigheten och vad det innebär att betala avgift via skattebetalningssystemet.

Enligt 6 § första stycket lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund ska andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan skaffa skriftligt samtycke från de personer vilkas avgifter ska tas in med statlig hjälp. Samtycket ska avse dels avgiftsskyldigheten till trossamfundet och dels att avgiften tas in med statlig avgiftshjälp.

I TRs ansökan om avgiftshjälp ingår bland annat ett exempel på hur samtyckesblanketten ska utformas. Skatteverket vill framhålla att den inte på ett tillräckligt tydligt sätt informerar om vad ett samtycke skulle innebära, när avgiften kommer att dras och hur personen kan återta sitt samtycke. Denna otydlighet riskerar att innebära en administrativ börda för samfundet och Skatteverket. Om TR beviljas avgiftshjälp bör blankett för medgivande och återtagande utformas i samråd med Skatteverket.