Skatteverkets remissvar m.m.

KN2023/03378

1 Sammanfattning

Skatteverket har inget att invända mot förslaget. Skatteverket har dock följande synpunkter.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förordningstext

I den föreslagna förordningen anges i avsnitt (10) att för varje nytt stöd av mindre betydelse måste hänsyn tas till det totala stöd av mindre betydelse som beviljats under de senaste tre åren. I artikel 3.2 anges att totalt stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag av en enda medlemsstat inte får överstiga 300 000 EUR under en period av tre år. I artikel 7.4 i den föreslagna förordningen anges att det berörda företaget ska lämna redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som mottagits under de två föregående åren och det innevarande året.

För Skatteverket är det inte tydligt om ”år” i den föreslagna förordningen avser kalenderår eller beskattningsår. Det är inte heller tydligt om ”tre år” ska förstås som de två föregående åren och det innevarande året, eller som en löpande period om 36 månader. Om det inte avser beskattningsår behöver följdändringar göras i 29 kap. 19 f §, 31 kap. 33 a § och 31 kap. 33 c § skatteförfarandelagen (2011:1244) inför årsskiftet.

I avsnitt (25) anges att offentliggörandet i ett centralt register av stödmottagarens namn med tanke på det berättigade intresset av att ge allmänheten information om användningen av statliga medel inte i onödan inkräktar på stödmottagarnas rätt till skydd av sina personuppgifter.

Utöver offentliggörandet av stödmottagarens namn bör övervägas om inte också övriga uppgifter som ska offentliggöras i registret bör inkluderas här.

2.2 Stöd i form av nedsättning av arbetsgivaravgifter

Enligt artikel 6.4 i den föreslagna förordningen ska nytt stöd av mindre betydelse beviljas först efter att det kontrollerats att det nya stödet av mindre betydelse inte medför att det totala belopp av stöd av mindre betydelse som beviljas det berörda företaget når upp till en nivå som överskrider taket och att samtliga villkor i förordningen är uppfyllda.

Skatteverket hanterar stöd av mindre betydelse bl.a. i form av nedsättningar av arbetsgivaravgifterna, vilka redovisas i arbetsgivardeklarationen. Detta gäller det s.k. växa-stödet, tillfälligt utvidgat växa-stöd och avdrag från arbetsgivaravgifter inom ett stödområde.

Om en arbetsgivardeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen, enligt 53 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stöd som redovisas i arbetsgivardeklaration beviljas således när en arbetsgivardeklaration ges in (under förutsättning att den har lämnats i rätt tid och på rätt sätt) och därmed är det inte möjligt att göra en sådan kontroll mot registret som krävs enligt artikel 6.4 i den föreslagna förordningen innan stödet beviljas. Förslagsvis införs en möjlighet till efterkontroll för stöd av mindre betydelse som redovisas i arbetsgivardeklarationen i den föreslagna förordningen, alternativt att formerna för dessa stöd ses över.

2.3 Allmänt

Förslaget innebär att det blir ett ökat uppgiftslämnande för företagen för beviljat stöd redan från första kronan i jämförelse med vanliga statliga stöd där transparensredovisning sker från vissa högre tröskelvärden.

Flera av de stöd av mindre betydelse som hanteras av Skatteverket avser relativt låga belopp. Som exempel kan anges regional skattereduktion för boende i vissa områden där stödet uppgår till maximalt 1 675 kr per stödmottagare och år och baserat på 2021 års uppgifter omfattar ca 136 000 näringsidkare. Om alla stöd som Skatteverket i dag hanterar ska rapporteras innebär det, baserat på 2021 års uppgifter, att antalet rapporteringar kan uppskattas till ca 370 000 per år.

Med tanke på mängden stöd som ska rapporteras är det en förutsättning att det går att automatisera såväl kontroll mot registret som uppgiftslämnande till registret. Skatteverket har med den korta svarstiden inte hunnit analysera möjligheten till en sådan automatisering och det är inte helt givet att en sådan automatisering är möjlig att genomföra. Det är här även av betydelse hur registret utformas.

En översyn kring möjligheten att utveckla en automatiserad kontroll och uppgiftslämnande samt vilka lagändringar som kan behövas för att den föreslagna förordningen ska kunna tillämpas bör påbörjas snarast. Det kan här också nämnas att för vissa stöd är tidpunkten för stödets beviljande inte helt given. För att Skatteverket ska kunna påbörja arbetet med nödvändig IT-utveckling och eventuella justeringar i deklarationsformulär behöver först arbetet med en sådan översyn vara klart.

Av förslaget framgår att inom begreppet företag ryms alla de företag som ingår i en och samma intressegemenskap på ett sådant sätt att de bör ses som en enhet (”ett enda företag”) vid tillämpningen av regeln om stöd av mindre betydelse. För att det föreslagna centrala registret över stöd av mindre betydelse ska kunna användas för kontroll före det att stöd beviljas, bör registret även innehålla uppgift om när två eller flera företag ska betraktas som ett enda företag samt löpande förändringar i det avseendet.

Det kan också nämnas att Skatteverket i dag inte har tillgång till uppgift om stödmottagarens sektor på grundval av den statistiska näringsindelningen i Europeiska gemenskapen (Nace).

För rapportering i registret behövs således en ändring i befintlig lagstiftning så att verket kan inhämta uppgiften.

Ett eventuellt register kommer inte ha direkt eller indirekt koppling till Skatteverkets verksamhet. Skatteverket kommer endast att på samma sätt som andra aktörer som betalar ut stöd registrera in samt hämta ut uppgifter ur det eventuella registret. Det är därför Skatteverkets uppfattning att verket inte är en lämplig myndighet för hantering av registret.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Beroende på hur Sverige väljer att utforma registret och anpassa stöd och lagstiftning till förslaget får Skatteverket återkomma i fråga om kostnader och konsekvenser.