Skatteverkets remissvar m.m.

Fi2023/02125

1 Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot att förslagen genomförs men föreslår ny lydelse av 5 och 6 §§ lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgifter för vissa tunga fordon samt önskar förtydligande av 5 §, 17 d § och 23 a § samma lag.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har inga invändningar mot att förslagen genomförs. Skatteverket har dock synpunkter vad gäller vissa paragrafers utformning i förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.

5 §

Skatteverket anser att den föreslagna lydelsen av bestämmelsen i 5 § är otydlig avseende vilka lätta lastbilar som ska omfattas av vägavgiftsplikten. För att förtydliga föreslår Skatteverket att bestämmelsen ges följande lydelse.

5 § För fordon som är eller bör vara registrerat i det svenska vägtrafikregistret (svenskt fordon), och som inte är avställt eller tillfälligt registrerat, betalas vägavgift för rätten att använda det svenska vägnätet. För utländskt fordon betalas vägavgift för rätten att använda motorvägar och de vägar som anges i bilaga 1.

Avgiftsplikt gäller för motorfordon med en totalvikt som överstiger 3 500 kilogram eller motorfordonskombination med sådant fordon, om fordonet är avsett för eller används för godstransport på väg. Avgiftsplikt gäller även för motorfordonskombination med motorfordon med en totalvikt på högst 3 500 kilogram med draganordning för påhängsvagn, om fordonet är avsett för eller används för godstransport på väg och motorfordonskombinationens totalvikt överstiger 3 500 kilogram.

För svenskt motorfordon med totalvikt på högst 3 500 kilogram med draganordning för påhängsvagn grundas avgiftsplikten på den högsta tillåtna totalvikt som motorfordonskombinationen kan ha.

Vidare anser Skatteverket att det i författningskommentaren till 5 § bör göras förtydliganden kring begreppen ”godstransport på väg” samt ”avsett för eller används för”.

Skatteverket önskar att ”godstransport på väg” definieras i och med att vägavgiftsplikten utvidgas till att omfatta lättare fordon. Det finns ca 260 lätta lastbilar som är registrerade som dragfordon och ett antal av dessa ägs av privatpersoner och används i samband med utövande av olika sporter, främst rid- och motorsport. Om 5 § ska tillämpas på samma sätt som tidigare kommer privatpersoner som äger denna typ av fordonskombinationer behöva betala en vägavgift på drygt 9 000 kronor per år.

I 5 § föreslås att ”avsett uteslutande för” ersätts med ”avsett för eller används för ” godstransport på väg. I författningskommentaren står att tillägget ”används för” i den svenska lagstiftningen inte är avsett att ändra på vilka fordon vägavgift ska betalas för. Den nya ordalydelsen i kombination med den vaga formuleringen i förarbetsuttalandet, att avgiftsplikten ”normalt ” inte påverkas av om ett fordon som inte är inrättat för godstransport tillfälligtvis medför gods, skapar otydlighet avseende vilka fordon vägavgift ska betalas för. Skatteverket anser därför att ordet ”normalt” ska tas bort alternativt att författningskommentaren förtydligas i denna del.

6 §

Skatteverket noterar att hänvisningen i andra stycket andra punkten till definitionen av utsläppsfritt fordon är fel och föreslår att bestämmelsen ges följande lydelse.

2. utsläppsfritt fordon enligt artikel 2.1 led 29 i eurovinjettdirektivet, om motorfordonet har en totalvikt på högst 4 250 kilogram.

17 d §

Skatteverket anser att det är oklart vem som ska betala tillkommande avgift enligt 17 b § respektive ha rätt till återbetalning av överskjutande avgift enligt 17 c §, när ändring av koldioxidutsläppsklass sker med fördröjning hos Transportstyrelsen. Skatteverket önskar därför ett förtydligande om det är den som är eller bör vara registrerad ägare vid tidpunkten för Transportstyrelsens omprövningsbeslut av koldioxidutsläppsklass eller vid den retroaktiva tidpunkt då koldioxidutsläppsklassen borde ha ändrats, som avses i 17 d §.

23 a §

Av föreslagen 23 a § framgår att vid omräkningen av belopp i 11 § till svenska kronor ska hänsyn tas till bestämmelserna i eurovinjettdirektivets artikel 7a.2 första stycket och artikel 7ga.3 första stycket. Skatteverket noterar att 23 a § andra stycke endast beaktar att nedsättningen enligt artikel 7ga.3 första stycket inte blir för låg. Skatteverket anser att det behövs en motsvarande skrivning om nedsättningen vid omräkningen till svenska kronor blir högre än vad som är tillåtet enligt artikel 7ga.3 första stycket. Det omräknade beloppet borde då fastställas till det lägsta belopp i svenska kronor som är tillåtet utan att överskrida den högsta tillåtna procentuella nedsättningen enligt artikeln.

3 Konsekvenser för Skatteverket

I den del förslagen medför en utvidgning av avgiftsplikten till nya fordon finns det behov av att genomföra informationsinsatser, ändra blanketter och uppdatera befintlig vägledning. Vidare kommer Skatteverket behöva hantera en ökad mängd ärenden och frågor. Kostnaderna beräknas emellertid understiga 500 000 kronor.

Skatteverket vill dock lyfta betydelsen av den hemställan om regeländring som verket lämnade in i juni 2022[1] där Transportstyrelsen föreslås få utökat beslutsmandat. Det skulle ge Transportstyrelsen större möjligheter att både fatta manuella grundbeslut och agera vid problem som uppstår i det automatiserade beslutsfattandet. Förslaget är därför lika relevant på vägavgiftsområdet som på vägtrafikskatteområdet. Som det ser ut idag har Skatteverket, med stöd av 4 kap. 2 § tredje stycket VSL, möjlighet att fatta manuella beslut om Transportstyrelsens automatiserade beslut uteblir, men detta är resurskrävande och Skatteverket föreslår därför i hemställan att Transportstyrelsen ges utökat beslutsmandat.

[1] PM ”Utökade möjligheter för Transportstyrelsen att fatta beslut m.m.”, dnr 8- 1745427