Fi2023/02433
1. Sammanfattning
Skatteverket har inga invändningar mot att förslagen i promemorian genomförs.
Skatteverket lämnar vissa synpunkter på förslagen. Synpunkterna gäller ett möjligt förtydligande av bestämmelsen i 2 kap. 1 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) om årlig omräkning av skattebelopp samt vissa förtydliganden och kompletteringar av promemorian.
Förslagen i promemorian bedöms inte få några konsekvenser för Skatteverket utöver vad som ingår i det ordinarie arbetet med årsomställningar.
2. Skatteverkets synpunkter
Skatteverket har följande synpunkter på de förslag som lämnas i promemorian.
I promemorian föreslås att bestämmelsen i 2 kap. 1 b § LSE om årlig omräkning av skattebelopp ändras, så att årtalen i bestämmelsen förskjuts två år framåt. Skatteverket anser att bestämmelsen blir tydligare och mer förutsebar om den utformas efter samma principer som bestämmelserna om årlig omräkning i 3 a och 7 b §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.[1] Detta skulle bl.a. innebära att omräkningen, istället för att utgå från ett fast basår, utgår från det skattebelopp som gäller det år omräkningen sker och att jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget det år omräkningen sker och det allmänna prisläget närmast föregående år.[2]
Bestämmelsen i 2 kap. 1 b § LSE kan förslagsvis utformas på följande sätt.
1 b § För kalenderåret 20** och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt i stället för vad som anges i 1 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.
För bränslen som avses i
1. 1 § första stycket 3 a samt 4-6 räknas beloppen för energiskatt och koldioxidskatt om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal,
2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 räknas
a) beloppet för koldioxidskatt om genom att det belopp för koldioxidskatt som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal,
b) beloppet för energiskatt om genom att summan av de energiskatte- och koldioxidskattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal med ett tillägg av 0,02 och därefter minskas med det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a.
Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler.
För bränslen som avses i 1 § första stycket 1, 2 och 7 avrundas beloppen enligt andra stycket till hela kronor och ören. För bränslen som avses i 1 § första stycket 3-6 avrundas beloppen enligt andra stycket till hela kronor.
2.2 Förtydliganden av grunderna för bestämmandet av skattebelopp
I Klimat- och näringslivsdepartementets promemoria Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (KN2023/03617) föreslås sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel 2024-2026. När systemet med reduktionsplikt infördes samordnades beskattningen av bensin och dieselbränsle med reduktionspliktssystemet. Samordningen innebar bl.a. att koldioxidskattesatserna för bensin och omärkt dieselbränsle bestämdes med hänsyn till den prognosticerade inblandningen av biodrivmedel.[3] Det framgår inte av den remitterade promemorian om förslaget om sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel får några konsekvenser för hur skattebeloppen för dessa bränslen enligt LSE bestäms. Det framgår inte heller om de tidigare redovisade principerna för samordningen mellan reduktionspliktssystemet och beskattningen av bränslen fortsatt anses giltiga. Skatteverket anser att promemorian i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör kompletteras med förtydliganden i detta avseende.
Förslagen i den remitterade promemorian skiljer sig vidare från flera tidigare ändringar av skattebeloppen för bensin och diesel, där skatten justerats med samma belopp för såväl bensin av olika slag som diesel samt andra bränslen som hänförs till samma kategori i 2 kap. 1 § första stycket LSE. I dessa fall har det särskilt kommenterats att ändringen utformats på visst sätt för att säkerställa att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd.[4] Den remitterade promemorian innehåller inte några motsvarande överväganden eller bedömningar. Skatteverket anser att promemorian i det fortsatta lagstiftningsarbetet kan kompletteras med förtydliganden även i detta avseende.
2.3 Komplettering av promemorians konsekvensanalys
I promemorians konsekvensanalys (s. 19) anges bl.a. att en högre andel av hushåll på glesbygden gynnas av förslaget jämfört med andelen i storstadsregioner och att ägare till bilar registrerade i Stockholms, Uppsala och Jönköpings län förväntas gynnas mest av förslaget, eftersom den genomsnittliga körsträckan per registrerat fordon är längst i dessa tre län. Det framgår inte om det är fråga om enbart privatregistrerade fordon eller om även företagsregistrerade fordon avses. Skatteverket anser att promemorian kan förtydligas i detta avseende.
3. Konsekvenser för Skatteverket
Förslagen i den remitterade promemorian bedöms inte få några konsekvenser för Skatteverket utöver vad som ingår i det ordinarie arbetet med årsomställningar.
[1] De angivna bestämmelsernas lydelse enligt SFS 2022:1772 respektive 2022:1774.
[2] Jfr Skatteverkets remissvar den 31 januari 2022 i ärende Fi2021/04051, Remiss av promemorian BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning och den 21 juni 2023 i ärende Fi2023/01509, Remiss av promemorian Vissa förslag på bränsleskatteområdet inför budgetpropositionen 2024.
[3] Jfr prop. 2017/18:1 s. 368 ff.
[4] Jfr prop. 2021/22:84 s. 12 och prop. 2021/22:221 s. 18.
Tillsammans gör vi samhället möjligt