Skatteverkets remissvar m.m.

Fi202302374

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslagen genomförs.

Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslagen. Synpunkterna gäller förslag till ändringar, förtydliganden m.m. och utvecklas nedan i avsnitt 2.

Skatteverkets kostnader beräknas till en engångskostnad om cirka 9 miljoner kronor och de löpande årliga kostnaderna beräknas till cirka 3,6 miljoner kronor.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Allmän synpunkt

I betänkandet förefaller det som om betalningsmottagaren alltid är obegränsat skattskyldig då skatteavdrag för preliminär skatt, beslut eller omprövningsbeslut om slutlig skatt och förtryckning av uppgifter i inkomstdeklarationen nämns. En betalningsmottagare kan dock vara begränsat skattskyldig och omfattas av lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister m.fl. (A-SINK). Särskild inkomstskatt, SINK eller A-SINK nämns dock inte i betänkandet. Skatteverket anser därför att det bör framgå att förslagen inte bara gäller när betalningsmottagaren är obegränsat skattskyldig.

2.2 Uppgift om förekomst av A1-intyg

Av betänkandet i avsnitt 7.7 framgår att uppgift om förekomst av A1-intyg inte ska lämnas i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket anser dock att uppgiften, som utan någon större administrativ börda hade kunnat lämnas genom ett kryss i arbetsgivardeklarationen, hade varit till stor nytta i Skatteverkets arbete att motverka och upptäcka skatteundandragande. Skatteverket anser därför att uppgift om förekomst av A1-intyg bör lämnas i arbetsgivardeklarationen.

2.3 Underrättelse om anställning

I avsnitt 7.9.2 i betänkandet föreslår utredningen att Skatteverket ska underrättas om anställning av en utlänning genom uppgift i samband med den arbetsgivardeklaration eller förenklade arbetsgivardeklaration i vilken arbetsgivaren för första gången sedan anställningen påbörjades redovisar ersättning till den anställde som betalningsmottagare. Förslag till författningsändringar i 7 kap. 1 b § utlänningsförordningen finns i avsnitt 7.9.3.

I 7 kap. 1 b § utlänningsförordningen anges även efter förslaget om författningsändringar att en arbetsgivare som anställer en utlänning ska underrätta Skatteverket om det. Begreppen ”arbetsgivare” och ”anställer” stämmer inte överens med reglerna om vem som är skyldig att lämna arbetsgivardeklaration respektive förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 2-4 §§ Skatteförfarandelagen (SFL). Uppgiftsskyldigheten enligt SFL gäller den som ska göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Det är inte heller alltid samma person som anställer någon och som sedan ger ut skatte- och avgiftspliktig ersättning. Förslaget om ändring av 7 kap. 1 b § utlänningsförordningen bör med anledning av detta ses över.

En utländsk arbetsgivare som inte har ett fast driftställe i Sverige har möjlighet att avtala med en anställd om att denna tar hand om redovisning och betalning av de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren är ansvarig för, s.k. socialavgiftsavtal (5 kap. 5 § SFL). Vid socialavgiftsavtal ska betalningsmottagaren lämna underlag för arbetsgivaravgifterna i en arbetsgivardeklaration. Den som ger ut ersättningen ska för samma ersättning lämna en kontrolluppgift med uppgift om avdragen preliminär skatt. Det bör förtydligas vem som i en sådan situation ska underrätta om anställning av utlänning.

2.4 Redovisning av frånvaro i praktiken

I avsnitt 8.10 föreslås att Skatteverkets system för att lämna arbetsgivardeklaration elektroniskt bör utformas så att den deklarationsskyldige inte kan underlåta att uppge om redovisad ersättning till betalningsmottagarna har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning.

Enligt Skatteverkets uppfattning blir en sådan lösning problematisk eftersom det rör sig om två olika uppgiftsskyldigheter som regleras i två separata regelverk. Dels skyldigheten att lämna uppgift per betalningsmottagare i enlighet med SFL, och de bestämmelser som gäller för en arbetsgivardeklaration, och dels den förslagna frånvarouppgiften i enlighet med Socialförsäkringsbalken (SFB), vilket redovisas i samband med att deklarationen lämnas in. Den deklarationsskyldige riskerar att inte kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet i de fall denne helt saknar uppgift om sådan frånvaro som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning. Eftersom uppgiftsskyldigheten enligt SFL är förknippad med sanktioner som enligt förslaget inte tillämpas på uppgiften om frånvaro kan det uppstå tolknings- och tillämpnings-svårigheter. Skatteverket skulle gärna se att man tittade närmare på hur detta skulle kunna regleras tydligare.

För de arbetsgivare som inte har anställda där det förekommer frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning kommer också den föreslagna spärren att leda till en ökad administrativ börda.

2.5 Gallring av uppgifter i beskattningsdatabasen

I avsnitt 10.4.6 i betänkandet redogörs för hur uppgifter med anledning av lämnade förslag ska gallras. Här föreslås en ny paragraf 20 a, i förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, SdbF. I paragrafen föreslås att uppgifter om frånvaro ska gallras från beskattningsdatabasen när de har lämnats till Försäkringskassan och överföringen har säkerställts.

Undantagsbestämmelsen i 2 kap. 13 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, SdbL anger att vad som sägs i 11 och 12 §§ inte hindrar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att uppgifter eller handlingar ska bevaras under längre tid än vad som anges i 11–12 §§. I 18–20 §§ finns föreskrifter om att vissa handlingar och uppgifter ska gallras vid en senare tidpunkt än vad som anges i 11 och 12 §§ och om att vissa uppgifter och handlingar helt ska undantas från gallring. Bestämmelsen i den föreslagna 20 a § SdbF anger dock att uppgifter ska gallras tidigare än vad som gäller enligt huvudregeln, och det bryter mot den nuvarande systematiken i SdbL och SdbF. En bestämmelse, som anger att uppgifter ska gallras tidigare än den senast tillåtna tidpunkten enligt huvudregeln i 2 kap. 11 § SdbL, utgör ett sådant undantag att den skulle vinna i tydlighet genom att placeras i SdbL istället för i SdbF.

En ny 3 a § föreslås, i SdbF. Paragrafen avviker från övriga bestämmelser i SdbL och SdbF i följande avseende. SdbL och SdbF reglerar vilka uppgifter som får behandlas automatiserat i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Författningarna innehåller inga bestämmelser om dokumentationskrav eller om dokumentationens utformning. Den föreslagna bestämmelsen tycks däremot vara av den sistnämnda karaktären, eftersom den reglerar möjligheten att upprätta viss dokumentation i verksamhet. Det gör att bestämmelsen framstår som malplacerad i SdbF, och hör snarare hemma i den materiella regleringen.

Enligt första stycket i den föreslagna 3 a § SdbF, får Skatteverket, om Skatteverket i ett beslut har frångått en uppgift som har lämnats om en betalningsmottagare i en sådan arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som avses i 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), markera detta genom en särskild anteckning i beskattningsdatabasen i anslutning till uppgiften.

I andra stycket föreskrivs att en sådan särskild anteckning ska tas bort, om beslutet ändras och uppgiften inte längre frångås. Av författningskommentaren framgår vidare att anteckningen ska tas bort skyndsamt (s. 349).

Bestämmelsen om att särskilda anteckningar ska ”tas bort” kan ses som en bestämmelse om gallring. Det bryter mot systematiken i SdbL och SdbF att införa sådana bestämmelser under rubriken ”Uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen” i SdbF. Övriga gallringsbestämmelser i SdbF återfinns idag under rubriken ”Bevarande och gallring av uppgifter i beskattningsdatabasen”. Givet utredningens förslag till hur bestämmelserna ska utformas, införs bestämmelsen om gallring av anteckningar lämpligen i ett andra stycke till den föreslagna 20 a § SdbF.

2.6 Synpunkter på lagtext eller författningskommentarer av teknisk natur

I betänkandet föreslås en ny bestämmelse 20 a § SdbF. I författningsförslagen (s.47) anges följande lydelse.

Uppgifter som avses i 110 kap. 31 a § socialförsäkringsbalken ska gallras när de har lämnats ut till Försäkringskassan enligt 7 § femte stycket.

I samband med författningskommentaren (s. 353) är dock lydelsen av författningsförslaget följande.

Uppgifter som avses i 110 kap. 31 a § socialförsäkringsbalken och handlingar med sådana uppgifter ska gallras när de har lämnats ut till Försäkringskassan enligt 7 § femte stycket.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Engångskostnaderna för utveckling av IT-system och annan utveckling uppskattas till cirka 9 miljoner kronor. De årliga förvaltningskostnaderna för systemen uppskattas till cirka 3,6 miljoner kronor. Kostnaden för erforderliga informationsinsatser uppskattas till 140 000 kronor.