Skatteverkets remissvar m.m.

1 Sammanfattning

Skatteverket har vissa synpunkter när det gäller kraven i 7 och 8 §§ i föreskrifterna på att det till ansökan ska bifogas ett personbevis eller, om personen saknar personnummer, andra dokument som är jämförliga med personbevis. Nämnda handlingar är avsedda att, enligt vad som anges i konsekvensutredningen, kunna begäras ut av sökanden hos Skatteverket.

• Kravet på personbevis syftar bland annat till att fylla en säkerhetsfunktion genom att det med större säkerhet ska gå att säga att en ansökan görs av rätt person. Slutsatsen att ett bifogat personbevis fyller en sådan säkerhetsfunktion bygger dock på en felaktig uppfattning om att personbevis endast kan begäras ut av sökanden eller dennes vårdnadshavare. Skatteverket ifrågasätter därför att kravet på personbevis kommer att fylla avsedd säkerhetsfunktion.
  

• Skatteverket har inte tillgång till uppgift om civilstånd för personer med samordningsnummer. Det stämmer alltså inte, som anförs i konsekvensutredningen, att en sökande med samordningsnummer kan vända sig till Skatteverket för att få ett utdrag ur folkbokföringsdatabasen eller annan handling som visar dennes civilstånd.

Skatteverket har även förslag på ändrad lydelse av 7, 9 och 13 §§ i föreskrifterna. Samtliga förslag avser mindre ändringar till följd av skrivfel.

I övrigt har Skatteverket inte några synpunkter på förslaget.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Kravet på personbevis (7 §)

I 7 § anges att det till en ansökan enligt 2 § lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall ska bifogas ett utdrag ur folkbokföringsregistret, personbevis, som visar att sökanden är folkbokförd i Sverige eller är en svensk medborgare som har varit folkbokförd i Sverige, och sökandens civilstånd. I avsnitt 2.3.1.2 i konsekvensutredningen anges att syftet med kravet på personbevis är dels att förse Socialstyrelsen med uppgifter som behövs för handläggningen av ärendet, dels fylla en säkerhetsfunktion genom att det med större säkerhet kommer gå att säga att en ansökan görs av den sökande och stämmer överens med den sökandes vilja.

En sökande som har personnummer kan enkelt begära ut ett personbevis från Skatteverket som innehåller de uppgifter som anges i 7 §. Det stämmer dock inte att det, på sätt som anförs i konsekvensbeskrivningen, endast är sökanden eller dennes vårdnadshavare som kan begära ut ett sådant personbevis. Det är bara sökanden eller dennes vårdnadshavare som kan beställa och skriva ut ett personbevis för sökanden i Skatteverkets e-tjänst ”Skriv ut personbevis”. Det finns dock inte något hinder mot att på annat sätt än via e-tjänsten begära ut ett personbevis som avser en annan person, till exempel genom att gå till ett servicekontor.

Ett utlämnande av ett personbevis till en annan person än den beviset avser föregås av en sekretessprövning. Uppgifter i ett personbevis är dock som utgångspunkt offentliga. För att en uppgift inte ska lämnas ut krävs att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denna lider men om uppgiften röjs (se 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Regleringen innebär att ett personbevis i de flesta fall ska lämnas ut även i de fall det begärs av en annan person än den beviset avser. Skatteverket anser därför att det finns skäl att ifrågasätta att kravet på personbevis kommer att fylla avsedd säkerhetsfunktion, det vill säga att säkerställa att ansökan görs av rätt person.

2.2 Krav på dokument som är jämförliga med personbevis (8 §)

I 8 § i föreskrifterna anges att sökanden, om han eller hon saknar svenskt personnummer, i stället för personbevis ska bifoga jämförliga dokument till ansökan som visar att sökanden har ett samordningsnummer och är svensk medborgare samt sökandens civilstånd.

Det är riktigt, såsom anges i avsnitt 2.3.1.3 i konsekvensutredningen, att den sökande kan begära ut en kopia av sitt beslut om samordningsnummer och att en sådan kopia innehåller uppgift om bland annat sökandens samordningsnummer och medborgarskap. Ett beslut om samordningsnummer innehåller dock inte uppgift om sökandens civilstånd. Skatteverket registrerar inte uppgift om civilstånd i folkbokföringsdatabasen för personer med samordningsnummer och har inte heller i övrigt tillgång till sådan uppgift om dessa personer. Det är vidare inte möjligt för Skatteverket att, med hjälp av samordningsnumret, söka efter underrättelser om ingånget partnerskap, ansökningar om hindersprövning eller andra handlingar med avseende på sökandens civilstånd. Det stämmer alltså inte, som anförs i konsekvensutredningen, att en sökande med samordningsnummer kan vända sig till Skatteverket för att få ett utdrag ur folkbokföringsdatabasen (eller något annat sökbart register) som visar civilstånd.

Även om det hade varit möjligt för Skatteverket att söka fram ovan nämnda handlingar om personer med samordningsnummer, så skulle dessa endast kunna användas för att visa huruvida sökanden ingått ett registrerat partnerskap i Sverige. Handlingarna skulle alltså inte kunna användas för att visa huruvida sökanden ingått registrerat partnerskap i utlandet. Ett utländskt registrerat partnerskap kan, i likhet med ett partnerskap som ingåtts här i landet, utgöra hinder mot att ansöka om fastställande av annat kön än det som framgår av folkbokföringen. Konsekvensbeskrivningen saknar en analys kring behovet av och möjligheten för en sökande att ge in underlag som visar att hen inte ingått ett registrerat partnerskap såväl i Sverige som utomlands.

För tydlighetens skull bör också framhållas att det inte går att dra några slutsatser i fråga om en persons civilstånd på grund av att uppgift om civilstånd saknas i folkbokföringsdatabasen. I de fall Skatteverket ska registrera uppgift om en persons civilstånd framgår det aktuella civilståndet uttryckligen av registreringen, det vill säga om personen är ogift, gift/registrerad partner, skild eller änka/änkling. Om uppgift om civilstånd saknas i folkbokföringsdatabasen innebär det enbart att någon sådan uppgift inte finns registrerad där, det vill säga att uppgift om personens civilstånd är okänd för Skatteverket.

2.3 Hänvisningar till lagen om fastställande av kön i vissa fall (7, 9 och 13 §§)

Föreskrifterna innehåller flera hänvisningar till bestämmelser i lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall. I 7 och 9 §§ betecknas lagen felaktigt som lagen (2024:238) om fastställande av ändrat kön i vissa fall. Ordet ändrat bör tas bort från hänvisningarna i dessa paragrafer. I 13 § har ordet av fallit bort från laghänvisningen och bör därför läggas till.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Felaktig information om att enskilda kan begära ut visst underlag från Skatteverket trots att det inte är möjligt skulle kunna medföra att sådana förfrågningar inkommer och som då måste hanteras av myndigheten.