Ang hemlån av datorer
Hemlån av datorer på olika villkor
Hemlån av datorer med villkor att genomgå utbildning på fritiden
Högre milersättning
Skattefria gåvor
Parkering vid arbetsplatsen
I ert brev den 2 december 1997 med komplettering den 16 respektive den 18 december 1997 vill ni få svar på ett antal frågor som rör personbeskattning. Riksskatteverket (RSV) får med anledning härav lämna följande svar.
Fråga 1
Enligt 32 § 3c mom kommunalskattelagen, KL, skall en förmån av att använda en av arbetsgivaren tillhandahållen datorutrustning för privat bruk inte tas upp som intäkt, om förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
I prop. 1996/97:173 s 60 (specialmotiveringen) uttalas bl.a. följande: "Med kravet att erbjudandet skall väsentligen gälla hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen bör i första hand förstås att erbjudandet skall komma alla tillsvidareanställda till del."
Frågan är hur "väsentligen" skall tolkas med hänsyn till ovannämnda formuleringar i lagtext och prop.text och vilken kvantitet ordet "väsentligen" uttrycker.
Svar:
I den bakomliggande promemorian föreslogs enligt förslaget till lagtext att skattefriheten endast bör gälla "om förmånen riktar sig till hela den stadigvarande personalen". Förslaget mötte kritik eftersom det ansågs att möjligheten att erbjuda personalen skattefria lånedatorer försvåras i stora företag med många anställda och som t.ex. kan ha arbetsplatser på skilda håll i landet. Lagtexten gavs därför i aktuellt hänseende betydelsen "om förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen". I nämnda prop. s 54 motiverades ändringen på följande sätt.
"Regeringen anser att det finns visst fog för den framförda kritiken och förelår därför att det skall räcka med att erbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadivarande personalen på arbetsplatsen. Det innebär att det bör räcka att erbjudandet riktar sig till i princip alla kategorier anställda på en och samma arbetsplats. Inom denna grupp behöver erbjudandet bara t.ex. rikta sig till dem som inte redan disponerar en lånedator."
I specialmotiveringen s 60 anfördes bl.a. följande.
"Med kravet att erbjudandet skall väsentligen gälla hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen bör i första hand förstås att erbjudandet skall komma alla tillsvidareanställda till del. För skattefrihet bör inte krävas att erbjudandet också skall gälla vid olika tidsbegränsade anställningar, t.ex. vikariat, praktikarbete eller feriearbete. Däremot omfattas dessa av skattefriheten om arbetsgivaren erbjuder dem lånedatorer. Om en person som tillhör den stadigvarande personalen blir uppsagd bör han eller hon också under uppsägningstiden anses tillhöra den stadigvarande personalen. Uppdragstagare omfattas inte av bestämmelsen."
Av det sagda kan den slutsatsen dras att uttrycket "väsentligen" endast avser att göra det möjligt att bland den stadigvarande personalen från erbjudandet undanta sådana som redan disponerar en lånedator eller på något annat sätt får anses tillgodosedda när det gäller förmån av fri dator från arbetsgivaren. Sålunda torde det vara möjligt att begränsa erbjudandet till en dator per familj i det fall flera familjemedlemmar är anställda hos arbetsgivaren. Någon kvantitetsbestämning i procenttal e.d. kan alltså inte göras.
Fråga 2
Om arbetsgivaren inte har ekonomiska förutsättningar att köpa in datorer till väsentligen hela personalen kan han då istället välja att låna ut dem med ett års intervall enligt ett rullande schema utan skattekonsekvenser?
Svar:
En anordning med ett rullande schema med ett års intervall innebär enligt RSV att hela den stadigvarande personalen inte får möjlighet att ta del av erbjudandet. Bestämmelsen är därför inte tillämplig.
I nämnd prop. s 54 talas om lottningsförfarande som exempel på hur frågan kan hanteras när arbetsgivaren inte har ekonomiska möjligheter att tillgodose alla. Genom lottningsförfarande har personalen möjlighet att utan åtskillnad ta del av erbjudandet, vilket är ett krav för skattefrihet.
Fråga 3.
Godtar RSV med hänsyn till skatteutskottets uttalande i frågan att arbetsgivaren lånar ut datorer till anställda mot bruttolöneavdrag?
Svar:
I de motioner som besvaras av skatteutskottet i SkU4 finns inga uttalanden om bruttolöneavdrag utan de avser bara begäran att datorer för privat bruk alltid borde vara skattefria, dvs. att inte några villkor skulle gälla. SkU:s uttalanden "Att som motionärerna föreslår lämna fältet helt fritt för att utnyttja reglerna till att byta ut skattepliktig lön mot en skattefri förmån av datorutrustning i hemmet kan inte anses godtagbart" skall läsas mot den bakgrunden.
Om det verkligen är fråga om en nedsättning av bruttolönen(omförhandling av bruttolönen) och rekvisiten i övrigt när det gäller förutsättningar för skattefri dator är uppfyllda bör förfarandet enligt verkets uppfattning accepteras. Fiktiv lön kan inte inkomstbeskattas. En nedsättning av bruttolönen innebär att det är den lägre inkomsten som skall beskattas och utgöra underlag för pensionsgrundande inkomst etc.
Hemlån av datorer på olika villkor
Fråga.
En arbetsgivare har för avsikt att låna ut datorer till väsentligen hela personalen på arbetsplatsen. Av ekonomiska skäl har arbetsgivaren inte råd att låna ut datorer till personalen helt fritt. Man har därför för avsikt att låna ut lånedatorer till personalen på olika villkor. Vissa kommer att få datorerna helt fritt och andra mot antingen brutto- eller nettolöneavdrag. Av lagtexten framgår inte att kravet skall vara att hemlånet är på lika villkor.
Svar:
I lagtexten sägs: "En förmån ...., om förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen". Av detta kan den slutsatsen dras att det skall vara en och samma förmån som skall rikta sig till hela den stadigvarande personalen. Föreligger olika villkor är enligt RSVs mening förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen inte uppfyllda. Tilläggas skall att ett annat synsätt skulle strida mot syftet med lagstiftningen.
Hemlån av datorer med villkor att genomgå utbildning på fritiden
Fråga.
Vissa arbetsgivare tillhandahåller datorer till sina anställda med krav på utbildning under sin fritid. Utbildningen utmynnar i ett test. Om den anställde inte klarar testet får han inte behålla datorn. Hur betraktas det ur skattesynpunkt?
Svar:
Något krav i lag eller förarbeten att den anställde skall genomgå utbildning på fritiden för att skattefrihet skall föreligga för lånedator finns inte. Det är arbetsgivarens beslut om han vill att de anställda skall utbilda sig på fritiden. Detta gäller även kravet på att godkänt testresultat skall uppvisas. Däremot kan arbetsgivaren inte - med bibehållen skattefrihet - kräva tillbaka datorutrustningen av den anledningen att den anställde inte genomgått eller klarat testet. Ett sådant förfarande motverkar syftet med lagstiftningen och den grundläggande förutsättningen för skattefrihet. Det kan också diskuteras om inte villkor av detta slag innebär att förmånen förlorar karaktär av vad som i lagtexten anges som "datorutrustning för privat bruk" och att bestämmelsen därmed inte kan tillämpas.
Fråga.
Av övergångsbestämmelserna till den höjda milersättningen vid körning med egen bil i tjänsten framgår att höjningen träder i kraft den 1 januari 1998 och skall tillämpas första gången vid 1999 års taxering. Vad gäller då för tjänsteresor som företagits i slutet av 1997 där reseräkningen skrivs 1998. Av övergångsbestämmelsen framgår inte att höjningen avser tjänsteresor som företas från och med 1 januari 1998. Kan arbetsgivaren betala ut 15 kr skattefritt med hänvisningen till kontantprincipen?
Svar:
Övergångsbestämmelser, som reglerar vad som gäller för tjänsteresor som företagits i slutet av 1997 där reseräkningen skrivs och utbetalning sker 1998, saknas. RSV är av den uppfattningen att de regler som gällde när resan företogs bör tillämpas. Om utbetalning sker i januari 1998 avseende tjänsteresor företagna under 1997 bör - om den utbetalade reseersättnigen är 15 kr per mil - 13 kr hänföras till skattefri kostnadsersättning och 2 kr till skattepliktig lön.
Frågorna utgår från följande exempel. A är VD i ett moderbolag. Inom koncernen ingår 5 helägda dotterbolag. Kan A skattefritt erhålla julgåvor resp minnesgåvor (värde 350 resp 6 000 kr per gåva) från alla koncernföretag vid följande förutsättningar. Av lagtexten framgår att skattefriheten gäller anställda.
Fråga 1
A arbetar bara i moderföretaget. Vad gäller för gåvorna från koncernföretagen?
Svar:
Enligt RSVs uppfattning gäller skattefriheten julgåva resp minnesgåva från den egna arbetsgivaren. I detta exempel moderföretaget. En gåva från ett annat företag i koncernen får anses som ett utflöde av tjänsten för den anställde och som sådan skattepliktig. Förmånsgivaren betalar arbetsgivaravgifter om värdet överstiger 1000 kr för år räknat. Varje dotterföretag (juridisk person) behandlas självständigt vid avgiftshanteringen.
Fråga 2
A är anställd med lön enbart från moderföretaget. Han sitter i styrelsen för alla dotterföretag. Han har ingen särskild ersättning för dessa uppdrag. Vad gäller för gåvorna från koncernföretagen?
Svar:
Oavsett om A uppbär eller inte uppbär ersättning för sitt styrelseuppdrag i dotterföretagen är han uppdragstagare gentemot dessa. Som uppdragstagare kan han inte få en skattefri julgåva eller minnesgåva. Värdet av gåvorna är därför skattepliktiga för A. Beträffande arbetsgivaravgifter, se svaret på fråga 1.
Fråga 3
A är anställd i moderföretaget och sitter i styrelsen för resp dotterföretag. Han har dels lön från moderföretaget men också styrelsearvode från resp dotterföretag. Vad gäller för gåvorna från dotterföretagen?
Svar:
Se svaret på fråga 2.
Fråga 4
Kan dotterföretagen medges avdrag för gåvorna och i så fall som lön eller personalkostnad?
Svar:
Avdrag medges som för lönekostnad.
Fråga.
Om förmån av fri parkering skall anses ingå i förmånsvärdet av fri bil ställs frågan om avdrag kan medges i deklarationen för den del av förmånsvärdet som avser fri parkering vid arbetsplatsen? Av rättsfallet från 1979 framgår att RSV räknade in några hundralappar i kostnaden när man fastställde de avdragsgilla beloppen.
Av förarbetena till den nuvarande lagstiftningen framgår inte att så är fallet för bilförmånshavares avdragsrätt med 8 resp 5 kr per mil. Dessa belopp synes endast avse drivmedel. Vad gäller för 13-kronan?
Svar:
Det är oklart om fri parkering vid arbetsplatsen ingår i förmånsvärdet av fri bil. Oavsett hur det förhåller sig med den saken bör enligt RSVs mening fri parkering vid arbetsplatsen för förmånsbilen inte föranleda förmånsbeskattning. Om bilförmånshavare inte har fri parkering vid arbetsplatsen bör avdrag kunna medges för faktiska parkeringskostnader under samma förutsättningar som gäller för den som har egen bil. (Såvitt är känt torde inte parkeringskostnader ingå i de schablonmässigt framräknade bilkostnadsavdragen 8 kr, 5 kr och 13 kr).
För avdragsrätt för parkeringskostnader vid arbetsplatsen krävs enligt RSVs uppfattning att bilen används i tjänsten. Vid denna bedömning torde vägledning kunna hämtas från reglerna om bilavdrag vid resor mellan bostad och arbetsplats när kravet om tidsvinst inte är uppfyllt (punkten 4 andra stycket av anvisningarna till 33 § KL). Anställd som enligt nämnda bestämmelse är berättigad till avdrag för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats bör därför för motsvarande tid eller dagar medges avdrag för sina faktiska kostnader för parkering på arbetsplatsen.
___________
Vad som ovan anförts är inte bindande för skattemyndigheterna.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.