Så fyller du i bilaga TI – för dig som har byggnader på din täktmark

Produktionskostnadsberäkning används när du har en byggnad som har ett begränsat användningsområde, en så kallad skräddarsydd byggnad. Det gäller exempelvis:

• byggnad med olämplig utformning för normal industriproduktion (till exempel komplicerad planlösning eller många låsningar i byggnadskroppen)
• byggnadskonstruktion som inte har karaktär av hus (till exempel skärmtak, silo och bergkross).

I fastighetstaxeringen delas alla byggnader inom en taxeringsenhet upp i byggnadsenheter som värderas var för sig. Skatteverket bestämmer ett nummer för alla byggnadsenheter för att kunna särskilja dem.

På raden Den 1 januari 2026 är hela byggnaden kryssar du för

• Färdigställd om byggnaden är färdigbyggd
• Under nybyggnation om byggnaden håller på att byggas (gäller inte om- eller tillbyggnation), fyller du i kostnaderna under nästa rubrik.

Om du kryssat för att byggnaden håller på att byggas fyller du i kostnaden för byggnationen, exklusive moms, fram till den 1 januari 2026. Sen behöver du inte fylla i mer information om byggnaden.

Nybyggnadsår

Det år byggnaden blev färdigbyggd, det vill säga då den till övervägande del kunde tas i bruk.

Värdeår

Skatteverket ger byggnaden ett värdeår som kan vara ett annat år än nybyggnadsåret på grund av att du genom exempelvis tillbyggnad har förlängt byggnadens ekonomiska livslängd.

På raden under kryssar du ja om byggnadens återstående ekonomiska livslängd beräknas vara mindre än tio år.

Om du under 2025 har byggt om eller byggt till en befintlig byggnad, och om den är klar att tas i bruk den 1 januari 2026, ska du redovisa de kostnader som du lagt ner på din om- eller tillbyggnad här. Är om- eller tillbyggnaden inte klar ska du redovisa kostnaderna i en kommande deklaration, när byggnaden är klar att tas i bruk.

Skriv sedan vilket år om- eller tillbyggnaden blev klar att börja användas (tas i bruk). Om du har gjort fler om- eller tillbyggnader, redovisar du dem på huvudblanketten (Fastighetsdeklaration T), under Lämna övriga uppgifter.

Om du har byggt om eller till behöver du också kontrollera uppgifterna om ytor och standard under rubrikerna Industrikontor, Lager m.m. och Produktionslokaler.

Värderingsenhet nr

Alla industrikontor får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.

Lokalarea, m2 (LOA)

Industrikontorets totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om- eller tillbyggnad.

Standard, klass 1-3

Industrikontor kan ha tre standardklasser:

• Klass 1: Industrikontor med enkel standard på golv, väggar (skärmväggar av träfiberplattor eller liknande), belysning, ventilation (självdrag), våtutrymmen, sanitär utrustning etc.
• Klass 2: Industrikontor med normal standard på golv (enklare textil-, linoleum- eller plastmatta), väggar (regelväggar med gipsplattor eller liknande) och ventilation (mekanisk). God belysning och tillfredsställande standard på våtutrymmen (moderna golv och väggar) och sanitär utrustning etc.
• Klass 3: Industrikontor med hög och modern standard på golv (textil-, linoleum- eller plastmatta av hög kvalitet eller parkett eller liknande), belysning, våtutrymmen och sanitär utrustning samt klimatanläggning etc.

Riktvärde industrikontor

Skatteverkets riktvärde för industrikontoret, det vill säga industrikontorets andel av taxeringsvärdet.

Värderingsenhet nr

Alla lager m.m. får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.

Lokalarea, m2 (LOA)

Lagrets totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om- eller tillbyggnad.

Standard, klass 1–5

Lager m.m. kan ha fem standardklasser:

• Klass 1: Mycket enkel standard, till exempel före detta ekonomibyggnader och byggnader med mycket enkla väggar, mycket enkel eller ingen belysning etc.
• Klass 2: Enkel standard, till exempel kallförråd, oisolerade byggnader med låg takhöjd, låg bjälklagsbärighet och låg belysningsstandard. Enkla väggar och ingen särskild ventilation etc.
• Klass 3: Normal standard, det vill säga isolerade byggnader med godtagbar planlösning. Tillfredsställande takhöjd, bjälklagsbärighet, belysning och in- och utlastningsförhållanden samt mekanisk ventilation etc.
• Klass 4: Hög standard, det vill säga isolerade byggnader med stora friytor, normal eller hög takhöjd, hög bjälklagsbärighet, god ventilation och belysning, direktinfart eller lastkaj etc.
• Klass 5: Mycket hög standard, det vill säga utpräglade så kallade höglager och moderna lager med stort inslag av automatiserad hantering etc.

Riktvärde lager m.m.

Skatteverkets riktvärde för lagret, det vill säga lagrets andel av taxeringsvärdet.

Värderingsenhet nr

Alla produktionslokaler får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.

Lokalarea, m² (LOA)

Produktionslokalens totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om- eller tillbyggnad.

Standard summa, poäng

Summan av standardpoängen, som är ett sätt för Skatteverket att klassificera produktionslokalens standard. Börja alltså med att fylla i fälten under Standardpoäng för produktionslokaler.

Riktvärde produktionslokaler

Skatteverkets riktvärde för produktionslokalen, det vill säga produktionslokalens andel av taxeringsvärdet.

Standardpoäng för produktionslokaler

Kontrollera att kryssen står på rätt ställe. Kryssa annars i rätt ruta i den högra kolumnen.

Tillfartsförhållanden

Hur lätt fastigheten kan nås av lastfordon m.m. Detta betyder poängen:

• Mindre goda (1 p): kan nås med endast mindre (tvåaxliga) lastfordon. Vissa trånga passager etc.
• Normala (2 p): kan nås med normala (två- till treaxliga) lastfordon även med mindre släp etc.
• Goda (3 p): kan nås med större lastfordon, trailer, godsvagn eller liknande.

In- och utlastningsförhållanden

• Mindre goda (0 p): Endast enklare hiss till produktionslokaler i övre plan eller liknande.
• Normala (1 p): Lastkaj eller liknande i markplanet, så kallad industrihiss eller liknande till eventuella övre plan etc.
• Goda (2 p): Markplan med lastkaj, körramp till eventuella övre plan eller liknande.
  

Våningsplan

Våningsplanen gäller produktionsenheten, inte kontor och liknande.

• Tre eller fler (0 p)
• Två (2 p)
• Ett (5 p)

Dagsljusförhållanden

• Mindre goda (0 p): Produktionslokaler med begränsat dagsljusinsläpp genom vägg- eller takfönster.
• Normala (3 p): Produktionslokaler med tillfredsställande dagsljusinsläpp.
• Goda (5 p): Produktionslokaler med goda dagsljusförhållanden, ombyggnad till kontor möjlig (ljusinsläpp företrädesvis genom väggplacerade fönster).

Fri takhöjd under bärande balk

Den fria takhöjden gäller upp till bärande takdelar, till exempel balkar.

• Mindre än 3,5 m (0 p)
• 3,5–6,0 m (3 p)
• Mer än 6,0 m (5 p)

Avstånd mellan bärande element

Avstånd mellan bärande konstruktionsdelar (pelare, stomme etc.) som begränsar möjligheten att använda byggnaden invändigt.

• Mindre än 6,0 m (0 p)
• 6,0 m eller mer (5 p)

Maximal golvbelastning

• Mindre än 500 kg per m² (0 p)
• 500–1 500 kg per m² (1 p)
• Mer än 1 500 kg per m² (3 p)

Uppvärmning

Om

• det finns el-, fjärr-, egen centralvärme eller varmluftsinblåsning (5 p)
• eller ingen sådan värme (0 p).

Elinstallation

Den elinstallation som finns i byggnaden:

• Mindre än 100 ampere (0 p)
• 100–200 ampere (1 p)
• Mer än 200 ampere (2 p)

Ventilation

Om ventilationen är

• mindre god, ventilation saknas eller byggnaden ventileras genom självdrag eller frånluftsventilation (0 p)
• normal, från- och tilluftsventilation (2 p)
• god, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, lufttemperering eller liknande (5 p)

Summa poäng

Summan av standardpoängen, som är ett sätt för Skatteverket att klassificera byggnadens standard (kom ihåg att även föra in siffran under Standard, summa poäng).

Kryssa ja om det finns industritillbehör i byggnadsenheten som helhet. Som industritillbehör räknas maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten.

Alla industribyggnader får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.

Byggnadens karaktär och konstruktion, som indelas i följande nio kategorier:

1. Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier
2. Massa- eller pappersbruk
3. Järn- eller stålindustrier eller metallsmältverk
4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier för framställning av industrimineral
5. Spannmålssilor
6. Sågverk
7. Bensinstationer
8. Master
9. Övrig verksamhet, till exempel asfaltsverk, betongstationer, bryggerier och cisterner

Ortstypen avgörs av värderingsenhetens läge i förhållande till närmaste tätort. Du kan inte ändra ortstypen.

På sidan om industrifastigheter hittar du en förteckning över alla ortstyper.

• Deklarera industrifastighet

På raden Den 1 januari 2026 är hela byggnaden kryssar du i om hela byggnaden är under nybyggnation (håller på att byggas) eller är färdigställd (färdigbyggd) den 1 januari 2026.

Om du kryssat för att byggnaden håller på att byggas, fyller du i kostnaden för byggnationen, exklusive moms fram till den 1 januari 2026. Sen behöver du inte fylla i mer information om byggnaden.

Nybyggnadsår

Det år byggnaden till största delen kunde börja användas.

Värdeår

Skatteverket ger byggnaden ett värdeår som kan vara ett annat år än byggnadsåret på grund av att du genom exempelvis en tillbyggnad har förlängt byggnadens ekonomiska livslängd.

Bruttoarea, m2 ovan mark (BTA)

Industribyggnadens totala yta.

På raden under kryssar du ja om byggnadens återstående ekonomiska livslängd beräknas vara mindre än fem år.

S.k. skräddarsydd byggnad

Kryssa ja om byggnaden är skräddarsydd, till exempel är

• ett i sig självt oanvändbart ”skal” runt exempelvis processindustri (petrokemi, massa- och pappersframställning, tegel- och cementproduktion, större smältugnar och gruvdrift) eller
• en tyngre byggnad med avvikande utformning, till exempel ett kraftverk, glasbruk, eller anrikningsverk eller en elektrokemisk industri eller en del av ett pappersbruk, vissa bryggerier eller ett skeppsvarv.

Om du under 2025 har byggt om eller byggt till en befintlig byggnad och om den är klar att tas i bruk den 1 januari 2026, ska du här redovisa de kostnader som du lagt ner på din om- eller tillbyggnad. Är om- eller tillbyggnaden inte klar ska du redovisa kostnaderna i kommande deklaration när byggnaden är klar att tas i bruk.

Skriv sedan vilket år om- eller tillbyggnaderna blev klara att börja användas (tas i bruk). Om du har gjort fler om- eller tillbyggnader, redovisar du dem på huvudblanketten (Fastighetsdeklaration T), under Lämna övriga uppgifter.

Återanskaffningskostnad är vad det skulle ha kostat att bygga din industribyggnad två år före taxeringsåret, inklusive kostnader för maskinell utrustning som räknas som byggnadstillbehör. Skatteverket behöver värdet för att fastställa byggnadsvärdet.

Du kan räkna ut kostnaden på två olika sätt:

• Alternativ 1 ska du använda om din industribyggnad byggdes efter år 2000 och du känner till de faktiska kostnaderna för att bygga den.
• Alternativ 2 ska du använda i övriga fall.

Alternativ 1 – faktisk kostnad

Fyll i årtal och kostnad för eventuella nyinvesteringar. Dra av kostnaden för utrustning du kasserat. Om det är första gången du deklarerar byggnaden, fyller du i dina kostnader för att bygga den och vilket år du hade kostnaderna. I beräkningen ska du ta med kostnaden för

• själva byggnaden eller byggnadskonstruktionerna (även till exempel master, silor och bensinpumpar)
• byggnadstillbehör, det vill säga tillbehör som är en del av själva byggnaden. Även maskinell utrustning som finns i så kallade skräddarsydda byggnader är byggnadstillbehör.

Räkna däremot inte in moms samt kostnader för tomt, markarbeten, lös inredning och utrustning samt industritillbehör (maskiner och hjälpmaskiner), det vill säga utrustning som inte ingår i själva byggnaden.

Alternativ 2 – erfarenhetstal

Om du inte kan ange den faktiska kostnaden kan återanskaffningskostnaden i stället beräknas med hjälp av schabloner. Här finner du de tabeller som ska användas vid beräkningen. Observera att torn och master har en egen tabell.

Om du inte börjat bygga före den 1 januari 2026

Om du inte har börjat bygga om eller till innan den 1 januari 2026, skriver du det under rubriken Lämna övriga uppgifter. Skriv också vilket år du planerar att börja bygga.

Om du börjat bygga men inte blivit klar senast den 1 januari 2026

Om du har börjat bygga om eller till men inte blivit klar senast den 1 januari 2026, skriver du det under Lämna övriga uppgifter. Skriv också vilket år byggnaden beräknas bli klar att börja användas. Du ska inte ta upp kostnaderna i denna deklaration.

Om din om- eller tillbyggnad blivit klar senast den 1 januari 2026

Om din om- eller tillbyggnad blivit klar senast den 1 januari 2026 gör du så här:

1. Skriv de totala kostnaderna för om- eller tillbyggnaden, exklusive moms och till och med den 31 december 2025, under rubriken Om- eller tillbyggnad 2025. Ange kostnaderna i hela tusental kronor.
2. Skriv vilket år om- eller tillbyggnaden blev klar att börja användas, under rubriken Om- eller tillbyggnad 2025.
3. Skriv hur många kvadratmeter av byggnadens totala yta, efter om- eller tillbyggnaden, som är industrikontor, lager respektive produktionslokaler under rubrikerna med samma namn. Skriv också vilken standard respektive lokaltyp har.