Som huvudregel är myndigheter skyldiga att underrätta Skatteverket om fel i folkbokföringen.
Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen är till för hela samhällets behov. Uppgifterna ligger till grund för bland annat utbetalningar från välfärdssystemen, befolkningsstatistik, samhällsplanering och forskning. Därför är det mycket viktigt att uppgifterna i folkbokföringen är riktiga.
Underrättelseskyldigheten omfattar alla myndigheter. Med myndigheter avses statliga myndigheter, kommuner och regioner. Att myndigheter informerar Skatteverket när de upptäcker möjliga fel i folkbokföringen ligger i både den enskilda medborgarens och hela samhällets intresse. Skyldigheten gäller dock inte för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet eller för uppgifter som omfattas av så kallad statistiksekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen.
Bestämmelsen om underrättelseskyldighet gäller från den 18 juni 2021 och finns i 32 c § folkbokföringslagen.
Myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.
Det ska handla om en eller flera av de uppgifter som räknas upp i 2 kap. 3 § Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Det räcker att rapportera vad uppgiftslämnaren uppfattar är fel, det behövs ingen egen utredning eller eftersökning för att konstatera felet eller ta reda på den riktiga uppgiften. Den information som finns och som kan lämnas ut, är naturligtvis till stor hjälp i Skatteverkets arbete med att utreda och åtgärda den felaktiga uppgiften.
Det enklaste sättet att lämna underrättelsen är så här:
Med adress avses till exempel gatuadress, folkbokföringsfastighet, lägenhetsnummer, folkbokföringsort, distrikt och folkbokföring under särskild rubrik (till exempel folkbokförd på kommun), samt om personen flyttat till eller lämnat Sverige. Lämna en underrättelse per person.
Om det gäller andra fel, använd blanketter SKV 7875, Felaktig folkbokföringsuppgift. På så sätt kommer alla relevanta uppgifter med. Lämna en underrättelse per person.
Uppgiftslämnaren ska skicka den ifyllda blanketten till:
Skatteverkets inläsningscentral
FE 2005
839 86 Östersund
Om uppgiftslämnaren har en säker mejlkommunikation till Skatteverket genom en krypterad tunnel, en så kallad säker lina, kan blanketten istället skickas som en pdf-fil. På blankettsidan finns ett formulär som uppgiftslämnare som har säker lina kan använda.
Observera
Både e-tjänsten och blanketten gör det möjligt att lämna de uppgifter som ingår i underrättelseskyldigheten. Det finns också utrymme att lämna frivilliga uppgifter, oavsett typ av fel. Sådana kan lämnas om det finns stöd för det i någon annan sekretessbrytande bestämmelse.
De lämnade underrättelserna blir en allmän handling när det kommer in till Skatteverket. En allmän handling arkiveras som huvudregel i sin helhet. Om någon begär ut handlingen gör Skatteverket en sekretessprövning, det vill säga att Skatteverket prövar om handlingen eller uppgifter ur den får lämnas ut.
Med säker lina menas att upprätta en krypterad tunnel (Transport Layer Security, TLS) mellan två domäner, exempelvis @skatteverket.se och @myndigheten.se. Detta gör det då möjligt för samtliga adresser på dessa domäner att skicka säker e-post via en krypterad tunnel.
Transport Layer Security, TLS (Wikipedia) Länk till annan webbplats.
För att upprätta en säker lina till Skatteverket, kan uppgiftslämnaren kontakta Skatteverket med uppgift om vilken myndighet det gäller, samt uppgift om kontaktperson på myndighetens it-avdelning. Skatteverket kommer sedan att skicka instruktioner och avtal. Båda parter måste därefter göra inställningar bland annat i respektive it-miljö och e-postserver.
Huvudregeln är att underrättelseskyldigheten omfattar alla slags fel i folkbokföringsdatabasen. En underrättelse behöver dock inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. Varje myndighet måste självständigt bedöma vad som kan vara ett sådant särskilt skäl (jfr propositionen Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen [2020/21:160]).
I situationer där den enskilde befinner sig under särskilt utsatta förhållanden och konsekvenserna för den enskilde kan bli väldigt allvarliga kan det finnas särskilda skäl mot att lämna en underrättelse.
Om en uppgift i folkbokföringen är felaktig eller ofullständig behöver myndigheten inte underrätta Skatteverket om felet bara är tillfälligt. Det kan handla om en tillfällig adress, eller en annan situation som indikerar att felet är övergående. Ett exempel kan vara att ett enstaka brev kommer i retur.
Myndigheten behöver inte skicka någon underrättelse om det är känt att en annan myndighet redan rapporterat felet.
Här kan du se Skatteverkets film med information om hur du motverkar folkbokföringsbrott och underrättar om felaktig folkbokföring.
Filmen har olika avsnitt och du kan se indelningen i tidslinjen och välja var du vill börja.
(00:00) Så motverkar du folkbokföringsbrott – Introduktion
(02:58) Grundläggande information om folkbokföring
(15:09) Hur gör jag en underrättelse?
(23:50) Hur arbetar Skatteverket med underrättelserna?
(31:19) Varför ska Skatteverket och socialtjänst samverka? – exempel och konsekvenser av felaktig folkbokföring
Filmen är en inspelning av ett webbinarium som gavs i slutet av 2022 och början av 2023.
Vi bedömer alla uppgifter som kommer in till Skatteverket utifrån vilken påverkansgrad de har på samhället och på individen. Skatteverket prioriterar att utreda fel som påverkar välfärden, framför oavsiktliga fel som många gånger går att lösa på annat sätt. Uppgifter som indikerar att det finnas en hotbild mot enskilda personer är alltid högst prioriterade.
Uppgifter som vi bedömer utgör en lägre risk för individ och samhälle hanterar vi genom att skicka en påminnelse att rätta uppgiften, vanligtvis genom att lämna en anmälan om flytt. Vi kontaktar alla personer som vi har möjlighet att nå, antingen genom att hen är ansluten till Mina sidor, eller om vi har fått in uppgift om en ny adress.
Den ytterligare information som uppgiftslämnaren har och kan lämna ut är av mycket stort värde för oss. Informationen hjälper oss att göra nödvändiga prioriteringar och rikta våra resurser mot de fel som har störst påverkan på samhället. Det påverkar också hur snabbt felet kan rättas till.