Skatteverkets remissvar m.m.

1 Sammanfattning

Skatteverket har ingen erinran mot att förslagen genomförs men avstyrker på nytt att prövningen och handläggningen av stödet delas upp mellan Tillväxtverket och Skatteverket.

Om förslagen genomförs anser Skatteverket att ytterligare förtydliganden och utredning behövs kring de regleringar som Skatteverket ska bestämma genom föreskrifter.

I avsaknad av närmare klargörande kring den dokumentation som kommer krävas och vilka kostnader som ska kunna ersättas saknas möjlighet för Skatteverket att beräkna verkets kostnader för hantering av förslagen.

2 Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har i tidigare remissvar till delbetänkandet Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete, SOU 2018:66, lämnat synpunkter beträffande bland annat förslaget att handläggningen av stödet vid korttidsarbete ska delas upp mellan Skatteverket och Tillväxtverket. Skatteverkets inställning till en uppdelning mellan myndigheterna är densamma som vid tidigare remissvar och av samma anledningar.

2.1 Föreskrifter

När det gäller ansökan om stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete föreslås att arbetsgivaren ska kunna redogöra för vilken typ av åtgärder som vidtagits, vilka arbetstagare som deltagit, hur många timmar respektive arbetstagare avsatt samt de kostnader som uppkommit. I syfte att säkerställa att stöd endast betalas ut för de faktiska kostnader som uppstått föreslås att Skatteverket, i enlighet med det befintliga bemyndigandet i 5 § förordning (2013:1010) om stöd vid korttidsarbete, genom verkställighetsföreskrifter närmare reglerar vilken dokumentation som ska bifogas vid avstämningen.

Såsom handläggningen av ansökningar om stöd föreslås så ska Tillväxtverket pröva den inkomna ansökan om preliminärt stöd och ge ett enskilt godkännande utifrån de bestämmelser som föreslås. Såsom Skatteverket tolkar slutbetänkandet måste därmed även Tillväxtverket bedöma de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit och omständigheterna kring detta när de prövar ansökan och ger sitt enskilda godkännande. Det naturliga borde då vara att Tillväxtverket också reglerar vilken dokumentation som ska bifogas en ansökan genom exempelvis verkställighetsföreskrifter. Utredningen ger inga skäl till varför detta skulle regleras av Skatteverket förutom möjligen att det redan finns ett bemyndigande i befintliga bestämmelser.

Vidare föreslås att Skatteverket ska bemyndigas att närmare reglera vilka typer av kostnader som ska ersättas då kompetensåtgärder genomförts internt eller av ett företag i samma koncern. Såsom detta beskrivs i slutbetänkandet och skälen till varför en sådan reglering är nödvändig förmedlas uppfattningen att föreslagna föreskrifter leder till en reglering av de materiella förutsättningarna för att få stödet. Därmed är det tveksamt om det kan ses som en verkställighetsföreskrift och om det således ligger inom Skatteverkets normgivningskompetens, oavsett vilket nytt bemyndigande som införs. Under förutsättning att förslaget genomförs anser Skatteverket att även gällande detta förslag till föreskrift ska regleringen finnas hos Tillväxtverket.

2.2 Dataskydd och sekretess

På samma sätt som gällde delbetänkandet (SOU 2018:66), saknas överhuvudtaget bedömningar av hur författningsförslagen förhåller sig till gällande dataskydds- och sekretessreglering. Det är väsentligt att dataskydds- och sekretessregleringen beaktas och det är därför en brist att detta saknas avseende de nya författningsförslagen i slutbetänkandet.

Slutbetänkandet innehåller nya författningsförslag i lagen respektive förordningen om stöd vid korttidsarbete, vilka förslag innebär att arbetsgivare som har rätt att få stöd för korttidsarbete också ska kunna få stöd för kompetensåtgärder som genomförs under den frigjorda tiden. Skatteverket bedömer att den behandling av personuppgifter som kommer att genomföras inom ramen för de föreslagna åtgärderna omfattas av befintliga bestämmelser i 1 kap. 1 §, 1 kap. 4 § samt 2 kap. 3 § 13 p. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Vid införandet av nuvarande system för statligt stöd för korttidsarbete 2014 bedömde regeringen att sekretessregleringen i 28 kap. 11–12 §§ och 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) var tillämpliga på uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Liksom i tidigare remissvar, hade Skatteverket sett det som önskvärt om utredaren även hade redogjort för tillämpliga bestämmelser på dataskydds- och sekretessområdet.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Som det konstateras i tidigare betänkande och som även framgår av de synpunkter Skatteverket lämnat sedan tidigare finns det en betydande osäkerhet i beräkningarna och för att kunna beräkna kostnaderna för det kompletterande stödet för kompetensåtgärder krävs ytterligare uppskattningar och måttet av osäkerhet ökar således ytterligare.

I betänkandet har man dock gjort antaganden om hur många ansökningar som inledningsvis kommer att ske, hur många årsarbetskrafter som kommer att behövas och kostnaden för detta.

Det är dock inte klargjort vilken typ av dokumentation som ska bifogas ansökan samt vilka typer av kostnader som ersätts då kompetensåtgärder genomförts internt eller av ett företag i samma koncern, även om betänkandet förutser att handläggningen av ärenden där åtgärder genomförts internt kommer att vara mer resurskrävande än de ärenden där arbetsgivaren köpt in åtgärder från externa aktörer.

Skatteverkets uppfattning är därför att det inte går att beräkna vilka som blir de faktiska konsekvenserna för Skatteverkets verksamhet i form av ökad handläggningstid eller informationsinsatser.