Frågor och svar om personalliggare i byggbranschen

Svar: Då avanmäler du byggarbetsplatsen och anmäler den sedan igen, med rätt organisationsnummer. Om startdatumet i den felaktiga anmälan ligger framåt i tiden måste du först ändra datumet till dagens och spara dina ändringar. Därefter kan du avanmäla byggarbetsplatsen och anmäla den igen.

Svar: Inget alls. Du ansvarar bara för din personal och dina verksamma. Entreprenören ansvarar för sin personal och sina verksamma.

Svar: Det beror på typen av underhåll. Hyvling och lagning av vägar räknas som byggverksamhet. Snöröjning räknas däremot inte som byggverksamhet, om inte vägen som snöröjs finns på en byggarbetsplats.

• SNI-koder (SCB) Länk till annan webbplats.
  

Svar: Nej, det är först när ni börjar bygga som ni ska anmäla byggarbetsplatsen. Provtagning räknas inte som byggverksamhet.

Svar: Ja.

Svar: Ja. Samma regler gäller för dig som för andra företagsformer, under förutsättning att du bedriver byggverksamhet för en kostnad över fyra prisbasbelopp.

Svar: Ja. Detsamma gäller när statliga myndigheter eller regioner anlitar ett företag för att bygga något.

Svar: Personalliggare ska finnas, men den kommunalanställda ska inte registreras i den.

Svar:
Ja. I lagen anges det att byggherren ska ”tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen”. Begreppet ”tillhandahålla utrustning” kan tolkas som att det endast får finnas en utrustning för att föra personalliggare på varje byggarbetsplats.

Skatteverket tolkar dock begreppet ”tillhandahålla utrustning” så att det som krävs av byggherren (eller den som byggherren överlåtit ansvaret till) är att se till att det finns ändamålsenlig utrustning på plats för att föra en elektronisk personalliggare.

Ett sätt för byggherren att fullgöra den skyldigheten kan vara att avtala med respektive entreprenör som ska utföra byggverksamhet om att de ska ha en utrustning som deras anställda kan registrera sig i. Byggherren ska sedan med utrustningen kunna hålla den samlade personalliggaren omedelbart tillgänglig för Skatteverket vid kontrollbesök.

Oavsett vem som skaffar utrustningen ska följande villkor vara uppfyllda:

• Varje entreprenör ska ha tillgång till utrustning för att föra en elektronisk personalliggare.
•  Byggherren (eller den som byggherren överlåtit ansvaret till) ska omedelbart kunna visa personalliggaren för Skatteverket vid kontrollbesök.
• Entreprenören (den som utför byggverksamhet) ska omedelbart kunna visa personalliggaren för Skatteverket vid kontrollbesök.

Byggherren behåller dock det lagstadgade ansvaret för att utrustningen finns även om byggherren avtalar om att entreprenören ska ha egen utrustning.

Svar:
Det räcker med en lista per utrustning. Ni ska dock enligt lagförarbetena som byggherre kunna visa upp personalliggaren ”omedelbart”. Det innebär att det inte räcker för er att hänvisa Skatteverket till att söka upp entreprenörerna på byggarbetsplatsen för att verket på det sättet ska få tillgång till uppgifterna. Ni ska som byggherre omedelbart kunna hålla tillgängliga för Skatteverket alla de olika entreprenörernas personalliggare d.v.s. hela den uppgiftssamling som utgör den samlade personalliggaren. Detta kan i och för sig ske genom att uppgifterna omedelbart visas upp på flera olika skärmar och/eller i olika listor.

Svar: Om det inte finns någon skärm på byggarbetsplatsen kan ni skicka uppgifterna via mejl eller lämna dem via usb-minne till Skatteverket.
Det rekommenderade filformatet för överföring av uppgifter till Skatteverket är XML.

• Skatteverkets schemalager (XML) Länk till annan webbplats.

Svar: Ja.

Svar: Gymnasieelever och äldre ska registreras i personalliggaren hos den entreprenör de praktiserar hos, men inte praoelever från grundskolan.

Svar: De ska registrera sig på samma sätt som om de hade arbetat direkt för dig.

Svar: Ja.

Svar: Allmänt kan sägas att om en person ska anses ”verksam” i byggverksamhet eller inte beror bland annat på vad hen utför för konkreta arbetsuppgifter. Vid tveksamhet om en verksamhet omfattas av begreppet byggverksamhet kan vägledning sökas i SNI-koderna (standard för svensk näringsgrensindelning). Arkitektverksamhet utgör där inte byggverksamhet (kod 71110). Skatteverket anser inte heller att arkitektverksamhet utgör sådan stödverksamhet som utgör byggverksamhet. En arkitekt som under byggproduktionen bedriver arkitektverksamhet (näringsverksamhet) på byggarbetsplatsen är som Skatteverket ser det inte skyldig att föra personalliggare.

Teknisk konsultverksamhet inom bygg- och anläggningsteknik utgör enligt SNI 2007 inte byggverksamhet (kod 71121). I SNI-koden ingår bland annat besiktning, slut- och godkännande av bygg- och anläggningsarbeten. På samma sätt som gäller den som bedriver arkitektverksamhet så behöver den som på en byggarbetsplats bedriver verksamhet med arbetsuppgifter som ska hänföras till konsultverksamhet inte föra personalliggare. Detsamma gäller sådana kontrollbesiktningar som utförs av oberoende part under och efter byggnationen.

Eftersom arkitekt- eller konsultverksamhet inte utgör byggverksamhet ska en person som arbetar med arkitekt eller konsultverksamhet inte heller föras in som verksam i en personalliggare som förs av någon annan näringsidkare på byggarbetsplatsen.