På den här sidan får du veta hur du fyller i fastighetsdeklarationen för vattenkraftverk. Blanketten heter Fastighetsdeklaration ElVa. I vissa fall får du också en bilaga som heter Bilaga ElVa.
Blanketten Fastighetsdeklaration ElVa är för dig som äger
Om du inte äger fastigheten den 1 januari 2023 är det viktigt att du kryssar i denna ruta på blanketten skriver under och skickar in den till Skatteverket.
Har du eller en tidigare ägare kallat din fastighet något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
Om det står något här, behöver du läsa det noga. Det är information som gäller just din fastighet.
Här kan du skriva ett meddelande till Skatteverket om något som har betydelse för fastighetsdeklarationen men inte framgår av frågorna i blanketten. Om utrymmet inte räcker kan du skicka med ett separat brev.
Här anger du hur vi kan nå dig eller en kontaktperson per telefon om vi har några frågor.
Sidan består av tre delar:
Har du eller en tidigare ägare kallat ditt vattenkraftverk något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
Om ditt vattenkraftverk är under nybyggnation och inte färdigt den 1 januari 2023 skriver du i denna ruta dina totala nybyggnadskostnader exklusive moms till den 1 januari 2023 (det vill säga den till och med den 31 december 2022). Sedan behöver du inte fylla i fler uppgifter på deklarationen.
I den vänstra kolumnen står de senaste uppgifterna Skatteverket har om fastigheten, om vi har några.
Den högra kolumnen fyller du själv i, om Skatteverkets uppgift inte stämmer längre eller saknas.
Den maximala bruttoeffekt som kan utvinnas utan att vattenkraftverket överbelastas, om det drivs utan avbrott under 16 timmar med obegränsad vattentillgång.
Det år vattenkraftverket togs i drift.
Geografisk indelning av Sverige utifrån skillnader i kostnader för inmatning på stamnätet. Landet indelas i tio belägenhetsklasser, se nedan tabell.
Klass | Område | Korrektionsbelopp i kr/kWh |
---|---|---|
1 | Lule älv och norr därom | -0,04 |
2 | Skellefte älv uppströms Bastusels kraftverk | -0,60 |
3 | Skellefte älv med undantag av sträckan uppströms Bastusels kraftverk samt området norr därom till Lule älv | -0,03 |
4 | Gide älv och norr därom Skellefte älv | -0,01 |
5 | Ångermanälven med biflöden och norr därom till Gide älv | -0,01 |
6 | Indalsälven och norr därom till Ångermanälven | +0,04 |
7 | Ljungan och norr därom till Indalsälven | +0,06 |
8 | Ljusnan och norr därom till Ljungan | +0,06 |
9 | Dalälven och norr därom till Ljusnan | +0,20 |
10 | Söder om Dalälven | +0,23 |
Ett mått på hur vattenkraftverket utnyttjar prisläget på el, i förhållande till genomsnittet för landets samtliga vattenkraftverk. Om ditt vattenkraftverk producerar 10 GWh el eller mer ska du räkna ut faktorn själv. Om ditt vattenkraftverk har en nettoproduktion som är mindre än 10 GWh kan du antingen räkna ut faktorn själv eller använda en schablon på 0,950. Ange utnyttjandefaktorn med tre decimaler.
Du kan räkna ut utnyttjandefaktorn med hjälp av dessa Excelfiler. Välj rätt fil beroende på vilket elprisområde som vattenkraftverket tillhör.
Sveriges elmarknad är indelad i fyra geografiska elprisområden: 1, 2, 3 och 4. Vilket elprisområde som vattenkraftverket tillhör ska stå i denna ruta. Du kan läsa om områdena på Svenska kraftnätverks webbplats Nätområden.se.
Här ska du fylla i din normalårsproduktion, det vill säga den genomsnittliga årsproduktionen under 1998–2017 eller den tid som vattenkraftverket har varit i drift. Läs mer om hur du räknar ut normalårsproduktionen här nedan.
Du räknar ut normalårsproduktionen på olika sätt beroende på om den över- eller understiger 50 GWh per år. Om din produktion ligger nära gränsen kan du med fördel börja med metoden för lägre produktion, eftersom den är enklare. Om produktionen visar sig ligga över 50 GWh, ska du använda den andra metoden.
Om din normalårsproduktion är lägre än 50 GWh är den detsamma som medelvärdet av kraftverkets produktion under åren 1998–2017.
Om din normalårsproduktion är högre än 50 GWh räknar du ut den så här:
Fyll i tabellen på höger sida av blanketten:
Benämning | Förklaring |
---|---|
År | Vilka kalenderår redovisningen gäller. Årtalen ska vara 1998–2017, förutom om du har byggt om eller nytt. Då räknar du årtalen från det år då om- eller nybyggnationen var färdigställd. |
Produktion, kWh | Antal kWh under det aktuella året. |
Medelvattenföring (M) | Den genomsnittliga mängd vatten i kubikmeter (m³) per sekund som rinner fram i ditt vattendrag under det aktuella året. Hämta i första hand uppgiften från ett vattenregleringsföretag, som har den mest exakta statistiken. I andra hand kan du använda SMHI:s statistik. |
Produktion, kWh ÷ M, m³/s | Din årsproduktion delad med medelvattenföringen. |
Antal år som redovisningen avser (B) | Summan av antalet år du angivit ovan. Normalt är det 20 år, |
Summa (A) | Summan av produktionen delad med medelvattenföringen. |
Fyll i summan (A) i tabellens ruta A i ruta A på vänster sida av blanketten.
Fyll i antalet år i tabellens ruta B i ruta B på vänster sida av blanketten.
Fyll i den genomsnittliga medelvattenföringen för åren 1981–2010 i rutan som det står Genomsnittligt flöde ovanför. Hämta i första hand uppgiften från ett vattenregleringsföretag, som har den mest exakta statistiken. I andra hand kan du använda SMHI:s statistik.
Räkna ut normalårsproduktionen genom att dela värdet i ruta A med värdet i ruta B och multiplicera resultatet med det genomsnittliga flödet. Fyll i värdet i rutan som det står Normalårsproduktion, kWh ovanför.
Fyll i resultatet från punkt 5 i rutan Normalårsproduktion längre upp på vänster sida i tabellen.
Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el. Kryssa i om anläggningen är godkänd för att få elcertifikat.
Elcertifikatet höjer värdet på din fastighet och därmed taxeringsvärdet. Därför är det viktigt att du som har ett elcertifikat fyller i fälten under rubriken Elcertifikat. Gör så här:
Om fälten inte räcker, på grund av att du har flera tilldelningsperioder på samma anläggning, skriver du motsvarande uppgifter under Lämna övriga uppgifter eller i en separat bilaga.
Här hittar du en tabell för vilken värdeinverkan som ett elcertifikat har.
Startår | Antal återstående tilldelningsår | Justeringsfaktor, kr/kWh |
---|---|---|
2017– | 15 | 0,89 |
2016 | 14 | 0,85 |
2015 | 13 | 0,80 |
2014 | 12 | 0,76 |
2013 | 11 | 0,71 |
2012 | 10 | 0,66 |
2011 | 9 | 0,61 |
2010 | 8 | 0,55 |
2009 | 7 | 0,50 |
2008 | 6 | 0,43 |
2007 | 5 | 0,37 |
2006 | 4 | 0,30 |
2005 | 3 | 0,23 |
2004 | 2 | 0,16 |
2003 | 1 | 0,08 |
Du som levererar eller tar emot ersättnings- eller andelskraft ska också fylla i bilagan EIVa. Här får du information om hur du fyller i bilagan.
Du som levererar ersättningskraft behöver fylla i fälten under rubriken Uppgifter från det levererande kraftverket på sidan 1 av bilagan EIVa. Så här fyller du i fälten:
I den här kolumnen skriver du fastighetsbeteckningen på de fastigheter som ditt vattenkraftverk är skyldigt att leverera ersättningskraft till. Ange en fastighet per rad. Du kan ange högst åtta fastigheter. Om du levererar ersättningskraft till fler fastigheter än åtta, bifogar du en separat förteckning med motsvarande uppgifter.
Här skriver du vilken kommun den aktuella fastigheten ligger i.
Här skriver du hur mycket ersättningskraft, i kWh, som den mottagande fastigheten har rätt till.
Du som tar emot ersättningskraft behöver fylla i fälten under rubriken Uppgifter från den mottagande fastigheten på sidan 1 av bilagan EIVa. Så här fyller du i fälten:
I den här kolumnen skriver du fastighetsbeteckningen på de vattenkraftverk som din fastighet tar emot ersättningskraft från. Ange ett vattenkraftverk per rad. Du kan ange högst åtta kraftverk.
Här skriver du vilken kommun det aktuella vattenkraftverket ligger i.
Här skriver du hur mycket ersättningskraft, i kWh, som din fastighet har rätt till från det levererande vattenkraftverket.
Du som levererar andelskraft behöver fylla i fälten under rubriken Uppgifter från det levererande kraftverket på sidan 2 av bilagan EIVa. Så här fyller du i fälten:
I den här kolumnen skriver du fastighetsbeteckningen på de fastigheter som ditt vattenkraftverk är skyldigt att leverera andelskraft till. Ange en fastighet per rad. Du kan ange högst åtta fastigheter.
Här skriver du vilken kommun den aktuella fastigheten ligger i.
Här skriver du hur stor procentandel av vattenkraftverkets totala elproduktion som kraftverket ska leverera till den aktuella fastigheten.
Du som tar emot andelskraft behöver fylla i fälten under rubriken Uppgifter från den mottagande fastigheten på sidan 2 av bilagan EIVa. Så här fyller du i fälten:
I den här kolumnen skriver du fastighetsbeteckningen på de vattenkraftverk som din fastighet tar emot andelskraft från. Ange ett vattenkraftverk per rad. Du kan ange högst åtta kraftverk.
Här skriver du vilken kommun det aktuella vattenkraftverket ligger i.
Här skriver du hur stor procentandel av det aktuella vattenkraftverkets totala elproduktion som din fastighet har rätt till.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.