Så här fyller du i N3A-bilagan
Den här guiden förklarar hur du ska fylla i N3A-bilagans olika avsnitt och du kan använda den oavsett om du deklarerar via e-tjänst eller på blankett. Det är enklast att deklarera via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 eftersom du får hjälp med vissa förifyllda belopp, summeringar och överföringar samt informationstexter till avsnitten och rutorna.
Guiden gäller dig som är fysisk delägare i handels- eller kommanditbolag, men i texten används handelsbolag som samlingsbegrepp. Guiden tar inte upp alla skatteregler för delägare i handelsbolag.
Identifieringsuppgifter med mera
Räkenskapsår
Här fyller du i datum när räkenskapsåret började och slutade. Handelsbolag med någon fysisk person som delägare ska ha kalenderår som räkenskapsår. Första räkenskapsåret kan dock vara längre eller kortare än 12 månader. När handelsbolaget avslutas kan det bara vara kortare än 12 månader.
Datum när blanketten fylls i
Här fyller du i det datum när du fyller i bilagan. Det kan vara skillnad mellan den dag du faktiskt fyller i bilagan och den dag du lämnar in den. Skatteverket behöver den här uppgiften för att veta vilken bilaga som är den senaste inlämnade, till exempel om du vid ett senare tillfälle lämnar in en ny rättad bilaga.
Jag har drivit passiv näringsverksamhet
Kryssa i rutan om du har drivit passiv näringsverksamhet. En näringsverksamhet är antingen aktiv eller passiv och du behöver göra en bedömning av vad som gäller i ditt fall. Reglerna är samma som för enskild näringsverksamhet.
Delägarens namn och personnummer
Här fyller du i delägarens namn och personnummer.
Handelsbolagets namn och organisationsnummer
Här fyller du i handelsbolagets namn och organisationsnummer.
Bolaget är ett utländskt bolag
Kryssa i rutan om bolaget saknar svenskt organisationsnummer.
Beräkning av resultat
I detta avsnitt ska du beräkna ditt skattemässiga överskott eller underskott för året. Gå igenom ruta 1 till 32 och se efter vad som berör dig. Resultatet ska du sedan föra över till någon av rutorna 10.1 till 10.4 i Inkomstdeklaration 1.
1–2: Bolagets resultat
Ruta 1
Här fyller du i din andel av handelsbolagets överskott. Du får uppgiften från bolaget. Handelsbolaget ska lämna samma uppgift i delägaruppgifterna i Inkomstdeklaration 4 i bilaga INK4DU.
Ruta 2
Här fyller du i din andel av handelsbolagets underskott. Du får uppgiften från bolaget. Handelsbolaget ska lämna samma uppgift i delägaruppgifterna i Inkomstdeklaration 4, i bilaga INK4DU.
3: Förmånsvärdet av fri bil
Här fyller du i om du har använt handelsbolagets bil för privat körning och ska redovisa en bilförmån. I Skatteverkets bilförmånsberäkning kan du få hjälp med att beräkna förmånsvärdet.
Har du haft förmån av fritt drivmedel fyller du i förmånen i ruta 4. Har du betalat allt drivmedel själv, se vidare ruta 13.
Bil- och drivmedelsförmån är ett uttag som påverkar din andels anskaffningsutgift och du ska därför också fylla i det i ruta 72. Om du har bokfört förmånen i handelsbolaget ska du istället fylla i förmånen i ruta 73.
Har du använt din privata bil i näringsverksamheten drar du av dessa kostnader i ruta 13.
4: Övriga förmåner och uttag
Uttag som du har gjort och som har redovisats som intäkt eller minskad kostnad i handelsbolagets bokföring ska justeras i handelsbolagets inkomstdeklaration i ruta 4.7. Du ska sedan redovisa uttagen i din N3A-bilaga i ruta 4. Du tar upp uttagen till marknadsvärdet, förutom drivmedelsförmån som värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.
Om handelsbolaget har momspliktig verksamhet tar du upp marknadsvärdet minus den utgående moms som handelsbolaget ska betala. Alla uttag påverkar också din anskaffningsutgift. Du ska därför ta upp uttagen i ruta 72 eller 73 beroende på om de har bokförts i bolaget eller inte.
5a–b: Övriga justeringar av redovisat resultat
Om det inte finns en särskild ruta för den justering av resultatet som du behöver göra, gör du istället justeringen i ruta 5a eller 5b. Det gäller främst justeringar för privata inkomster och utgifter som bokförts i handelsbolaget.
Ruta 5a
Här fyller du i privata utgifter som handelsbolaget har bokfört som kostnad. Justeringar i ruta 5a ska också påverka din justerade anskaffningsutgift. Privata kostnader som du har redovisat i ruta 5a som en intäktspost ska du därför ta upp som uttag i ruta 73.
Ruta 5b
Här fyller du i privata inkomster som handelsbolaget har bokfört som intäkt. Justeringar i ruta 5b ska också påverka din justerade anskaffningsutgift. Har du redovisat en kostnadspost i ruta 5b för privata intäkter ska du också ta upp beloppet som ett tillskott i ruta 71.
Exempel: Uthyrning av lokal och överhyra
David är delägare i ett handelsbolag och har fått 10 000 kronor i kontant ersättning för att hyra ut ett garage till bolaget. Den marknadsmässiga ersättningen uppgår till 6 000 kronor. David tar därför upp 4 000 kronor, alltså hyran över marknadsvärdet, som ett uttag i rutorna 5a och 73 i N3A-bilagan.
Skäliga kostnader för uthyrningen beräknas till 1 000 kronor. David ska därför ta upp en kapitalinkomst på 5 000 kronor (6 000 – 1 000) för uthyrningen i ruta 7.3 i sin Inkomstdeklaration 1.
6a–b: Avyttring av värdepapper och andelar i handelsbolag
När ett handelsbolag säljer aktier är det delägarna i bolaget som beskattas för resultatet. Därför justerar du bokfört resultat vid avyttring av värdepapper och andelar i handelsbolag i ruta 4.11 i handelsbolagets Inkomstdeklaration 4.
Ruta 6a
Här fyller du i din del av kapitalvinsten.
Ruta 6b
Här fyller du i din del av kapitalförlusten.
Om du ska ta upp både vinst och förlust kan du redovisa resultatet efter kvittning i en enda ruta.
Exempel: Försäljning av aktier
Ett handelsbolag har två delägare, Kim och Martin, där var och en ska ta upp 50 procent av bolagets resultat. Bolaget har under beskattningsåret sålt marknadsnoterade aktier med dels en kapitalförlust på 50 000 kronor, dels en kapitalvinst på 20 000 kronor.
I handelsbolagets inkomstdeklaration justeras det bokförda resultatet i ruta 4.11. Därför innehåller inte det resultat som ska tas upp av delägarna i bilaga N3A i ruta 1 eller 2 någon bokförd kapitalvinst eller kapitalförlust från försäljningen av aktierna.
Efter kvittning av förlust och vinst återstår 30 000 kronor i kapitalförlust, varav 70 procent får dras av. Det innebär 21 000 kronor kvar som delägarna ska dela på. De tar därför upp 10 500 kronor var som kapitalförlust i ruta 6b på sin N3A-bilaga.
7: Överlåtelse av andel
Fysiska personer som är bosatta i Sverige och svenska dödsbon omfattas i vissa fall av särskilda regler när de avyttrar en andel i handelsbolag med kapitalvinst. Det kan till exempel vara om köparen är ett aktiebolag eller en fysisk person som är bosatt i utlandet. Enligt dessa regler ska kapitalvinsten tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.
Den kapitalvinst som du ska ta upp i näringsverksamheten redovisar du i ruta 7. Hur stor del som ska redovisas räknar du fram på bilaga K15B. Du hittar mer information på K15B-bilagan om hur du beräknar kapitalvinsten.
Om du har avyttrat din andel utan att de särskilda reglerna är tillämpliga ska du ta upp vinsten i inkomstslaget kapital. Du redovisar då din försäljning på bilaga K15A.
Du drar alltid av kapitalförlusten i kapital.
8: Outnyttjat underskott som påverkar anskaffningsutgiften
Här fyller du i underskott från föregående år som ska påverka din anskaffningsutgift. Beloppet hämtar du från ruta 62 i föregående års N3A-bilaga.
9–10: Uppskov med vinst enligt blankett N4
Har handelsbolaget gjort ett så kallat andelsbyte, det vill säga att bolaget som ersättning för sålda aktier eller andelar har fått aktier eller andelar i det köpande företaget, kan du få uppskov med beskattningen av den beräknade kapitalvinsten. Du redovisar begärt uppskov och återfört uppskov på bilaga N4, som du ska lämna in tillsammans med inkomstdeklarationen.
Ruta 9
Här fyller du i begärt uppskov enligt bilaga N4.
Ruta 10
Här fyller du i återfört uppskov enligt bilaga N4.
11: Inkomst som ska påverka den justerade anskaffningsutgiften
Här summerar du ruta 1 till 10.
Om det blir överskott ska beloppet tas upp i ruta 70. Om det istället blir ett underskott tar du upp det i ruta 54.
12: Outnyttjat underskott som inte påverkar anskaffningsutgiften
Här fyller du i underskott från föregående år som inte ska påverka din anskaffningsutgift. Beloppet hämtar du från ruta 67 i föregående års N3A-bilaga.
13: Resor mellan bostad och arbetsplats med mera
Här fyller du i egna kostnader för resor mellan din bostad och den arbetsplats som du har haft i verksamheten. Du fyller även i dina kostnader för bilresor i näringsverksamheten med din privata bil eller ökade levnadskostnader vid tjänsteresa. Har dina egna kostnader bokförts i handelsbolagets räkenskaper ska du först fylla i dessa som en intäktspost i ruta 5a.
Har bolaget inte bokfört en utgift som betalats av delägaren kan kostnaden dras av i ruta 13.
För att få göra avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats gäller samma villkor som för anställda.
Det innebär att du bara får dra av för den del av utgiften som överstiger 11 000 kronor för inkomstår 2025. Från och med inkomstår 2026 får du bara dra av den del av utgiften som överstiger 15 000 kronor. Du räknar själv bort 11 000 kronor respektive 15 000 kronor innan du för in beloppet i ruta 13.
14–16: Räntefördelning
Ruta 14
Här summerar du ruta 11 till 13 och får fram inkomst före räntefördelning.
För att du ska kunna beräkna ditt fördelningsbelopp måste du först fylla i rutorna 33 till 44 Kapitalunderlag för räntefördelning.
Ruta 15
Här fyller du i positiv räntefördelning om du har räknat fram ett positivt belopp i ruta 43. Du kan välja om du vill använda det och om du i så fall vill använda hela eller delar av beloppet. Du får dock högst dra av det positiva beloppet i ruta 14.
Du ska också föra över beloppet till ruta 11.1 Positiv räntefördelning i Inkomstdeklaration 1.
Ruta 16
Om du räknat fram ett negativt belopp i ruta 44 måste du ta upp det här som en intäkt.
Du ska också föra över beloppet till ruta 11.2 Negativ räntefördelning i Inkomstdeklaration 1.
17–19: Periodiseringsfond
Ruta 17
Här fyller du i de periodiseringsfonder som du ska återföra.
Ruta 18
Här summerar du ruta 14 till 17 och får fram underlag för årets avsättning till periodiseringsfond.
Ruta 19
Här fyller du i årets avsättning till periodiseringsfond. Avsättningen får högst uppgå till 30 procent av beloppet i ruta 18.
Om du återför en periodiseringsfond till beskattning i ruta 17 eller gör en avsättning i ruta 19 påverkar det din justerade anskaffningsutgift för andelen. Fyll därför i motsvarande belopp direkt i ruta 75 respektive 74 i beräkningen av din anskaffningsutgift.
20–22: Expansionsfond
Ruta 20
Här summerar du ruta 18 till 19 och får fram inkomst före avsättning till expansionsfond.
Ditt kapitalunderlag för expansionsfond styr om du kan göra avsättning till expansionsfond eller om du måste återföra tidigare års avsättningar. För att kunna beräkna ditt kapitalunderlag måste du först räkna fram din justerade anskaffningsutgift före expansionsfond. Det innebär att du börjar med att fylla i ruta 68 till 79. Efter det beräknar du ditt kapitalunderlag i ruta 47 till 53. Årets kapitalunderlag som du har räknat fram i ruta 53 styr din möjlighet eller skyldighet att öka eller minska din expansionsfond.
Ruta 21
Här får du dra av för ökning av expansionsfonden om du får ett positivt belopp i ruta 53. Du får dock högst öka din expansionsfond med ditt redovisade överskott vid ruta 20. Det gäller även om ditt positiva belopp i ruta 53 är större än ditt överskott i ruta 20.
Du ska också föra över ökningen av expansionsfonden till ruta 12.1 i Inkomstdeklaration 1.
Ruta 22
Här måste du minska din expansionsfond om du får ett negativt belopp i ruta 53. Du ska minska fonden med det negativa beloppet dividerat med 0,794. Du ska dock aldrig minska din fond med större belopp än expansionsfonden vid årets ingång, det vill säga beloppet i ruta 89 i föregående års deklaration.
Du ska också föra över minskningen av expansionsfonden till ruta 12.2 i Inkomstdeklaration 1.
Du ska även redovisa expansionsfonden vid årets ingång, ökning eller minskning samt fondens storlek vid årets utgång i ruta 86 till 89.
23: Avdrag för pensionssparande
Om du har drivit din verksamhet aktivt kan du få avdrag för premier som du har betalat till din privata pensionsförsäkring eller inbetalning som du har gjort till ditt pensionssparkonto. Du får dra av högst 35 procent från din inkomst av aktiv näringsverksamhet. Beloppet får dock inte överstiga 10 prisbasbelopp.
Reglerna är samma som för enskild näringsverksamhet.
Det belopp du drar av i ruta 23 ska du också redovisa i ruta 10.6 i Inkomstdeklaration 1.
Pensionspremier är privata kostnader för dig. Om handelsbolaget har betalat din privata pensionspremie och bokfört det som en kostnad är det en kostnad som handelsbolaget inte får dra av. I det fallet ska du, förutom att dra av beloppet i ruta 23, även fylla i beloppet i ruta 5a. Du ska också fylla i uttaget i ruta 73 eftersom uttaget påverkar din justerade anskaffningsutgift.
24: Särskild löneskatt
Du ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader med 24,26 procent av det belopp du har dragit av i ruta 23. Den särskilda löneskatten för pensionskostnader drar du av i ruta 24.
25–26: Avstämning av egenavgifter och särskild löneskatt
Ruta 25
Här fyller du i det belopp för egenavgifter eller särskild löneskatt som du gjorde avdrag för i ruta 28 i förra årets N3A-bilaga. Beloppet finns även med i specifikationen som du har fått tillsammans med Inkomstdeklaration 1 i år.
Ruta 26
Här drar du av de egenavgifter eller särskild löneskatt som du betalade förra året.
Du hittar beloppet i förra årets slutskattebesked eller i specifikationen som du har fått tillsammans med Inkomstdeklaration 1 i år.
Om du har flera näringsverksamheter, till exempel även driver en enskild firma eller äger andelar i flera handelsbolag, ska du fördela de betalda egenavgifterna utifrån föregående års resultat.
Exempel: Avstämning flera näringsverksamheter
Anton har en enskild näringsverksamhet och är delägare i ett handelsbolag. Anton har vid årets beskattning beräknat ett överskott på 100 000 kronor före avstämning av föregående års egenavgifter i den enskilda näringsverksamheten. Motsvarande belopp för andelen i handelsbolaget är ett underskott på 30 000 kronor.
Vid föregående års beskattning redovisade Anton ett överskott från den enskilda näringsverksamheten på 75 000 kronor och 150 000 kronor för andelen i handelsbolaget. Anton fick avdrag för egenavgifter med 25 000 kronor i den enskilda näringsverksamheten och med 50 000 kronor för andelen i handelsbolaget. Enligt slutskattebeskedet påfördes Anton egenavgifter med totalt 60 750 kronor.
Anton ska fördela påförda egenavgifter från föregående år proportionellt utifrån det årets resultat. I bilaga N3A tar Anton därför upp 50 000 kronor vid ruta 25 och 40 500 kronor (150 000 ÷ 225 000 × 60 750) i ruta 26.
27–28: Årets avdrag för egenavgifter och särskild löneskatt
Ruta 27
Här summerar du ruta 20 till 26. Om du får ett överskott i ruta 27 gör du avdrag för årets beräknade egenavgifter eller särskilda löneskatt i ruta 28, så kallat schablonavdrag.
Ruta 28
Här fyller du i årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt. Vilket schablonavdrag du får göra beror bland annat på din ålder. Reglerna är samma som för enskild näringsverksamhet.
29: Sjukpenning
Här fyller du i sjukpenning från Försäkringskassan som du fått i näringsverksamheten. Du hittar beloppet i inkomstuppgifterna du fått från Försäkringskassan och i specifikationen som du får tillsammans med din inkomstdeklaration.
30: Resultat
Här summerar du ruta 27 till 29. Om det blir ett överskott i ruta 30 för du över det till ruta 10.1 i Inkomstdeklaration 1 om du är aktiv delägare eller till ruta 10.3 om du är passiv delägare.
Om det blir ett underskott i ruta 30 får du se om du ska utnyttja detta i ruta 31a eller i ruta 31b.
31: Utnyttjat underskott
Ruta 31a
Här fyller du i underskott som du utnyttjar som allmänt avdrag, det vill säga som avdrag mot inkomst av tjänst och näring. Du kan till exempel göra allmänt avdrag vid nystartad verksamhet och vid konstnärlig verksamhet. Du för även över beloppet till ruta 14.1 i Inkomstdeklaration 1.
Ruta 31b
Här fyller du i underskott som du utnyttjar i inkomstslaget kapital. Om handelsbolaget har sålt en fastighet eller bostadsrätt med vinst måste du utnyttja underskottet som avdrag i kapital.
32: Kvarvarande underskott
Här summerar du ruta 30 till 31 och fyller i det underskott som du ska föra vidare till nästa år. Du för även över underskottet till ruta 10.2 i Inkomstdeklaration 1 om du är aktiv delägare eller till ruta 10.4 om du är passiv delägare.
Kapitalunderlag för räntefördelning
I det här avsnittet ska du räkna fram ditt kapitalunderlag för räntefördelning. Positiv räntefördelning är frivillig medan negativ räntefördelning är tvingande. Det innebär att du i princip alltid måste fylla i detta avsnitt. Har du köpt andelen under året ska du inte beräkna något kapitalunderlag.
33–46: Kapitalunderlag för räntefördelning
Ruta 33
Här fyller du i din positiva justerade anskaffningsutgift vid årets ingång. Det är samma belopp som i ruta 68. Du hittar beloppet i ruta 84 i din N3A-bilaga från föregående år.
Ruta 34
Här fyller du i om du har en negativ justerad anskaffningsutgift vid årets ingång. Det är samma belopp som i ruta 69. Du hittar beloppet i ruta 85 i din N3A-bilaga från föregående år.
Ruta 35
Här fyller du i om du under förra året har gjort kapitaltillskott till handelsbolaget som inte är varaktiga. Du ska inte räkna med tillskott som du lämnade när du bildade handelsbolaget.
Ruta 36
Här fyller du i om du har haft ett ränteförmånligt lån från handelsbolaget under året.
Ruta 37
Här fyller du i din ständiga övergångspost från 1995 års taxering. Den här rutan är normalt sett bara aktuell för dig som ägde andelen då och hade ett negativt kapitalunderlag.
Ruta 38
Här fyller du i ditt sparade fördelningsbelopp från föregående år. Du hittar beloppet i specifikationen som du får tillsammans med Inkomstdeklaration 1 och i ruta 46 i din N3A-bilaga från föregående år.
Ruta 39
Här summerar du ruta 33 till 38. Summan är ditt kapitalunderlag som kan vara antingen positivt eller negativt.
Ruta 40
Om ditt kapitalunderlag i ruta 39 är positivt multiplicerar du det med 7,96 procent för räkenskapsår 2025 och fyller i beloppet här. För att du ska få göra positiv räntefördelning måste beloppet i ruta 39 vara noll (0) eller positivt.
Ruta 41
Om ditt kapitalunderlag i ruta 39 är negativt multiplicerar du det med 2,96 procent för räkenskapsår 2025 och fyller i beloppet här. Negativ räntefördelning är tvingande men bara om beloppet i ruta 39 är negativt med mer än 500 000 kronor.
Ruta 42
Här fyller du i ditt sparade fördelningsbelopp från föregående år. Du hittar beloppet i specifikationen som du får tillsammans med Inkomstdeklaration 1 och i ruta 46 i din N3A-bilaga från föregående år.
Ruta 43
Här summerar du ruta 40 till 42. Om beloppet blir positivt fyller du i det här.
Ruta 44
Här summerar du ruta 40 till 42. Om beloppet blir negativt fyller du i det här. Negativ räntefördelning är tvingande och därför måste du även fylla i beloppet i ruta 16.
Ruta 45
Här fyller du i den del av ditt positiva fördelningsbelopp som du utnyttjar i ruta 15.
Ruta 46
Här summerar du ruta 43 till 45. Beloppet är ditt positiva fördelningsbelopp som du får spara. Nästa år fyller du i beloppet i ruta 38 och ruta 42 i din N3A-bilaga.
Kapitalunderlag för expansionsfond
Du måste fylla i uppgifterna om kapitalunderlag om du har en expansionsfond vid årets ingång. Du gör beräkningen för att kontrollera om du måste återföra någon del av den. Du ska också fylla i uppgifterna om du tänker göra en avsättning till expansionsfond.
Om du ska beräkna kapitalunderlaget börjar du med att beräkna den justerade anskaffningsutgiften före expansionsfond. Det gör du genom att fylla i ruta 68 till 79.
47–53: Kapitalunderlag för expansionsfond
Ruta 47
Här fyller du i om du har en positiv anskaffningsutgift vid årets utgång. Du hittar beloppet i ruta 79.
Ruta 48
Här fyller du i om du har en negativ anskaffningsutgift vid årets utgång. Du hittar beloppet i ruta 79.
Ruta 49
Här fyller du i om du under året har gjort kapitaltillskott till handelsbolaget som inte är varaktiga. Du ska inte räkna med tillskott som du lämnade när du bildade handelsbolaget.
Ruta 50
Här fyller du i om du har haft ett ränteförmånligt lån från handelsbolaget under året.
Ruta 51
Här fyller du i den ständiga övergångsposten som fastställdes vid 1995 års taxering. Den här rutan är normalt sett bara aktuell för dig som ägde andelen då och hade ett negativt kapitalunderlag.
Ruta 52
Här fyller du i den minskning av expansionsfond som du kvittat mot underskott i ruta 55.
Ruta 53
Här summerar du ruta 47 till 52. Summan är årets kapitalunderlag för expansionsfond.
Underskott
För att dina egna utgifter, till exempel ökade levnadskostnader, inte ska bli beskattade i kapital när du säljer din andel är redovisningen av underskott indelad i två avsnitt:
- underskott som påverkar anskaffningsutgiften, ruta 54 till 62, (bolagsnivå)
- underskott som inte påverkar anskaffningsutgiften, ruta 63 till 67, (delägarnivå).
54–62: Underskott som påverkar anskaffningsutgiften
Om ditt handelsbolag har ett underskott som påverkar beräkningen av din justerade anskaffningsutgift måste du ta reda på om du ska kvitta underskottet. Det gör du på olika sätt beroende på vilken inkomst som bolaget har haft.
Ruta 54
Här fyller du i underskottet från ruta 11.
Ruta 55
Här ska du kvitta underskottet i ruta 11 mot
- den inkomst som uppkommer vid negativ räntefördelning i ruta 16
- återförd periodiseringsfond i ruta 17
- minskning av expansionsfond i ruta 22.
Du får som högst kvitta det negativa beloppet i ruta 54.
Ruta 56
Här summerar du ruta 54 och 55. Om det blir ett underskott i ruta 56 efter kvittningen fortsätter du till ruta 57.
Ruta 57
Har du ett underskott i ruta 11 kan det också kvittas bort mot överskott som uppkommer vid avstämning av egenavgifter eller erhållen sjukpenning. Denna kvittning gör du i ruta 57. När du gör denna kvittning måste du också ta hänsyn till avdrag som du gör efter ruta 11, till exempel resor till och från arbetet och egenavgifter.
Om summan av punkterna nedan blir ett positivt belopp ska du fylla i beloppet i ruta 57, men maximalt underskottet i ruta 56.
- Outnyttjat underskott från tidigare år som inte ska påverka anskaffningsutgiften i ruta 12
- Dina kostnader för resor till och från arbetet och andra egna kostnader i ruta 13
- Egna pensionsförsäkringspremier och särskild löneskatt på premierna i ruta 23 och 24
- Överskott som uppkommer vid avstämning av egenavgifter och särskild löneskatt i rutorna 25–26
- Årets beräknade avdrag för egenavgifter och särskild löneskatt i ruta 28 och
- Erhållen sjukpenning i ruta 29
Ruta 58
Här summerar du ruta 56 och 57.
Ruta 59
Här fyller du i underskott som nyttjats genom att minska kapitalvinst vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt. Här redovisar du också underskott som avser bostad i andelshus. Du hittar beloppet i ruta 31b, men som mest motsvarande underskottet i ruta 58.
Ruta 60
Här summerar du ruta 58 och 59.
Ruta 61
Här fyller du i underskottet som du utnyttjat som allmänt avdrag i ruta 31a, men som mest motsvarande underskottet i ruta 60.
Ruta 62
Här summerar du rutorna 60 och 61. Om det blir ett underskott kvar efter summeringen ska du dra av det i ruta 8 nästa år.
63–67: Underskott som inte ska påverka anskaffningsutgiften
Om du för underskottet vidare för att göra avdrag mot framtida överskott påverkas inte den justerade anskaffningsutgiften.
Ruta 63
Här fyller du i underskott i ruta 30.
Ruta 64
Här fyller du i summan av underskottet som du har utnyttjat genom att minska en kapitalvinst vid avyttring av en fastighet eller bostadsrätt och underskott vid bostad i andelshus i ruta 59. Du ska också ta med underskottet som du har utnyttjat som ett allmänt avdrag i ruta 61.
Ruta 65
Här fyller du i det underskott som du inte kunde utnyttja i ruta 59 och 61. Du räknar fram beloppet genom att ta underskotten i ruta 31a och b minus de belopp du utnyttjat i ruta 59 och 61. Beloppet är det kvarvarande utnyttjade underskottet.
Ruta 66
Här fyller du i underskottet i ruta 62.
Ruta 67
Beloppet som blir kvar efter summeringen av rutorna 63 till 66 är det outnyttjade underskott som du ska dra av i ruta 12 nästa år.
Beräkning av anskaffningsutgift för handelsbolag
I det här avsnittet beräknar du din justerade anskaffningsutgift (JAU). Den motsvarar ett skattemässigt värde på din andel och har bland annat betydelse för bestämmelserna om räntefördelning och expansionsfond. Vid försäljning och inlösen används också anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust.
68–69: Ingående värde justerad anskaffningsutgift
Ruta 68
Här fyller du i positiv justerad anskaffningsutgift vid årets ingång. Du hämtar beloppet från ruta 84 i föregående års N3A-bilaga. Det är samma belopp som du redovisat i ruta 33. Har du köpt andelen under året anger du det belopp som du har betalat för andelen.
Ruta 69
Här fyller du i negativ justerad anskaffningsutgift vid årets ingång. Du hämtar beloppet från ruta 85 i föregående års N3A-bilaga. Det är samma belopp som du redovisat i ruta 34. Har du köpt andelen under året anger du det belopp som du har betalat för andelen i ruta 68.
70: Årets inkomst med mera
Här fyller du i beloppet från ruta 11, det vill säga inkomst som ska påverka anskaffningsutgiften.
71: Tillskott
Här fyller du i tillskott som du har gjort till bolaget och privata intäkter som du har tagit upp i ruta 5b.
Annan egendom än pengar värderar du högst till marknadsvärdet. Tillskott som du har gjort bör du löpande redovisa i bokföringen mot ditt kapitalkonto. Då kan du hämta beloppet som du ska ta upp i ruta 71 direkt från handelsbolagets bokföring. Handelsbolaget ska lämna uppgift om bokförda tillskott under handelsbolagets räkenskapsår i delägaruppgifterna i Inkomstdeklaration 4 i bilagan INK4DU.
72: Uttag förmåner
Här fyller du i uttag i form av förmåner som du tagit upp i ruta 3 och 4. Uttaget värderar du till marknadsvärdet. Om uttaget är bokfört i handelsbolaget och är lägre än marknadsvärdet tar du ta upp mellanskillnaden här. Har du haft en förmån som värderas enligt schablon exempelvis förmån av fri bil, kan du använda samma värde som du har tagit upp i ruta 3 eller 4.
73: Övriga uttag med mera
Här fyller du i övriga uttag som du gjort från handelsbolaget. Har du tagit ut annat än pengar värderar du det till marknadsvärdet.
Uttag som du har gjort bör löpande redovisas i bokföringen mot ditt kapitalkonto. Beloppet som du ska ta upp i ruta 73 kan du därför hämta direkt från handelsbolagets bokföring. Handelsbolaget ska lämna uppgift om bokförda uttag under handelsbolagets räkenskapsår i delägaruppgifterna i Inkomstdeklaration 4, bilaga INK4DU.
Om handelsbolaget har dragit av dina privata utgifter i sin bokföring redovisar du även det här. Du tar också upp beloppet i ruta 5a i din N3A-bilaga.
Exempel: Delägarens privata utgifter
Ett handelsbolag har betalat delägaren Christinas pensionsförsäkringspremier med 10 000 kronor. Handelsbolaget har dragit av kostnaden för premien i sin bokföring.
Christina tar upp 10 000 kronor som en intäktspost i ruta 5a i sin N3A-bilaga. Hon redovisar också 10 000 kronor som uttag i ruta 73 när hon beräknar den justerade anskaffningsutgiften. Om det är en privat pensionsförsäkring får hon även göra avdrag för premien i ruta 23.
Om handelsbolaget istället hade bokfört betalningen som ett eget uttag hade Christina inte behövt göra någon skattemässig justering eftersom uttaget då hade framgått av bokföringen.
74–75: Periodiseringsfond
Ruta 74
Här fyller du i årets avsättning till periodiseringsfond. Du hämtar beloppet från ruta 19. En avsättning till periodiseringsfond minskar ditt resultat och minskar därför också din anskaffningsutgift.
Ruta 75
Här fyller du i återföring av periodiseringsfond. Du hämtar beloppet från ruta 17. Återföring av periodiseringsfond är en intäkt som ökar din anskaffningsutgift.
76: Utnyttjat underskott
Här fyller du i underskott som du har utnyttjat, förutom de underskott som du dragit av i inkomstslaget kapital. Har du utnyttjat ett underskott minskar det din anskaffningsutgift. Det innebär att du fyller i underskott som du har kvittat mot negativ räntefördelning, återförd periodiseringsfond och minskad expansionsfond. Du fyller också i underskott som du kvittat mot avstämning av egenavgifter och erhållen sjukpenning samt underskott som du har utnyttjat som allmänt avdrag. Beloppen finns i rutorna 55, 57 och 61.
77: Kapitalvinst på fastighet, bostadsrätt med mera
Här fyller du i den skattepliktiga kapitalvinsten vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt eftersom den ökar din anskaffningsutgift. Du hämtar beloppet från bilaga K7 eller K8. Eftersom du betalar skatt på 90 procent av vinsten ska du ta upp 90 procent av beloppet. Det finns två undantag.
Undantag 1
Den del av den skattepliktiga kapitalvinsten som du eventuellt har kvittat bort mot underskott av näringsverksamhet vid ruta 59 ska inte öka anskaffningsutgiften och ska därför inte ingå i ruta 77. Det sker en tyst kvittning genom att det utnyttjade underskottet inte heller minskar anskaffningsutgiften.
Undantag 2
Om du har utnyttjat underskott som inte ska påverka anskaffningsutgiften i ruta 65 är den skattepliktiga kapitalvinsten på fastigheten eller bostadsrätten på bilaga K7 eller K8 reducerad med detta underskott. Den kapitalvinst som ska påverka anskaffningsutgiften i ruta 77 måste du därför beräkna på ett särskilt sätt. Du beräknar enklast det belopp som ska anges i ruta 77 genom att först ta 90 procent av det utnyttjade underskottet som inte ska påverka anskaffningsutgiften. Beloppet lägger du sedan till den skattepliktiga kapitalvinsten.
Exempel: Kapitalvinst fastighet och underskott som inte påverkar den justerade anskaffningsutgiften
Ett handelsbolag har sålt en fastighet för 1 000 000 kronor. Fastighetens omkostnadsbelopp är 800 000 kronor. Handelsbolagets näringsverksamhet där fastigheten har ingått har gått med ett underskott på 60 000 kronor. Delägaren Reza ska ta upp hela resultatet. Dessutom har han egna kostnader med 40 000 kronor på delägarnivå och därför blir hans totala underskott 100 000 kronor.
Den skattepliktiga kapitalvinsten är 90 000 kronor enligt blankett K7. Reza redovisar detta belopp i ruta 77.
(1 000 000 – 800 000 – 100 000) × 90 procent = 90 000 kronor
Eftersom en viss del av underskottet är på delägarnivå måste Reza räkna om den skattepliktiga kapitalvinsten innan han kan fylla i vinsten i ruta 77. I N3A-bilagan tar han upp underskottet på bolagsnivå på 60 000 kronor i ruta 11 och drar av 40 000 kronor på delägarnivå i ruta 13.
När Reza beräknar det belopp som han ska ta upp i ruta 77 ska han öka kapitalvinsten med 90 procent av underskottet på delägarnivå. Han för därför in 126 000 kronor.
90 000 + 90 procent × 40 000 = 126 000 kronor
78: Kapitalförlust på fastighet, bostadsrätt med mera
Här fyller du i kapitalförlust vid avyttring av fastighet eller bostadsrätt eftersom den minskar din anskaffningsutgift. Du hämtar beloppet från bilaga K7 eller K8. Eftersom du bara får dra av 63 procent ska du ta upp 63 procent av beloppet.
Här fyller du också i underskott från sådan bostad i ett andelshus som du drar av i kapital. Du fyller bara i 70 procent av det utnyttjade underskottet eftersom det är den delen du får dra av i kapital.
Exempel: Avyttrad fastighet med kapitalförlust
Delägaren Kim gör ett tillskott på 500 000 kronor som bolaget använder för att förvärva en fastighet. Fastigheten säljs samma år för 450 000 kronor och Kim tar ut pengarna. Inga andra transaktioner har skett och Kim ska redovisa bolagets hela resultat.
Handelsbolaget tar upp den bokförda förlusten på 50 000 kronor i ruta 4.10 i Inkomstdeklaration 4.
Kim tar upp tillskottet på 500 000 kronor i ruta 71. Uttaget på 450 000 kronor redovisar hon i ruta 73. I ruta 78 drar hon av 31 500 kronor som är 63 procent av 50 000 kronor, alltså samma belopp som hon drar av i inkomstslaget kapital. Kim summerar sen sin positiva justerade anskaffningsutgift i ruta 84 till 18 500 kronor.
79: Justerad anskaffningsutgift före expansionsfond
Här fyller du i summan av ruta 68 till 78. Beloppet i denna ruta är den anskaffningsutgift som ligger till grund för din beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.
När du beräknar kapitalunderlaget för expansionsfond ska du inte ta med den expansionsfondsskatt som du ska betala.
Exempel: Kapitalunderlag och expansionsfondsskatt
Dag äger en andel i ett nybildat handelsbolag. Av handelsbolagets resultat år 1 ska han ta upp 100 000 kronor. Dag har under år 1 varken gjort några tillskott eller uttag. Hans kapitalunderlag är därför 100 000 kronor. Dag gör avsättning till expansionsfond med 100 000 kronor.
Den justerade anskaffningsutgiften vid årets utgång blir 20 600 kronor eftersom expansionsfondsskatten ökar hans anskaffningsutgift.
År 2 visar handelsbolaget 0 kronor i resultat. Dag har endast tagit ut 20 600 kronor för att betala expansionsfondsskatten för år 1.
Kapitalunderlaget uppgår till 0 kronor efter att han dragit av uttaget på 20 600 kronor från den justerade anskaffningsutgiften vid årets ingång. Dag behöver därför inte återföra sin expansionsfond.
80–83: Expansionsfondsskatt
Ökar du expansionsfonden minskar resultatet och minskar du expansionsfonden ökar resultatet. När du ökar expansionsfonden ska du betala expansionsfondsskatt med 20,6 procent på ökningen.
Ruta 80
Här fyller du din ökning av expansionsfonden som du drog av i ruta 21.
Ruta 81
Här fyller du expansionsfondsskatten som du ska betala. Beloppet är 20,6 procent av beloppet i ruta 80.
Ruta 82
Här fyller du i din minskning av expansionsfonden som du tog upp i ruta 22.
Ruta 83
Här fyller du i den expansionsfondsskatt som du får tillbaka om du har minskat din expansionsfond. Det är 20,6 procent av beloppet i ruta 82.
84: Positiv justerad anskaffningsutgift
Här summerar du ruta 79 till 83. Om beloppet är positivt fyller du i beloppet här. Summan är din positiva justerade anskaffningsutgift vid årets utgång eller vid avyttringstidpunkten om du har sålt din andel.
85: Negativ justerad anskaffningsutgift
Här summerar du ruta 79 till 83. Om beloppet är negativt fyller du i beloppet här. Summan är din negativa justerade anskaffningsutgift vid årets utgång eller vid avyttringstidpunkten om du har sålt din andel.
Expansionsfond
Här fyller du i din expansionsfond vid årets ingång och de förändringar som skett under året.
86–89: Förändringar av expansionsfonden
Ruta 86
Här fyller du i din expansionsfond vid årets ingång. Du hittar beloppet i ruta 89 i din N3A-bilaga från förra året.
Ruta 87
Här fyller du årets ökning av expansionsfond enligt ruta 21.
Ruta 88
Här fyller du i årets minskning av expansionsfond enligt ruta 22.
Ruta 89
Här summerar du ruta 86 till 88. Summan är expansionsfonden vid årets utgång.
Övriga uppgifter
1: Upplåtelse av lokal
Här fyller du i om du har fått hyresersättning från handelsbolaget för lokal eller annat utrymme.
Om det är en lokal i privatbostadsfastighet eller privatbostad tar du upp ersättningen i inkomstslaget kapital i din Inkomstdeklaration 1. Du kan räkna ut hur stor del av ersättningen som du ska ta upp på hjälpblanketten Uthyrning m.m. (SKV 2199).
Ska ersättningen beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet tar du upp den på NE-bilagan.
13.2 NACE – För dig i ett stödområde
Bor du i ett stödområde och är delägare i ett handels- eller kommanditbolag behöver du från och med 1 januari 2026 lämna uppgift om din NACE-kod i punkt 13.2 i din inkomstdeklaration för att få skattereduktion för boende i vissa områden.
Även du som begär nedsättning av egenavgifterna (särskilt avdrag inom ett stödområde) behöver lämna uppgift om din NACE-kod i inkomstdeklarationen för att få nedsättningen.
Det finns mer information under rubriken NACE – för dig i ett stödområde.