Rätta en arbetsgivardeklaration
Om du upptäcker att något ska rättas i en redan inlämnad arbetsgivardeklaration ska du lämna en ny rättad arbetsgivardeklaration för den aktuella redovisningsperioden.
Du kan rätta arbetsgivaravgifter och höja avdragen skatt för en individ men du kan normalt inte rätta avdragen skatt till ett lägre belopp.
Har du betalat ut för hög ersättning till en anställd kan du i många fall reglera detta på kommande löneutbetalning (kvittning). Om du inte kan kvitta en felaktig löneutbetalning kan du kräva att den anställda betalar tillbaka för mycket utbetald lön (återkrav).
Rätta arbetsgivardeklaration
Du hittar de arbetsgivardeklarationer som du har lämnat in i tjänsten Arbetsgivardeklaration under Inlämnade arbetsgivardeklarationer. Välj den arbetsgivardeklaration som du vill ändra. Efter att du har gjort dina ändringar och granskat dem måste du signera och skicka in arbetsgivardeklarationen.
Rätta i rätt tjänst
Du ska rätta en arbetsgivardeklaration i samma tjänst som du lämnade den i.
- Inkomstår från 2019: använd tjänsten på den här sidan.
- Inkomstår 2018 och tidigare: använd den gamla tjänsten Moms- och arbetsgivardeklarationer.
Så lämnar du upplysningar till arbetsgivardeklarationen
Om du vill bifoga en förklaring eller underlag till uppgifterna i den rättade deklarationen kan du skicka in en separat skrivelse till Skatteverket. Alternativet är att du skickar ett mejl till Skatteverket.
Så gör du om du har betalat ut för mycket ersättning
Om du har betalat ut för mycket ersättning till en betalningsmottagare och vill kräva tillbaka pengarna kan du göra på två olika sätt. Du kan antingen välja om du vill kvitta löneskulden genom att minska en senare månads löneutbetalning, eller kräva tillbaka den anställda på för mycket utbetald ersättning.
Kvittning
Att göra en kvittning på för mycket utbetald ersättning till en betalningsmottagare innebär att du reglerar den felaktiga löneutbetalningen på kommande löneutbetalning.
Exempel: så redovisar du en kvittning, det vill säga en minskning av en senare månads löneutbetalning
Alf har en månadslön på 30 000 kronor. I mars år 1 får Alf full lön trots att han varit frånvarande för att vårda sjukt barn i en vecka. Eftersom Alf fick för mycket i lön i mars gör arbetsgivaren en avräkning med 6 000 kronor på lönen i april år 1 för de dagar Alf var frånvarande.
I arbetsgivardeklarationen som avser utbetalningar i mars år 1 ska lön redovisas med 30 000 kronor. Skatteavdrag ska göras enligt tabell beräknat på 30 000 kronor.
I arbetsgivardeklarationen som avser utbetalningar i april år 1 ska lön redovisas med 24 000 kronor. Skatteavdrag ska göras enligt tabell beräknat på 24 000 kronor.
Samma lösning gäller oavsett om kvittningen görs år 1 eller år 2, det vill säga efter årsskiftet.
Återkrav
Att göra ett återkrav på för mycket utbetald ersättning till en betalningsmottagare innebär att du begär tillbaka både utbetald lön och gjort skatteavdrag som du har redovisat till Skatteverket, det vill säga bruttoersättningen.
När du gör ett återkrav ska du rätta uppgiften i arbetsgivardeklarationen för den person som återkravet avser. Du ska göra rättelsen för den redovisningsperiod som den felaktiga utbetalningen gjordes. Du ska bara rätta redovisad ersättning. Skatteavdraget ska inte ändras.
Eftersom du gör en ny arbetsgivardeklaration innebär detta en begäran om omprövning av beslut om arbetsgivaravgifter. Ett redovisat skatteavdrag kan aldrig betalas tillbaka från Skatteverket. Det beror på att skatteavdraget tillgodoförs betalningsmottagaren så snart det är redovisat till Skatteverket.
Exempel: så redovisar du återkrav
Britta har en månadslön på 60 000 kronor. I juli år 1 får Britta full lön trots att hon har varit frånvarande för att vårda sjukt barn i två veckor. När Britta är hemma bestämmer hon sig för att säga upp sig och slutar med omedelbar verkan.
När Britta slutar har hon en skuld till arbetsgivaren för de två veckor som hon har fått lön för men inte arbetat. Det visar sig även att Britta har utnyttjat fler semesterdagar än vad avtalet ger henne rätt till eftersom hon har avslutat sin anställning innan året var slut. Arbetsgivaren har därför ett krav på Britta på 40 000 kronor. Britta har ingen lönefordran på arbetsgivaren som arbetsgivaren kan kvitta skulden mot.
Lösning
I arbetsgivardeklarationen som avser utbetalningar i juli år 1 har lön redovisats med 60 000 kronor. Skatteavdrag har gjorts enligt tabell beräknat på 60 000 kronor.
Efter att Britta har avslutat sin anställning har arbetsgivaren en fordran på Britta på 40 000 kronor avseende för mycket utbetalad lön och kräver Britta på bruttobeloppet 40 000 kronor.
Eftersom arbetsgivaren har krävt Britta på beloppet kan arbetsgivaren begära omprövning av arbetsgivaravgifterna och rätta Brittas individuppgift avseende lön i juli år 1. Av begäran bör det framgå att Brittas inkomst ska vara 20 000 kronor och att även underlaget för arbetsgivaravgifter ska vara 20 000 kronor i stället för 60 000 kronor. Det skatteavdrag som har gjorts och beräknats på 60 000 kronor ligger kvar.
Rättelse kan göras i samband med att Britta krävs på beloppet. Det krävs inte att Britta har betalat sin skuld för att rättelse ska kunna göras. Arbetsgivaren får tillbaka för mycket betalade arbetsgivaravgifter på 40 000 kronor. Skatteavdraget som har betalats in till Skatteverket kommer att tillgodoföras Britta i samband med beslut om slutlig skatt.
I och med att arbetsgivaren rättar individuppgiften för Britta och sänker utgiven ersättning från 60 000 kronor till 20 000 kronor kommer Britta att få korrekta uppgifter förifyllda i sin deklaration. Hon kommer att tillgodoföras den skatt som har dragits av och betalats in av arbetsgivaren.
Samma förfarande för återkrav gäller oavsett om återkravet sker samma år som utbetalningen gjorts eller vid ett senare beskattningsår.
Använd samma specifikationsnummer när du rättar uppgifter för en betalningsmottagare
När du ska rätta en uppgift för en betalningsmottagare är det viktigt att den nya uppgiften för betalningsmottagaren och den tidigare inlämnade uppgiften har samma specifikationsnummer. Annars kommer den nya uppgiften att läggas till som en ytterligare uppgift för betalningsmottagaren, i stället för att ersätta den gamla.
När du har rättat en uppgift för en betalningsmottagare ska du meddela betalningsmottagaren de ändrade uppgifter som du har redovisat till Skatteverket. De ändrade uppgifterna kommer även att visas på betalningsmottagarens Mina sidor.
Ta bort uppgift för en betalningsmottagare (individuppgift)
När du ska ta bort en uppgift för en betalningsmottagare väljer du "ta bort" under "redigera betalningsmottagare". Det skapas då en borttagsuppgift som syns i listan med betalningsmottagare.
Om du till exempel har skickat in en uppgift för fel person eller fyllt i felaktigt personnummer ska du skicka in båda följande:
- en ny uppgift med samma identifikatorer och enbart borttagsmarkering för den betalningsmottagares uppgifter som ska tas bort
- en helt ny uppgift för rätt betalningsmottagare.
Du kan inte ta bort en uppgift som innehåller avdragen skatt för en betalningsmottagare i annat fall än att du hade redovisat uppgifterna på fel person.
Rätta ett belopp som är avgiftspliktigt men som du har redovisat som avgiftsfritt
Om du i tidigare redovisningsperioder har redovisat ersättning på individnivå som inte är underlag för arbetsgivaravgifter, men det nu visar sig att ersättningen blir avgiftspliktig, ska arbetsgivaravgifter betalas från första kronan.
Du ska då redovisa den totala avgiftspliktiga ersättningen i den redovisningsperiod som du har upptäckt detta. Den del som du tidigare har redovisat som avgiftsfri ska du redovisa i ruta 010, Avräkning från avgiftsfri ersättning.
Exempel: rätta ett belopp som är avgiftspliktigt
Du anlitar en tillfälligt anställd för ett jobb där du inte tror att löner och förmåner kommer att överstiga 1 000 kronor under året. Du betalar ut 500 kronor i maj och redovisar ersättningen i arbetsgivardeklarationen för redovisningsperioden maj i ruta 131, Kontant ersättning som inte är underlag för socialavgifter.
I november anlitar du betalningsmottagaren igen och betalar ut 1 000 kronor.
Ersättningen för arbete överstiger därmed 1 000 kronor för året och du ska nu redovisa hela beloppet, 1 500 kronor i arbetsgivardeklarationen för redovisningsperioden november. Du redovisar beloppet genom att fylla i 1 500 kronor i ruta 011, Kontant ersättning som är underlag för arbetsgivaravgifter. I ruta 010 tar du upp 500 kronor som du tidigare redovisat som avgiftsfri ersättning, ruta 131.
Den här hanteringen gäller även för ersättningar som redovisas med ersättningskod där ersättningen blir avgiftspliktig och tidigare har redovisats som avgiftsfri.
Tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering 1 april 2020 – 31 december 2021
Förmånsvärdet för parkering ska normalt ingå i beloppet i ruta 012 "Övriga skattepliktiga förmåner" i arbetsgivardeklarationen på individnivå. Den tillfälliga skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen gäller mellan 1 april 2020 och 31 december 2021.
Inget förmånsvärde för fri parkering vid arbetsplatsen ska redovisas för den perioden. Har du redovisat förmån av fri parkering under hela eller delar av perioden ändrar du beloppet som du tidigare redovisat i ruta 012 och tar bort förmånsvärdet som avser parkeringsförmånen. Har den anställde inga andra förmåner som ska redovisas i ruta 012 ska (0) redovisas i rutan.
Skillnaden i hur du redovisar betalt drivmedel vid bilförmån åren 2019/2020 jämfört med år 2021
Nettolöneavdrag och drivmedelsförmån år 2021
Även om den anställda betalat för drivmedelsförmånen genom nettolöneavdrag ska hela det uppräknade förmånsvärdet redovisas i ruta 018.
Exempel 1:
Bilförmån: 2 500 kr
Marknadsvärdet för drivmedelsförmån: 1 000 kr
Den anställdas betalning för förmånen genom nettolöneavdrag: 1 000 kr.
Ruta 013: 2 500 kr
Ruta 018: 1200 kr (marknadsvärdet 1 000 kr × 1,2)
Ruta 098: 1 000 kr
I exemplet ovan beskattas den anställda endast för uppräkning, det vill säga 200 kronor.
Exempel 2:
Bilförmån: 2 500 kr
Marknadsvärdet för drivmedelsförmån: 1 000 kr
Den anställdas betalning för förmånen genom nettolöneavdrag: 1 200 kr.
Ruta 013: 2 500 kr
Ruta 018: 1200 kr (marknadsvärdet 1 000 kr × 1,2)
Ruta 098: 1 200 kr
Exemplet ovan innebär att den anställda betalat för hela förmånen (marknadsvärdet inklusive uppräkningen).
Nettolöneavdrag och drivmedelsförmån 2019/2020
Även om den anställda betalat för drivmedelsförmånen genom nettolöneavdrag ska hela det uppräknade förmånsvärdet redovisas i ruta 018. Nettolöneavdraget ska istället räknas av från bilförmånen, ruta 013. Om värdet av bilförmånen inte räcker till får avdrag göras från drivmedelsförmånen, ruta 018. Arbetsgivaravgiften blir då för högt beräknad. För att få rätt avgift måste du begära omprövning av arbetsgivardeklarationen.
Exempel 1:
Bilförmån: 2 500 kr
Drivmedel vid bilförmån: 1 000 kr, nettolöneavdrag motsvarande hela förmånen.
Ruta 013: 1500 kr (2 500 kr – 1 000 kr)
Ruta 018: 1200 kr (1 000 kr × 1,2)
Exempel 2:
Bilförmån: 2 500 kr, nettolöneavdrag motsvarande hela förmånsvärdet
Drivmedel vid bilförmån, 1 000 kr, nettolöneavdrag motsvarande hela förmånen.
Ruta 013: 0 kr (2 500 kr – 2 500 kr)
Ruta 018: 200 kr (1000 kr × 1,2 – 1000 kr)
Arbetsgivaren får för hög beräknad arbetsgivaravgift och behöver begära omprövning för att få rätt avgift.
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
Samfälligheter ska momsregistreras
Samfällighetsföreningar som förvaltar en gemenskapsanläggning ska numera registr...
-
Ny Mervärdesskattelag från 1 juli
Riksdagen har beslutat om en ny mervärdesskattelag. Den nya lagen är en omarbetn...
-
Missa inte intyg för rätt skatt på sommarjobbet
Den som tjänar mindre än 22 208 kronor på ett sommarjobb och inte har andra inko...
Tillsammans gör vi samhället möjligt