Du använder gränsbeloppet på K10-bilagan för att räkna ut skatten på din utdelning från kvalificerade aktier i fåmansföretag. Gränsbeloppet avgör hur stor del som beskattas som kapital- eller tjänsteinkomst.
För att veta hur mycket skatt du behöver betala räknar du först ut det som kallas gränsbelopp. Det kan du göra på K10-bilagan. Gränsbeloppet avgör hur mycket av din utdelning som ses som en kapitalinkomst, och hur mycket som ses som en tjänsteinkomst. Tjänsteinkomst beskattas oftast högre än kapitalinkomst. Därför är det förmånligt för dig att ha ett så högt gränsbelopp som möjligt. Ibland kallas de här reglerna för 3:12-reglerna.
För att få räkna fram och använda gränsbeloppet måste du ha ägt dina kvalificerade aktier vid ingången av det kalenderår som du deklarerar för. Det innebär att du inte kan räkna fram och använda något gränsbelopp för det år du startar företaget. Samma sak gäller för nya aktier som du köper i företaget under året.
Oliver startar sitt aktiebolag den 1 november 2023. Det innebär att han äger aktierna i aktiebolaget vid ingången av 2024. Oliver får alltså räkna fram gränsbelopp för inkomståret 2024 som han kan använda i deklarationen som han ska lämna i maj 2025.
Men om Oliver startar sitt aktiebolag den 1 februari 2024 äger han inte aktierna vid ingången av 2024. Det innebär att han inte får räkna fram något gränsbelopp för inkomståret 2024.
Om du inte använder hela ditt gränsbelopp i samband med utdelningen får du spara resterande del till nästa år. Det kallas för sparat utdelningsutrymme. Du kan använda det sparade utdelningsutrymmet vid framtida utdelning eller försäljning av dina aktier.
Vi rekommenderar att du lämnar en K10-bilaga även de år då du inte får utdelning eller säljer aktier. Genom att fylla i och lämna in bilagan räknar du fram det sparade utdelningsutrymmet inför framtiden. Du kan uppdatera ditt sparade utdelningsutrymme i efterhand men det kan vara svårt, speciellt om det gått många år.
Du betalar skatt med 20 procent på din utdelning i inkomstslaget kapital upp till ditt gränsbelopp, eftersom den ses som avkastning på pengarna som du satt in i ditt bolag. Skatten i inkomstslaget kapital är 30 procent, men eftersom du bara behöver betala skatt för två tredjedelar av din utdelning blir det 20 procent. Denna kvotering gör du i bilaga K10 innan du för över din skattepliktiga utdelning till inkomstdeklarationen.
Parisa har fått utdelning med 78 000 kronor från sitt aktiebolag. Utdelningen ryms inom Parisas gränsbelopp. Det innebär att Parisa ska betala skatt med 20 procent på utdelningen. Skatten blir då 15 600 kronor, det vill säga två tredjedelar av 78 000 kronor multiplicerat med 30 procent.
Du betalar skatt i inkomstslaget tjänst på din utdelning över gränsbeloppet, eftersom den ses som ersättning för ditt arbete.
Det finns en regel som begränsar hur stor del av utdelningen du behöver skatta för i inkomstslaget tjänst. Den innebär att du och dina närstående inte ska skatta för mer än 90 inkomstbasbelopp. Det kallas takbelopp och regeln gäller per år och företag.
Om utdelningarna är större än takbeloppet ska du istället betala skatt i inkomstslaget kapital med 30 procent på den överskjutande delen av din utdelning.
Fåmansföretag, delägare och närstående
Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp: enligt förenklingsregeln eller enligt huvudregeln.
Du får växla mellan reglerna genom åren. För att se vilken regel som ger dig högst gränsbelopp kan du räkna ut beloppet enligt båda reglerna och jämföra. Oftast är förenklingsregeln mest förmånlig om företaget inte har betalat ut löner. Däremot får du bara använda förenklingsregeln i ett av eventuellt flera fåmansföretag som du äger kvalificerade aktier i.
Om ni är flera delägare i företaget har varje delägare rätt att välja den metod som passar just hen bäst. Delägarna kan alltså beräkna sina gränsbelopp utifrån olika regler.
När du använder förenklingsregeln räknar du fram ditt gränsbelopp med hjälp av en schablon. Schablonbeloppet är ett generellt uträknat belopp, som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp och varierar från år till år.
Schablonbeloppet fördelas på samtliga aktier i företaget. Om du äger alla aktier har du rätt att använda hela schablonbeloppet i din beräkning av gränsbeloppet. Om du äger hälften av aktierna har du bara rätt att använda halva schablonbeloppet.
Rafael startade sitt aktiebolag den 1 november 2022. Han valde att bolaget ska ha kalenderår som räkenskapsår och förlängde det första räkenskapsåret. Det innebär att aktiebolagets första bokslutsdatum blev den 31 december 2023.
Aktiebolaget höll bolagsstämma i maj 2024. Aktiebolaget gick med vinst första räkenskapsåret och hade därför möjlighet att göra utdelning till Rafael. Stämman beslutade att dela ut 50 000 kronor till Rafael.
Rafaels aktiebolag är ett fåmansaktiebolag och hans aktier är kvalificerade.
Rafael fick utdelningen under inkomståret 2024. Eftersom hans aktier är kvalificerade ska han ta upp utdelningen på en K10-bilaga. Han lämnar denna tillsammans med sin inkomstdeklaration för 2024, det vill säga i deklarationen som han lämnar i maj 2025.
Eftersom Rafael ägde aktierna vid ingången av 2024 får han räkna fram och använda gränsbelopp för sin utdelning.
Aktiebolaget har inte betalat ut några löner och därför medför förenklingsregeln högst gränsbelopp för Rafael.
Schablonbeloppet när Rafael räknar gränsbelopp enligt förenklingsregeln är 204 325 kronor för inkomståret 2024. Rafael ser redan när han tittar på beloppet att hans utdelning på 50 000 kronor ryms inom schablonen.
Det innebär att Rafael ska betala skatt med 20 procent på utdelningen. Skatten blir då 10 000 kronor, det vill säga två tredjedelar av 50 000 kronor multiplicerat med 30 procent.
Om du har sparat utdelningsutrymme från föregående år ska du lägga till det till ditt schablonbelopp för att få fram ditt gränsbelopp. Innan du lägger till det sparade utdelningsutrymmet ska du räkna upp det med en årlig procentsats.
Både schablonbelopp och procentsats finns bland annat på K10-bilagan.
När du använder huvudregeln räknar du fram ditt gränsbelopp beroende på dina individuella förutsättningar i företaget. Det kan till exempel vara hur mycket du har investerat i företaget och hur mycket löner företaget har betalat ut.
Det finns tre delar som kan påverka ditt gränsbelopp när du använder huvudregeln: en viss procent av omkostnadsbeloppet, det lönebaserade utrymmet och det sparade utdelningsutrymmet. Summan av de här tre delarna blir gränsbeloppet.
Du måste uppfylla vissa krav för att få räkna med lönebaserat utrymme. Men även om du inte får räkna med lönebaserat utrymme kan du alltid använda huvudregeln.
Omkostnadsbeloppet är lite förenklat vad du har betalat för aktierna och även vissa aktieägartillskott som du inte har rätt att få tillbaka. Du får bara använda en viss del av omkostnadsbeloppet när du beräknar gränsbeloppet: statslåneräntan plus nio procentenheter.
Harry är ensam delägare i Harrys rör AB och har betalat 100 000 kronor för sina aktier.
När Harry beräknar sitt gränsbelopp för inkomstår 2024 får han använda 11,62 procent av sitt omkostnadsbelopp på 100 000 kronor, alltså 11 620 kronor.
Lönebaserat utrymme innebär att du får lägga till en del av lönerna i företaget och dess dotterföretag i ditt gränsbelopp om du uppfyller vissa villkor.
De villkor som du ska uppfylla för att få räkna med lönerna i gränsbeloppet är att
Lönekravet innebär att antingen du eller en närstående måste ha gjort löneuttag med minst 9,6 inkomstbasbelopp, eller 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av de totala lönerna i företaget och dess dotterföretag. Det betyder att du redan året innan du vill ta utdelning behöver ta ställning till hur stor lön du måste ta ut ur ditt företag.
Du får bara räkna med kontant ersättning i löneuttaget. Det innebär till exempel att bilförmån eller pensioner inte ingår.
Elsa och Iben äger tillsammans ett fåmansföretag sedan 2022. De är inte närstående till varandra. Under 2023 fick Elsa 750 000 kronor och Iben fick 350 000 kronor i lön.
Inkomstbasbeloppet för 2023 var 74 300 kronor.
Elsa uppfyller lönekravet för inkomståret 2024 eftersom hon tagit ut lön som överstiger 713 280 kronor som motsvarar 9,6 inkomstbasbelopp. Elsa får därför räkna med lönebaserat utrymme i sitt gränsbelopp.
Iben uppfyller inte lönekravet för inkomståret 2024 eftersom hans lön inte når upp till 713 280 kronor. Lönen når inte heller upp till 500 800 kronor, vilket motsvarar 6 inkomstbasbelopp (445 800 kronor) plus 5 procent av de totala lönerna på 1 100 000 kronor i företaget (55 000 kronor). Iben får därför inte räkna med lönebaserat utrymme i sitt gränsbelopp.
På Rättslig vägledning kan du läsa mer om vad som räknas som kontant ersättning.
Lönebaserat utrymme (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean id enim in nibh sagittis tincidunt. Integer iaculis orci eget ante pharetra, a lobortis nisi viverra. Integer consectetur ipsum in nunc accumsan imperdiet.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean id enim in nibh sagittis tincidunt. Integer iaculis orci eget ante pharetra, a lobortis nisi viverra. Integer consectetur ipsum in nunc accumsan imperdiet.
Om du uppfyller villkoren för att få räkna med lönerna i gränsbeloppet fortsätter du med att räkna fram företagets lönebaserade utrymme.
Löneunderlaget är ersättning som har betalats ut till arbetstagarna i företaget och dess dotterföretag under året före inkomståret. Du får bara räkna med kontant ersättning i löneunderlaget. Det innebär till exempel att bilförmån eller pensioner inte ingår, och inte heller ersättningar som täcks av statliga bidrag.
Företagets lönebaserade utrymme utgör 50 procent av det framräknade löneunderlaget. Därefter räknar du fram ditt lönebaserade utrymme utifrån din andel av det totala antalet aktier i företag vid ingången av inkomståret.
Ditt lönebaserade utrymme får maximalt bli 50 gånger din egen eller en närståendes lön.
Företaget har betalat ut löner på totalt 1 100 000 kronor under 2023, vilket blir företagets löneunderlag. Företagets lönebaserade utrymme är 50 procent av löneunderlaget, alltså 550 000 kronor. Sven äger 75 procent av företaget och räknar därför fram sitt lönebaserade utrymme till 412 500 kronor, alltså 75 procent av 550 000 kronor.
Om du har sparat utdelningsutrymme från föregående år ska du lägga till det i din beräkning för att få fram ditt gränsbelopp. Innan du lägger till det sparade utdelningsutrymmet ska du räkna upp det med en årlig procentsats.
Leila räknade fram sitt gränsbelopp för inkomstår 2023 till 75 000 kr. Hon fick utdelning med 10 000 kronor under 2023 vilket innebär att hon har ett sparat utdelningsutrymme på 65 000 kr med sig till inkomstår 2024.
När hon räknar fram sitt gränsbelopp för inkomstår 2024 får hon räkna upp sitt sparade utdelningsutrymme på 65 000 kronor med 5,62 procent, alltså 68 653 kronor, och lägga till det.
Procentsatsen finns bland annat på K10-bilagan.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean id enim in nibh sagittis tincidunt. Integer iaculis orci eget ante pharetra, a lobortis nisi viverra. Integer consectetur ipsum in nunc accumsan imperdiet. Integer a laoreet dui. Morbi quis nisl tempus, hendrerit orci sit amet, cursus magna. Nam condimentum accumsan blandit. Curabitur tempor purus ac arcu congue volutpat.
Emma är ensam delägare i Emmas el AB sedan fem år tillbaka. Hon har betalat 50 000 kronor för sina aktier i bolaget, vilket blir hennes omkostnadsbelopp. Emmas el AB är ett fåmansföretag och Emmas aktier är kvalificerade.
Under 2024 tog Emma ut utdelning på 400 000 kronor från bolaget. Emma ska ta upp utdelningen i deklarationen som hon ska lämna 2025.
Emma har också ett sparat utdelningsutrymme från föregående år på 125 700 kronor.
Emma ska nu räkna ut vad skatten på utdelningen blir.
Emma är ensam anställd och tog under 2023 ut 600 000 kronor i lön. Eftersom hon tagit ut lön och eventuellt kan använda lönebaserat utrymme vill hon räkna fram sitt gränsbelopp enligt huvudregeln.
Emma räknar fram den del av omkostnadsbeloppet som hon får använda till 5 810 kronor (50 000 kronor x 11,62 procent).
För att Emma ska uppfylla lönekravet krävs att hon under 2023 har tagit ut lön som uppgår till det lägsta av 6 inkomstbasbelopp + 5 procent av de totala lönerna vilket totalt blir 475 800 kronor eller 9,6 inkomstbasbelopp vilket är 713 280 kronor. Inkomstbasbeloppet för 2023 är 74 300 kronor.
Eftersom Emma tog ut en lön på 600 000 kronor uppfyller hon lönekravet och får räkna med lönebaserat utrymme.
De totala kontanta lönerna i företaget var 600 000 kronor under 2023, vilket är löneunderlaget. Företagets lönebaserade utrymme är 50 procent av löneunderlaget. Eftersom Emma är ensam delägare blir hennes lönebaserade utrymme 300 000 kronor.
Emma får också lägga till sitt sparade utdelningsutrymme från föregående år. Emma räknar först upp 125 700 kronor med 5,62 procent, alltså 132 764 kronor, innan hon lägger till det.
Emma summerar ihop sin del av omkostnadsbeloppet på 5 810 kronor, sitt lönebaserade utrymme på 300 000 kronor och sitt uppräknade sparade utdelningsutrymme på 132 764 kronor. Totalt får Emma ett gränsbelopp enligt huvudregeln på 438 574 kronor.
Emma har fått en utdelning på 400 000 kronor. Den ryms inom Emmas gränsbelopp och därför får han ta upp hela utdelningen som kapitalinkomst. Emma ska betala skatt med 20 procent på utdelningen vilket blir 80 000 kronor.
Eftersom Emma använder 400 000 kronor av sitt gränsbelopp får hon kvar 38 574 kronor som sparat utdelningsutrymme till nästa år.
Om ditt företag direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av kapitalet i ett företag är det andra företaget ett dotterföretag.
När du räknar på lönekravet och det lönebaserade utrymmet ska du ta med de löner som betalats ut i dotterföretag under den tid företaget har ägt dotterföretaget. Det betyder att om ditt företag har ägt dotterföretaget i fyra månader får du bara räkna med lönerna under de fyra månaderna.
När du räknar fram det lönebaserade utrymmet för ditt företag får du bara räkna med löner i dotterföretag till så stor del som ditt företag äger. Det betyder att om ditt företag äger till exempel 70 procent av ett dotterföretag får bara 70 procent av lönerna i dotterföretaget ingå i löneunderlaget.
Noah har ägt samtliga aktier i Effektiva system AB under hela 2023. Den 1 juli 2023 köpte Effektiva system AB 60 procent av aktierna i Affärspartner AB.
Under 2023 betalade Effektiva system AB ut 100 000 kronor i lön till Noah, som var den enda anställda i bolaget. Under perioden januari–juni 2023 betalade Affärspartner AB ut 200 000 kronor i löner till de anställda. Under juli–december 2023 betalade de ut 900 000 kronor till de anställda, varav Noah fick 600 000 kronor.
Noah använder huvudregeln för att räkna fram sitt gränsbelopp på sina aktier i Effektiva system AB för inkomståret 2024.
När Noah räknar på om han uppfyller lönekravet för sina aktier i Effektiva system AB ska han ta med de löner som Effektiva system AB betalade ut under 2023. Han får även ta med de löner Affärspartner AB betalade ut under den period av 2023 då Affärspartner AB var ett dotterföretag till Effektiva system AB, det vill säga perioden 1 juli till 31 december 2023.
Under 2023 betalade Effektiva system AB ut totalt 100 000 kronor. Under perioden juli–december 2023 betalade Affärspartner AB ut 900 000 kronor. Tillsammans blir det 1 000 000 kronor.
Under 2023 fick Noah 100 000 kronor i lön från Effektiva system AB och under perioden juli–december 2023 fick han 600 000 kronor i lön från Affärspartner AB. Hans lön från Effektiva system AB och Affärspartner AB är därför 700 000 kronor.
För att Noah ska uppfylla lönekravet ska hans lön från Effektiva system AB och Affärspartner AB minst motsvara 9,6 inkomstbasbelopp eller 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av de totala lönerna i Effektiva system AB och Affärspartner AB. Det innebär att Noahs lön minst ska motsvara 713 280 kronor eller 495 800 kronor, som är 445 800 kronor plus 5 procent av 1 000 000 kronor.
Eftersom Noahs lön är 700 000 kronor, uppfyller Noah lönekravet och får räkna fram ett lönebaserat utrymme.
I löneunderlaget ingår löner som Effektiva system AB betalade ut under 2023, det vill säga 100 000 kronor.
I löneunderlaget ingår även löner som Affärspartner AB betalade ut under 2023, men bara under perioden 1 juli–31 december 2023 då Affärspartner AB var ett dotterföretag till Effektiva system AB. Eftersom Effektiva system AB under perioden endast ägt 60 procent av Affärspartner AB får endast 60 procent av lönerna under denna period ingå, alltså 540 000 kronor som är 60 procent av 900 000 kronor.
Det totala löneunderlaget i Effektiva system AB blir därmed 640 000 kronor, vilket är 100 000 kronor + 540 000 kronor.
Företagets lönebaserade utrymme är 320 000 kronor. Det är 50 procent av löneunderlaget, alltså 50 procent av 640 000 kronor.
Eftersom Noah har ägt samtliga aktier i Effektiva system AB under hela 2023 får han använda hela företagets lönebaserade utrymme som sitt lönebaserade utrymme.
Det betyder att Noah får lägga till ett lönebaserat utrymme som är 320 000 kronor till sitt gränsbelopp.
En film för dig som har kvalificerade andelar i ett fåmansföretag och vill räkna ut gränsbeloppet för utdelning med huvudregeln. Filmen är textad. Längd: 18 minuter 34 sekunder.
Webbseminarier för fåmansföretag
På våra seminarier får du veta vad du ska tänka på när du ska ta ut utdelning från ditt bolag. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.