Skogsavdrag och skogskonto
Du som bedriver enskild näringsverksamhet och som äger lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar skjuta på skatten genom att göra skogsavdrag. Du har också möjlighet att sätta in pengar på skogs- eller skogsskadekonto och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år.
Nya regler för skogsägare 1 april 2026
Riksdagen har beslutat om nya regler för skogsägare. Bland annat införs en ny typ av bankkonto, naturvårdskonto, som kan användas av dig som ingår naturvårdsavtal efter 31 mars 2026.
De nya reglerna innebär även nyheter för dig som har eller begär skogsavdrag för en fastighet i ett annat EES-land.
Skogsavdrag
Du som bedriver enskild näringsverksamhet och som äger lantbruksenhet kan under vissa förutsättningar göra så kallat skogsavdrag i bilaga NE. Du får göra skogsavdrag med högst hälften av skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde. Denna hälft kallas avdragsutrymme. Skogsavdrag på fastigheter i Sverige ska återföras till beskattning när fastigheten avyttras. Du får inte återföra skogsavdraget tidigare. För fastigheter i annat EES-land kan det i vissa fall bli aktuellt att återföra i förtid.
Återföring av skogsavdrag på fastighet utomlands (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Begärt skogsavdrag och återfört skogsavdrag ska du redovisa på blankett N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155). Där ska du även redovisa ökat och minskat avdragsutrymme, samt lämna uppgift om fastigheter i annat EES-land.
Maximalt skogsavdrag per år
Avdraget får för varje inkomstår maximalt uppgå till
- 50 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
- 30 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
- 30 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter (virke med mera).
Kan du visa att skog och skogsmark har köpts genom ett så kallat rationaliseringsförvärv, har du i stället rätt till avdrag för hela ersättningen för avverkningsrätt och med 60 procent av ersättningen för skogsprodukter respektive värdet av egna uttag av skogsprodukter. Det förhöjda avdraget får göras det inkomstår då köpet skedde och/eller de följande fem åren.
Lägsta skogsavdrag per år
Du får inte göra skogsavdrag med lägre belopp än 15 000 kronor per år. Om lantbruksenheten ägs av flera personer, får avdraget per delägare vara lägst 3 000 kronor om avdraget för hela lantbruksenheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor, om alla delägarna skulle ha utnyttjat sin rätt till avdrag.
Avdragsutrymmet
Under den tid du äger en lantbruksenhet får du göra skogsavdrag med högst hälften av skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde. Denna hälft kallas avdragsutrymmet. Beräkning av skogsavdrag kan du göra på hjälpblankett Beräkning – Avskrivningar (SKV 2194).
Beräkning av anskaffningsvärde och avdragsutrymme
När du beräknar avdragsutrymmet har det betydelse om du köpte lantbruksenheten före eller efter den 1 januari 1980 eller före 1952.
Köp efter 1 januari 1980
Har du köpt lantbruksenheten efter den 1 januari 1980 beräknas anskaffningsvärdet genom att ersättningen proportioneras mot taxeringsvärdets olika delvärden. Så stor del av ersättningen anses vara betalning för skog och skogsmark som skogsbruksvärdet är av hela taxeringsvärdet. Om skogsbruksvärdet är till exempel en tredjedel av hela taxeringsvärdet, är en tredjedel av ersättningen anskaffningsvärdet på skogen och skogsmarken.
Exempel: Köp efter den 1 januari 1980
En lantbruksenhet med skog köps för 500 000 kronor. Taxeringsvärdet är 150 000 kronor, varav skogsbruksvärdet (skog och skogsmark) är 60 000 kronor.
Anskaffningsvärdet = 500 000 × 60 000 ÷ 150 000 = 200 000 kronor.
Avdragsutrymmet för skogsavdrag = halva anskaffningsvärdet = 100 000 kronor.
Om det är uppenbart att proportioneringen ger ett anskaffningsvärde som avviker från den verkliga betalningen för skog och skogsmark, får anskaffningsvärdet beräknas på annat sätt, till exempel genom en särskild skogsvärdering. Anskaffningsvärdet får även beräknas på annat sätt för fastigheter som inte har något taxeringsvärde, till exempel fastigheter i ett annat EES-land. Proportioneringsmetoden får inte frångås bara av den anledningen att det finns en utredning som ger ett annat värde.
Vid rationaliseringsförvärv ska du även räkna med de övriga kostnader som uppkommer med anledning av köpet och som avser skog och skogsmark, till exempel mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart och fastighetsbildningskostnader.
Har du fått lantbruksenheten genom arv eller gåva efter den 1 januari 1980, övertar du den förre ägarens anskaffningsvärde och återstående avdragsutrymme.
Köp före 1980
Har lantbruksenheten köpts före 1980 ska du uppskatta hur stor del av köpeskillingen som kan anses vara betalning för skogen. Vid köp före 1980 är det bara värdet på skogen (utan skogsmark) som får tas med. Har lantbruksenheten köpts före 1980 men därefter överlåtits genom arv, testamente, gåva eller bodelning beräknas anskaffningsvärdet för skogen på samma sätt som vid köp före 1980.
Exempel: Köp före 1980
En lantbruksenhet med skog köps för 500 000 kronor. Taxeringsvärdet är 150 000 kronor, varav skogsvärdet är 55 000 kronor och skogsmarksvärdet är 5 000 kronor.
Anskaffningsvärdet för skogen = 500 000 × 55 000 ÷ 150 000 = 183 000 kronor
Skogsmarksvärdet får inte räknas med.
Avdragsutrymmet för skogsavdrag = halva anskaffningsvärdet = 91 500 kronor.
Ärva en fastighet med skogsavdrag
Om du ärver en fastighet följer avdragsutrymmet för skogsavdrag och eventuella skogsavdrag med fastigheten.
Ange i din inkomstdeklaration under övriga upplysningar om du har tagit över skogsavdrag via arv, testamente eller gåva. Du ska också tala om vem du tagit över skogsavdraget ifrån, vilken fastighet det avser och om du även tagit över kvarvarande avdragsutrymme för skogsavdrag.
Dödsboet ska lämna motsvarande uppgifter i sin inkomstdeklaration.
Skogsavdrag på fastighet i annat EES-land
Äger du en fastighet med skog i ett annat land inom EES kan du ha möjlighet att göra skogsavdrag. Det gäller däremot bara om du ska betala skatt i Sverige på inkomster från försäljning av skog på den fastigheten.
Om du har skogsavdrag kopplat till en fastighet i ett annat land inom EES måste du varje år lämna uppgift om fastighetens beteckning och avdragsutrymmet vid beskattningsårets utgång. Det gäller från och med beskattningsåret 2026. Bor du utomlands ska du även årligen lämna uppgift om din bostadsadress.
Du som deklarerar i Sverige lämnar uppgifterna i bilaga N8.
Även du som är begränsat skattskyldig i Sverige måste lämna uppgift om dina skogsavdrag varje år. Detta gör du i blanketten Särskild uppgift 3. Den kommer finnas tillgänglig på Skatteverkets webbplats från och med hösten 2026.
Du som är begränsat skattskyldig ska också betala skatt i Sverige på återförda skogsavdrag.
Har du skogsavdrag på fastigheten och du överlåter den under året genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska du även lämna uppgift om den nya ägaren. Det gör du också i bilaga N8 alternativt i Särskild uppgift 3.
I vissa fall måste du återföra skogsavdragen även om du inte har sålt din fastighet i annat EES-land. Läs mer på Rättslig vägledning.
Återföring av skogsavdrag på fastighet utomlands (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
Skogskonto
Du som driver enskild näringsverksamhet och som driver skogsbruk har rätt till uppskov med beskattningen av skogsinkomster. Genom insättning på skogskonto kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan åren. Skogskonto är ett särskilt bankkonto för detta. Pengar från skogsinkomster som du sätter in på ett skogskonto inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut eller det år kontot avslutas.
För att få uppskov med beskattningen av ett visst belopp, krävs att samma belopp betalas in på skogskontot. Det insatta beloppet dras av som en kostnad och blir därför skattefritt så länge det står kvar på bankkontot. När pengar tas ut från bankkontot, ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamhet. Du får inte göra insättning på skogskonto i mer än en bank per inkomstår. Pengarna ska sättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Får du anstånd med att lämna deklarationen, förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån.
Maximal insättning på skogskonto
Insättning och uppskov får ske med högst
- 60 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
- 40 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
- 40 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter, till exempel virke.
Även försäkringsersättning för skog eller skogsprodukter anses vara intäkt som ger rätt till insättning på skogskonto.
Lägsta insättning på skogskonto
Det lägsta avdrag du får göra och det lägsta belopp som får sättas in på skogskontot är 5 000 kronor per år. Om ni är flera delägare i en lantbruksenhet gäller beloppsgränsen på 5 000 kronor för var och en av er.
Uppskov antingen via skogskonto eller skogsskadekonto
Om du gör avdrag för insättning på skogskonto kan du inte samtidigt få avdrag för insättning på skogsskadekonto.
Du kan inte heller för samma inkomstår göra insättning på skogskonto/skogsskadekonto i mer än en bank. Har du gjort det ändå, får du bara avdrag för insättning hos den först anlitade banken.
Avdrag för insättning på skogskonto får inte leda till underskott
Avdrag för insättning på skogskonto får inte leda till att något underskott uppkommer i näringsverksamheten.
I vissa fall kan du sätta in pengar på både ett skogskonto och ett eller flera naturvårdskonton för samma år. Om avdraget du gör i NE-bilagan för insättningarna leder till underskott kommer insättningen på skogskontot godkännas före insättningarna på naturvårdskontot.
Uttag från skogskonto
Uttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen och får göras på hela eller delar av beloppet, dock lägst 1 000 kr. Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än i 10 år. När pengar tas ut från skogskonto, ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det finns inte några krav på att uttagna pengar ska användas på ett visst sätt.
Ränta på skogskonto
När du har pengar på ett skogskonto och får ränta på det gör banken avdrag med 15 procent i definitiv källskatt på räntan. Banken betalar in källskatten till Skatteverket. Den ränta som blir kvar efter att banken dragit av källskatten läggs till på skogskontot.
Från och med 1 april 2026 betalar du inte längre någon källskatt för ränta som du får på ett skogskonto. Banken sätter istället in hela räntan på ditt skogskonto.
Du redovisar räntan som banken har satt in på ditt skogskonto som en ränteintäkt i ruta R4 i NE-bilagan. Du ska däremot inte beskatta ränteintäkten förrän du tar ut pengar från skogskontot eller när kontot avslutas. Du behöver därför även göra en skattemässig justering i NE-bilagan där du justerar bort räntan i ruta R14, bokförda intäkter som inte ska tas upp.
När du tar ut pengar från skogskontot eller när kontot avslutas ska du deklarera uttaget inklusive ränta i ruta R27, uttag från skogskonto, i NE-bilagan.
Skogskonto och överlåtelse av lantbruksenhet
Övergår lantbruksenheten till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska pengarna på skogskontot tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Detta gäller om fastigheten utgjorde den övervägande delen av din näringsverksamhet. Med övervägande del menas mer än 50 procent. Utgjorde överlåtelsen hälften eller mindre av näringsverksamheten, får pengarna stå kvar på kontot.
Säljer du lantbruksenheten får du ha kvar dina skogskonton. Det får du även när du ger bort lantbruksenheten, om det är du själv som har gjort avdrag för insättningen på skogskontot. Har du skogskonton som du ärvt måste du ta upp dem till beskattning när du ger bort din lantbruksenhet.
Väljer du att ha kvar skogskonton, måste du fortsätta att redovisa inkomst av näringsverksamhet i en NE-bilaga. Uttag från skogskontot tar du upp som intäkt i näringsverksamheten, precis som när du ägde lantbruksenheten.
Övertagande av skogskonto vid generationsskifte
Grundregeln är att skogskonton inte kan överlåtas utan att du som överlåter kontot tar upp pengarna på kontot till beskattning. För att det ska underlätta att göra ett generationsskifte får du under vissa förutsättningar föra över ett skogskonto utan att skatta för det vid överlåtelsen. Det gäller i samband med att en lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående vid arv, testamente, gåva eller bodelning. En juridisk person kan inte vara närstående.
För att inte behöva skatta vid överlåtelsen måste du dessutom föra över kontot direkt till mottagaren eller föra över kontomedlen direkt till ett av mottagarens motsvarande skogskonton. Det får alltså inte finnas något annat led mellan det att medlen finns på överlåtarens konto och att de finns på mottagarens konto. Överföringen måste dessutom ske samma år som lantbruksenheten övergår.
Om medel på ett konto ska få tas över krävs att mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att hen tar över medlen. Tas medlen över i samband med gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död krävs att parterna träffar skriftligt avtal om att medlen tas över. Dessutom krävs att mottagaren är obegränsat skattskyldig i ett EES-land och inte enligt skatteavtal har hemvist i ett land utanför EES.
Om lantbruksenheten tas över av flera närstående kan var och en bara ta över så stor del av kontomedlen som motsvarar sin övertagna andel av den produktiva skogsmarken på lantbruksenheten det år som överlåtelsen sker.
Medlen ska återföras till beskattning hos mottagaren av kontomedlen under samma förutsättningar som skulle ha gällt för överlåtaren.
Du som har övertagit kontomedel ska redovisa detta på blankett N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170). Du bifogar blankett N7 med inkomstdeklarationen.
Skogsskadekonto
Du som driver enskild näringsverksamhet genom skogsbruk och som tvingas avverka skog tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, på grund av stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp eller liknande händelse, har rätt till uppskov med beskattningen av skogsinkomsterna. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (skogsskadekonto) kan oregelbundna och framtvingade skogsinkomster jämnas ut mellan olika år. Pengar som satts in på ett skogsskadekonto, inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut eller det år kontot avslutas.
Förutsättningarna för insättning på skogsskadekonto och för uppskov är att
- mer än 1/3 av skogen måste på grund av skadan avverkas tidigare än vad som annars varit fallet
- minst 75 procent av årets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
För att få uppskov med beskattningen av ett visst belopp, krävs att samma belopp sätts in på ett skogsskadekonto. Det insatta beloppet dras av som en kostnad och blir därför skattefritt så länge pengarna står kvar på skogsskadekontot. När pengar tas ut från skogsskadekontot, ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamhet. Du får inte göra insättning på skogsskadekonto i mer än en bank per inkomstår. Pengarna ska sättas in på kontot senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Får du anstånd med att lämna deklarationen, förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån.
Om du har gjort avdrag för insättning på skogsskadekonto ska du tillsammans med din inkomstdeklaration skicka in blanketten Utredning – Skogsskada (SKV 2464).
Utredning – Skogsskada (SKV 2464)
Maximal insättning på skogsskadekonto
Insättning och uppskov får ske med högst
- 80 procent av intäkten för såld avverkningsrätt
- 50 procent av intäkten för sålda skogsprodukter
- 50 procent av intäkten av uttagna skogsprodukter, till exempel virke.
Även försäkringsersättning för skog eller skogsprodukter anses som intäkt som grundar rätt till insättning på skogsskadekonto.
Lägsta insättning på skogsskadekonto
Du måste sätta in minst 50 000 kronor på ditt skogsskadekonto eftersom 50 000 kronor är det lägsta avdrag du kan få för insättning på skogsskadekonto. Om ni är flera delägare gäller beloppsgränsen 50 000 kronor för varje delägare.
Uppskov får inte göras med så stort belopp att underskott uppkommer av näringsverksamheten.
Avdrag antingen via skogsskadekonto eller skogskonto
Om du gör avdrag för insättning på skogskonto kan du inte samtidigt få avdrag för insättning på skogsskadekonto.
Du kan inte heller för samma inkomstår göra insättning på skogskonto/skogsskadekonto i mer än en bank. Har du gjort det ändå, får du bara avdrag för insättning hos den först anlitade banken.
Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte leda till underskott
Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte leda till att något underskott uppkommer i näringsverksamheten.
I vissa fall kan du sätta in pengar på både ett skogsskadekonto och ett eller flera naturvårdskonton för samma år. Om avdraget du gör i NE-bilagan för insättningarna leder till underskott kommer insättningen på skogsskadekontot godkännas före insättningarna på naturvårdskontot.
Uttag från skogsskadekonto
Uttag får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen och får göras på hela eller delar av beloppet, dock lägst 1 000 kronor. Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än i 20 år. När pengar tas ut från skogsskadekontot, ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det finns inte några krav på att uttagna pengar ska användas på ett visst sätt.
Ränta på skogsskadekonto
Om du har pengar på ett skogsskadekonto och får ränta på det gör banken avdrag med 15 procent i definitiv källskatt på räntan. Banken betalar in källskatten till Skatteverket. Den ränta som blir kvar efter att banken dragit av källskatten läggs till på skogsskadekontot.
Från och med 1 april 2026 betalar du inte längre någon källskatt för ränta som du får på ett skogsskadekonto. Banken sätter istället in hela räntan på ditt skogsskadekonto.
Du redovisar räntan som banken har satt in på skogsskadekontot som en ränteintäkt i ruta R4 i NE-bilagan. Du ska däremot inte beskatta ränteintäkten förrän du tar ut pengarna från skogsskadekontot eller när kontot avslutas. Du behöver därför även göra en skattemässig justering i NE-bilagan där du justerar bort räntan i ruta R14, bokförda intäkter som inte ska tas upp.
När du tar ut pengar från skogsskadekontot eller när kontot avslutas ska du deklarera uttaget, inklusive räntan, i NE-bilagan i ruta R27, uttag från skogsskadekonto.
Skogsskadekonto och överlåtelse av lantbruksenhet
Övergår lantbruksenheten till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska pengarna på skogsskadekontot tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Detta gäller om fastigheten utgjorde den övervägande delen av din näringsverksamhet. Med övervägande del menas mer än 50 procent. Är överlåtelsen hälften eller mindre, får pengarna stå kvar på kontot.
Säljer du lantbruksenheten får du ha kvar dina skogsskadekonton. Det får du även när du ger bort lantbruksenheten, om det är du själv som har gjort avdrag för insättningen på skogskadekontot. Har du skogsskadekonton som du ärvt måste du ta upp dem till beskattning när du ger bort din lantbruksenhet.
Väljer du att ha kvar skogsskadekonton, måste du fortsätta att redovisa inkomst av näringsverksamhet i en NE-bilaga. Uttag från skogsskadekontot tar du upp som intäkt i näringsverksamheten, precis som när du ägde lantbruksenheten.
Övertagande av skogsskadekonto vid generationsskifte
Grundregeln är att skogsskadekonton inte kan överlåtas utan att du som överlåter kontot ska ta upp pengarna på kontot till beskattning. För att underlätta ett generationsskifte får skogsskadekonton tas över utan att beskattning sker vid överlåtelsen under vissa förutsättningar. Det gäller i samband med att en lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående vid arv, testamente, gåva eller bodelning. En juridisk person kan inte vara närstående.
Det krävs att kontot förs över direkt till mottagaren eller att kontomedlen direkt förs över till ett motsvarande skogsskadekonto som innehas av mottagaren. Det får alltså inte finnas något annat led mellan det att medlen finns på överlåtarens konto och att de finns på mottagarens konto. Överföringen ska dessutom ske samma år som lantbruksenheten övergår.
Om medel på ett konto ska få tas över krävs att mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att hen tar över medlen. Tas medlen över i samband med gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död krävs att parterna träffar skriftligt avtal om att medlen tas över. Dessutom krävs att mottagaren är obegränsat skattskyldig i ett EES-land och inte enligt skatteavtal har hemvist i ett land utanför EES.
Om lantbruksenheten tas över av flera närstående kan var och en bara ta över så stor del av kontomedlen som motsvarar sin övertagna andel av den produktiva skogsmarken på lantbruksenheten det år som överlåtelsen sker.
Medlen ska återföras till beskattning hos mottagaren av kontomedlen under samma förutsättningar som skulle ha gällt för överlåtaren.
Den som övertagit kontomedel ska redovisa detta på blankett N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170). Du bifogar blankett N7 med inkomstdeklarationen.
N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170)
Naturvårdskonto
Du som är enskild näringsidkare och ingår ett naturvårdsavtal efter den 31 mars 2026 har möjlighet att sätta in en viss del av den ersättning du får i samband med detta på ett naturvårdskonto hos en bank. Det gäller när du tecknar naturvårdsavtal på fem år eller längre. Den ersättning som du sätter in på ett naturvårdskonto beskattas inte förrän det år du tar ut pengar från kontot eller det år kontot avslutas.
Det insatta beloppet drar du av i ruta R28 i NE-bilagan. Du betalar ingen skatt på det så länge det står kvar på naturvårdskontot. Du har möjlighet att få avdrag för insättning på naturvårdskonto första gången i inkomstdeklarationen som du lämnar 2027 (för inkomståret 2026).
När du tar ut pengar från naturvårdskontot ska beloppet deklareras som intäkt i näringsverksamheten. Det gör du i ruta R27 i NE-bilagan.
Insättning på naturvårdskonto
Varje naturvårdskonto får bara innehålla ersättning från ett naturvårdsavtal. Ingår du flera naturvårdsavtal under samma år måste du därför sätta in ersättningen för de olika avtalen på olika konton.
Får du ersättning från ett och samma naturvårdsavtal som ska tas upp som intäkt vid mer än ett beskattningsår ska ersättningen sättas in på ett naturvårdskonto för varje beskattningsår. Det kan till exempel bli aktuellt om det sker en förlängning eller omförhandling av ett redan ingånget naturvårdsavtal.
Du måste sätta in pengarna på kontot senast samma dag som du ska lämna din inkomstdeklaration. Får du anstånd med att lämna deklarationen förskjuts senaste inbetalningsdag i motsvarande mån.
Du får maximalt sätta in 90 procent av den ersättning du fått för ett naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto. Minsta insättning och avdrag är 25 000 kronor. Om du gör avdrag för insättning på mer än ett naturvårdskonto ska avdragsbeloppet vara minst 25 000 kr för varje naturvårdskonto.
Om ni är flera delägare i en lantbruksenhet gäller beloppsgränsen på 25 000 kronor för var och en av er.
Avdrag för insättning på naturvårdskonto får inte leda till underskott
I vissa fall kan du för samma år sätta in pengar på både ett eller flera naturvårdskonton och ett skogs- eller skogsskadekonto. Om avdraget du gör i NE-bilagan för insättningarna leder till underskott kommer insättningen på skogs- eller skogsskadekontot godkännas före insättningarna på naturvårdskonto.
Om du har ingått flera naturvårdsavtal under samma år kan du, om förutsättningarna är uppfyllda, sätta in pengar på flera naturvårdskonton. Om avdraget du gör i NE-bilagan för insättningarna leder till underskott kommer avdraget för insättningen på det naturvårdskonto som du satte in på först godkännas före senare insättningar på naturvårdskonton. Har du gjort insättningar på flera naturvårdskonton samma dag får du välja i vilken ordning som insättningarna ska anses ha gjorts.
Uttag från naturvårdskonto
Du får göra uttag från ett naturvårdskonto tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Uttaget får göras på hela eller delar av beloppet, men som lägst 1 000 kronor. Pengarna får inte stå kvar på kontot längre än 10 år. När pengar tas ut från naturvårdskontot, ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Det finns inte några krav på att uttagna pengar ska användas på ett visst sätt.
Ränta på naturvårdskonto
Den ränta som du får varje år sätter banken in på naturvårdskontot. Du bokför räntan och redovisar den som en ränteintäkt i ruta R4 i NE-bilagan.
Däremot ska du inte beskatta ränteintäkten förrän det år som du tar ut pengarna från naturvårdskontot eller när kontot avslutas. Därför behöver du också göra en skattemässig justering i NE-bilagan där du justerar bort räntan i ruta R14, Bokförda intäkter som inte ska tas upp.
När du tar ut pengar från naturvårdskontot eller när kontot avslutas ska du deklarera uttaget, inklusive räntan, i ruta R27, Uttag från skogskonto m.m., i NE-bilagan.
Naturvårdskonto och överlåtelse av lantbruksenhet
Du kan behålla naturvårdskontot utan att behöva ta upp pengarna till beskattning om markområdet som hör till naturvårdsavtalet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller liknande. Även när du säljer eller ger bort markområdet genom gåva får du ha kvar naturvårdskontot.
Väljer du att ha kvar naturvårdskontot, måste du fortsätta att redovisa näringsverksamhet på en NE-bilaga. Uttag från naturvårdskontot tar du upp som intäkt i näringsverksamheten, precis som när du själv ägde markområdet.
Väljer du att överlåta naturvårdskontot måste du ta upp pengarna på kontot till beskattning om inte överlåtelsen sker i samband med ett generationsskifte.
Övertagande av naturvårdskonto vid generationsskifte
Under vissa förutsättningar får naturvårdskonton tas över utan att beskattning sker vid tidpunkten för överlåtelsen . Det gäller när naturvårdskontot tas över i samband med att markområdet som hör till naturvårdsavtalet övergår till en närstående. Reglerna gäller vid arv, testamente, gåva eller bodelning. En juridisk person kan inte vara närstående.
Det krävs att kontot förs över direkt till mottagaren eller att kontomedlen direkt förs över till ett motsvarande naturvårdskonto som öppnas av mottagaren. Det får alltså inte finnas något annat led mellan det att medlen finns på överlåtarens konto och att de finns på mottagarens konto. Överföringen ska dessutom ske samma år som markområdet övergår till mottagaren.
För att medel på ett konto ska få tas över krävs även att mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att hen tar över medlen. Om medlen tas över i samband med gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död krävs att parterna har ett skriftligt avtal om det, och dessutom måste mottagaren vara obegränsat skattskyldig i ett EES-land och inte enligt skatteavtal ha hemvist i ett land utanför EES.
Om markområdet tas över av flera närstående kan var och en bara ta över så stor del av kontomedlen som motsvarar sin övertagna andel av markområdet det år som överlåtelsen sker.
Medlen ska återföras till beskattning hos mottagaren av kontomedlen under samma förutsättningar som skulle ha gällt för överlåtaren.
Du som har övertagit kontomedel ska redovisa detta på blankett N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170). Du bifogar blankett N7 med inkomstdeklarationen.
N7 – Övertagande – Fonder och fördelningsbelopp (SKV 2170)
Kontrolluppgifter
Banken ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket vid
- insättning till ett skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto
- uttag och utbetalning från ett skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto
- överlåtelse, överföring, pantsättning och övertagande av medel på ett skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto.
Dessutom ska banken lämna kontrolluppgift om hur mycket som finns på dessa konton vid kalenderårets slut.
Om banken inte lämnar kontrolluppgifterna om uttag eller utbetalning, överföring, överlåtelse, pantsättning eller övertagande av pengar på skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskontokan det innebära att du behöver ta upp pengarna till beskattning. Om det händer vid något enstaka tillfälle kan du slippa att beskattas om du senast den 31 oktober året efter beskattningsåret lämnar in underlag som visar de uppgifter som skulle ha framgått av bankens kontrolluppgift.
Skogs-, skogsskade- och naturvårdskonto i annat EES-land
Från och med 1 april 2026 är det tillåtet att ha skogs-, skogsskade- och naturvårdskonto i en utländsk bank inom EES. Tidigare var det endast möjligt för utländska banker att ha skogs- och skogsskadekonto genom en svensk filial.
För att du ska få avdrag för insättningen i en utländsk bank som inte tillhandahåller kontot genom en filial i Sverige, måste banken lämna in en blankett till Skatteverket. Genom att lämna in blanketten åtar sig banken att följa reglerna om skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto samt att lämna aktuella kontrolluppgifter till Skatteverket. Åtagandeblanketten måste lämnas senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas.
Åtagande för utländska kreditinstitut (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.