Vid räkenskapsårets slut, vanligtvis den 31 december, ska du bestämma varulagrets värde. Med varulager menas de materiella tillgångar som du har för avsikt att sälja, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av dina varor eller tjänster.
I värdet på lagret ska du alltså räkna in råvaror, halvfabrikat och färdiga varor. Ett städföretag ska redovisa de rengöringsartiklar som används när företaget utför städtjänster som varulager. Däremot är tillgångar som är avsedda att användas stadigvarande, till exempel specialverktyg och reservdelar, inte varulager utan anläggningstillgångar.
Om du har sålt varor som du har levererat till köparen – även om du inte har fakturerat – ska du redovisa varorna som en fordran i stället för varulager.
I varulagret ska du inte heller räkna in varor som mottagits i kommission. Kommission är en slags handelsförmedling där varorna inte ägs av säljaren utan bara förmedlas av denna.
Du ska värdera lagret som det ser ut på sista dagen av ditt företags räkenskapsår (balansdagen) genom en inventering. En inventering ska enligt lag göras minst en gång per år och det innebär i korthet att du räknar fram det totala anskaffningsvärdet av ditt varulager genom att anteckna värdet för varje tillgång i lagret, post för post. Du ska skriva under inventeringslistorna på heder och samvete.
Du kan välja mellan två regler när du värderar ditt lager; huvudregeln och schablonregeln. Om du använder huvudregeln ska du ta upp det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Om du väljer schablonregeln ska du alltid använda anskaffningsvärdet.
Enligt huvudregeln får du inte ta upp en lagertillgång till lägre värde än anskaffningsvärdet. Ibland kan nettoförsäljningsvärdet vara lägre än anskaffningsvärdet och du ska då använda det lägre värdet när du värderar den tillgången (lägsta värdets princip). Nettoförsäljningsvärdet är det pris som ditt företag normalt kan sälja en vara för efter att du dragit av för försäljningskostnader.
De varor som du tar upp till anskaffningsvärdet ska du räkna som att det var de som du anskaffade senast (regeln kallas först in – först ut). Om du upprättar ett förenklat årsbokslut får lagertillgångarna i stället tas upp till värdet enligt den senaste fakturan.
Huvudregeln gäller för alla slags lagertillgångar som finns i lagret på balansdagen.
I anskaffningsvärdet för de lagertillgångar du köpt ska du räkna med inköpspris, frakt, tull och liknande kostnader.
För lagertillgångar som du tillverkat eller bearbetat i näringsverksamheten (egentillverkat lager) räknar du anskaffningsvärdet på direkta kostnader som kostnader för material, arbetslöner och liknande med visst tillägg för indirekta kostnader som lokalkostnader, avskrivningar på inventarier och liknande.
Du får dra av för inkurans (vara som är osäljbar) om det ryms i nedskrivningen av en lagerpost från anskaffningsvärdet till nettoförsäljningsvärdet.
Enligt schablonregeln får du ta upp lagret till 97 procent av det totala anskaffningsvärdet. Om du använder denna regel måste du ta upp anskaffningsvärdet för alla tillgångar som finns i ditt lager på bokslutsdagen. Du får alltså inte använda nettoförsäljningsvärdet på vissa tillgångar.
De varor som du tar upp till anskaffningsvärdet ska du räkna som att det var de som du anskaffade senast (först in – först ut-regeln).
Om du upprättar ett förenklat årsbokslut gäller inte detta, utan lagertillgångarna får tas upp till det värde varan hade på den senaste fakturan.
Den här regeln får inte användas när du värderar lager av fastigheter, aktier, utsläppsrätter och andra liknande tillgångar. Du måste då skilja ut dessa tillgångar för att kunna tillämpa schablonregeln på det övriga lagret.
Läs mer om lagervärdering av djur på sidan Värdeminskning.
Om du använder reglerna om förenklat årsbokslut och om värdet på lagret är högst 5 000kronor behöver du inte ta upp något lager i det förenklade årsbokslutet. Från och med den 1 januari 2025 ändras beloppet på 5 000 kronor till ett halvt prisbasbelopp vilket för 2025 är 29 400 kronor. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2024. Inköpen blir i stället en kostnad, tillsammans med de varor du eventuellt hade vid årets början.
Det finns också förenklade regler hur lagret ska värderas. Vilka varor som ska tas med och hur du ska värdera lagret står i broschyren Bokföring, bokslut och deklaration del 1 (SKV 282).
Ett städföretag köper in golvrengöring enligt följande journal. Alla priser är exklusive moms.
Datum | Antal | Pris | Summa |
---|---|---|---|
10 januari | 100 | 35 kronor | 3 500 kronor |
21 mars | 50 | 40 kronor | 2 000 kronor |
15 juni | 150 | 30 kronor | 4 500 kronor |
4 september | 75 | 35 kronor | 2 625 kronor |
10 december | 100 | 35 kronor | 3 500 kronor |
Den 31 december är företagets lager 200 golvrengöringsflaskor. Lagrets nettoförsäljningsvärde överstiger anskaffningsvärdet.
För att bestämma anskaffningspriset på de 200 flaskor som finns kvar gäller regeln först in – först ut och företaget börjar därför räkna från det senaste inköpet i december.
Om städföretaget gör vanligt årsbokslut blir lagrets anskaffningsvärde 6 875 kronor. Eftersom företaget använt anskaffningsvärdet kan det göra inkuransavdrag med
3 procent enligt schablonregeln vilket innebär att lagret får tas upp till 97 procent av ovanstående beräknade värden. Anskaffningsvärdet blir efter inkuransavdraget
6 669 kronor.
Alla priser är exklusive moms.
Datum | Antal | Pris | Summa |
---|---|---|---|
10 december | 100 | 35 kronor | 3 500 kronor |
4 september | 75 | 35 kronor | 2 625 kronor |
15 juni | 25 | 30 kronor | 750 kronor |
Summa | 200 | 6 875 kronor |
Om städföretaget gör förenklat årsbokslut gäller inte regeln först in – först ut, utan anskaffningspriset beräknas utifrån den senaste fakturan. Lagrets anskaffningsvärde blir då 7 000 kronor (200 stycken × 35 kronor).
Eftersom företaget använt anskaffningsvärdet kan det göra inkuransavdrag med 3 procent enligt schablonregeln vilket innebär att lagret får tas upp till 97 procent av ovanstående beräknade värden. Anskaffningsvärdet blir efter inkuransavdraget
6 790 kronor.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.