Här har vi samlat information som är viktig för er som företagare, ideella föreningar, stiftelser, registrerade trossamfund eller offentliga aktörer att känna till i samband med coronapandemin.
Det finns flera sätt att förbättra din ekonomiska situation och vi guidar dig genom möjligheterna. Här finns också information om vad som gäller om du bland annat har problem med att betala skatter och avgifter i rätt tid. Notera att informationen är uppdelad på olika målgrupper:
Det beror på att reglerna skiljer sig åt. Kontrollera därför först att du läser rätt information för just din verksamhet.
Här har vi samlat olika situationer som gäller för enskild näringsverksamhet och delägare i handelsbolag.
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Omställningsstöd ska du ta upp i sin helhet i deklarationen för det beskattningsår då du fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som du hade föregående beskattningsår kan du välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när du fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att du ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Du ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
I ett handelsbolag ska omställningsstödet tas upp i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men du väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när du haft kostnaden, ska du göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
På NE-bilagan gör du den skattemässiga justeringen i ruta R14 (Bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller R15 (Intäkter som inte bokförts men som ska tas upp).
I ett handelsbolag gör du skattemässiga justeringen i 4.5b (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6c (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 4.
Om du har betalat tillbaka hela eller delar av omställningsstödet ska du göra avdrag för det återbetalda beloppet. Du gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs.
Om du bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Exempel på återbetalning av omställningsstöd
Anna driver en enskild näringsverksamhet och fick 200 000 kr i omställningsstöd i november 2021. Stödet avsåg stödperioden september 2021. I Annas bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2021 är därför omställningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Anna att hon hade angivit en för hög hyra i sin ansökan om omställningsstöd. Hon anmälde det till Skatteverket och fick ett beslut i mars 2022 att betala tillbaka 5 000 kr, vilket Anna gjorde direkt.
Anna bokförde återbetalningen i bokföringen som en kostnad i resultaträkningen. När Anna nu ska fylla i sin NE-bilaga för beskattningsåret 2021 kommer stödet på 200 000 kr att ingå i ruta R1, eftersom hon bedriver momspliktig verksamhet. Anna gjorde återbetalningen i mars 2022 och i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2022 kommer återbetalningen på 5 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
Om du har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner för din näringsverksamhet räknas det som ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Om du ska ta upp näringsbidraget som en skattepliktig intäkt eller inte beror på till vilket ändamål bidraget betalats ut för.
Ett villkorat stöd som är avsett för näringsverksamheten ska du ta upp som intäkt och beskatta. Samma sak gäller för stöd som ska kompensera för specifika intäktsbortfall och merkostnader eftersom det ersätter normalt skattepliktiga inkomster och avdragsgilla kostnader.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), evenemangsstöd (från Skatteverket), stöd för korttidsarbete (från Skatteverket eller Tillväxtverket), kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan) och omsättningsstöd (från Boverket/Länsstyrelserna).
Ett stöd kan vara skattefritt om det avser att ge ekonomisk trygghet för försörjning, saknar krav på motprestation och inte betalas ut periodiskt. Exempel på sådana stöd är konstnärsbidrag och arbetsstipendier från Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond.
Skattepliktiga offentliga stöd som ska täcka löpande kostnader eller kompensera för intäktsbortfall ska du redovisa som en övrig rörelseintäkt i ditt företag. Det innebär att du ska ta upp stödet i ruta R1 eller ruta R2 i NE-bilagan. Huvudregeln är att intäkter i en momspliktig verksamhet ska tas upp i ruta R1 och intäkter från en momsfri verksamhet ska tas upp i ruta R2. Om du driver en momspliktig verksamhet och för din egen kontroll till exempel vill kunna stämma av belopp i momsdeklarationen mot redovisning i NE-bilagan kan du ta upp stödet i ruta R2.
Om du har ett handelsbolag ska du redovisa näringsbidraget som en övrig rörelseintäkt och ta upp det i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 4.
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr när du ska beskattas för ett näringsbidrag. Om du har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som du hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året du beskattas för bidraget. På så sätt matchar du kostnaden mot intäkten. Du kan då göra en skattemässig justering i NE-bilagan eller Inkomstdeklaration 4.
Omsättningsstödet (från Boverket/Länsstyrelserna) avser inte att täcka några särskilda kostnader eller förvärva några särskilda tillgångar till skillnad från andra näringsbidrag. När det gäller omsättningsstödet så finns det ingen särskild skatteregel för när stödet ska tas upp. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr när stödet ska tas upp till beskattning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel:
Johan driver en enskild näringsverksamhet och sökte omsättningsstöd för augusti 2021. Han beviljades stödet i januari 2022 och fick en utbetalning från Boverket. Han tillämpar K1-regelverket och fick därför enligt Bokföringsnämnden välja att redovisa stödet som en intäkt i sitt förenklade årsbokslut för 2021, som han upprättade i februari 2022, eller i bokslutet för 2022 som han upprättar 2023.
Oavsett vad Johan har valt följer det god redovisningssed och är därför det som han ska följa när han fyller i sin NE-bilaga. Han ska inte göra någon skattemässig justering med anledning av omsättningsstödet.
Om du ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska du göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Du ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om du bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska du göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
När det gäller stöd som avser intäktsbortfall, till exempel omsättningsstöd, så finns det ingen särskild skatteregel för när det återbetalda beloppet ska dras av. Detta innebär att det är huvudregeln om god redovisningssed som styr tidpunkten för avdraget vid återbetalning. Någon möjlighet att vid beskattningen frångå en redovisning som har skett i enlighet med god redovisningssed är inte möjlig, det vill säga det ska inte göras någon skattemässig justering.
Exempel på återbetalning
Simon driver en enskild näringsverksamhet. Han fick 40 000 kr i omsättningsstöd i december 2020. Stödet avsåg stödperioden maj 2020. I Simons bokslut för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2020 är därför omsättningsstödet med som en övrig rörelseintäkt enligt god redovisningssed.
Några veckor efter att bokslutet var klart förstod Simon att han hade angivit felaktiga uppgifter i ansökan. De nya uppgifterna innebar att Simon fick betala tillbaka 15 000 kr i april 2021. Han bokförde återbetalningen som en kostnad i resultaträkningen. När Simon fyllde i sin NE-bilaga för 2020 ingick stödet på 40 000 kr i ruta R2, eftersom han bedriver en momsfri verksamhet. Simon gjorde återbetalningen i april 2021 och i inkomstdeklarationen för 2021 kommer det återbetalda beloppet 15 000 kr att ingå i ruta R6 som en övrig extern kostnad.
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Skattefriheten har nu förlängts till att gälla mellan den 1 januari och 30 juni 2022. Lagändringen träder i kraft den 1 mars men kommer att gälla retroaktivt från årsskiftet. Om du redan har redovisat parkeringsförmån för perioder före den 1 mars så kan du ompröva din arbetsgivardeklaration för den aktuella perioden.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång från 31,42% till 19,73%. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per kalendermånad och person.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1999-2003 under år 2022. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Riksdagen har beslutat att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för personer födda 1999 – 2003 under en tidsbegränsad period. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Procent | Datum/månad för utbetalning |
---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2022 |
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2022. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om du är i den situationen finns det flera saker du kan göra för att lätta din skattesituation.
Om det går dåligt för din verksamhet, bör du ändra den prognos som ligger till grund för den skatt du betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på ditt resultat för 2022. Om du till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan du ändra din preliminära skatt för 2022. Du får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt under de kommande månaderna det här året. Räknar du med en förlust i år får du också tillbaka den skatt som du redan betalat in för de månader som hunnit gå. Räknar du med en vinst, fast lägre, kan du eventuellt få tillbaka av den skatt du redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat du räknar med.
Du kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper du betala in för mycket i preliminärskatt.
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
När bolaget har ett anstånd betalar ni en ränta på beloppet som ni får anstånd med. För det som kallas tillfälligt anstånd betalar ni dessutom en anståndsavgift på anståndsbeloppet varje månad. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Du kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med maximalt ett år. När den förlängda anståndstiden närmar sig sitt slut kan du ansöka om ytterligare maximalt 36 månaders anstånd. Anståndet ska då kombineras med en avbetalningsplan. För att få en förlängning behöver du göra en ny ansökan. Du ansöker enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2024 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2025.
Genom det här anståndet kan du skjuta upp betalningen i en till två månader om du kan visa att du är hjälpt av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronapandemin är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till 4 månader med möjlighet till förlängning. Du betalar en kostnadsränta på 2,5 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste du kunna visa att du kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Det kan vara svårt att veta hur du ska sköta bokföringen om du behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Här har vi samlat olika situationer och vad som gäller då för aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar.
Omställningsstödet är ett näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de fasta kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför vanligtvis tas upp vid inkomstbeskattningen.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Skattepliktigt omställningsstöd ska ni ta upp i sin helhet i deklarationen det beskattningsår då ni fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som ni hade föregående beskattningsår kan ni välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när ni fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att ni ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Ni ska redovisa omställningsstödet som en övrig rörelseintäkt. Det innebär att stödet hamnar i ruta 3.4 i Inkomstdeklaration 2.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men ni väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när ni haft kostnaden, ska ni göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt.
Ni gör den skattemässiga justeringen i ruta 4.5c (bokförda intäkter som inte ska tas upp) eller 4.6e (intäkter som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet) i Inkomstdeklaration 2.
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt omställningsstöd ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Om ni har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner till er näringsverksamhet räknas det som näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Näringsbidrag är normalt skattepliktigt eftersom det vanligtvis ersätter skattepliktiga inkomster och avdragsgilla utgifter.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), evenemangsstöd (från Skatteverket), stöd för korttidsarbete (från Skatteverket eller Tillväxtverket) och kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan).
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr vid vilken tidpunkt ni ska beskattas för ett näringsbidrag. Om ni har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som ni hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att skattemässigt ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året ni beskattas för bidraget. På så sätt matchar ni kostnaden mot intäkten. Ni måste då göra skattemässiga justeringar i deklarationen.
Exempel
Ett aktiebolag fick ett krisstöd från Kulturrådet för ett inställt evenemang i augusti 2020 med anledning av Covid-19. Bolaget fick beslut och stödet betalades ut i december 2020. Bolaget gjorde ett bokslut för räkenskapsåret 1 september 2019-31 augusti 2020. När de gjorde bokslutet fanns ännu inget fattat beslut från regeringen om krisstödet och bolaget kunde inte redovisa stödet som en intäkt, enligt god redovisningssed.
När bolaget fick stödet i december 2020 redovisade de det som en intäkt. Eftersom bolaget följde god redovisningssed redovisar de stödet som en intäkt även i inkomstdeklarationen för året 1 september 2020-31 augusti 2021.
En del av stödet skulle täcka merkostnader som bolaget hade under augusti 2020 på grund av det inställda evenemanget. De här kostnaderna är redovisade som kostnader i augusti, men bolaget kan välja att göra avdrag för kostnaderna i inkomstdeklarationen för 1 september 2020-31 augusti 2021. Kostnaderna ska i så fall fyllas i som en skattemässig justering i ruta 4.4b. Då ska bolaget också göra en skattemässig justering i 4.3c i inkomstdeklarationen för 1 september 2019-31 augusti 2020 eftersom avdraget inte ska göras det året.
Om ni ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska ni göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Ni ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Exempel på återbetalning
Ett aktiebolag fick 30 000 kr i preliminärt stöd för korttidsarbete för månaderna maj-juni 2021. Vid avstämningen i augusti fick bolaget besked från Tillväxtverket om att deras slutliga stöd blev 10 000 kr. Bolaget betalade därför tillbaka 20 000 kr.
När bolaget fick sitt preliminära stöd redovisade de 30 000 kr som en övrig rörelseintäkt. När bolaget fick besked om att de skulle betala tillbaka minskade de övriga rörelseintäkten med 20 000 kr i bokföringen. Beslut, utbetalning och återbetalning skedde under bolagets räkenskapsår 1 januari-31 december 2021. När bolaget gör sin inkomstdeklaration för 2021 kommer resultatet av dessa transaktioner bli en intäkt på 10 000 kr, vilket motsvarar det slutliga stödet.
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Skattefriheten har nu förlängts till att gälla mellan den 1 januari och 30 juni 2022. Lagändringen träder i kraft den 1 mars men kommer att gälla retroaktivt från årsskiftet. Om du redan har redovisat parkeringsförmån för perioder före den 1 mars så kan du ompröva din arbetsgivardeklaration för den aktuella perioden.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång från 31,42% till 19,73%. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per kalendermånad och person.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1999-2003 under år 2022. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Riksdagen har beslutat att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för personer födda 1999–2003 under en tidsbegränsad period. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Procent | Datum/månad för utbetalning |
---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2022 |
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2022. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Många har fått kraftigt minskade intäkter och verksamheten går betydligt sämre än vad de räknat med inför året. Om ditt bolag är i den situationen finns det flera saker ni kan göra för att lätta skattesituationen.
Om det går dåligt i verksamheten bör ni ändra den prognos som ligger till grund för den skatt som bolaget betalar varje månad, det vill säga den som ska täcka inkomstskatten på bolagets resultat för det pågående verksamhetsåret. Om ni till exempel inför året räknade med att göra en vinst men nu räknar med att göra ett sämre resultat eller till och med gå med förlust, kan ni ändra bolagets preliminära skatt för verksamhetsåret. Bolaget får då betala in mindre eller ingen preliminärskatt alls under resten av verksamhetsåret. Räknar ni nu med förlust får ni också tillbaka den skatt ni redan betalat in för de månader som hunnit gå av verksamhetsåret. Räknar ni med vinst, fast lägre, kan ni eventuellt få tillbaka av den skatt bolaget redan betalt, beroende på hur pass mycket sämre resultat ni räknar med.
Ni kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration hur många gånger som helst under året. På så sätt slipper ni betala in för mycket i preliminärskatt.
Om bolaget har betalat in en preliminärskatt under förra verksamhetsåret som nu visar sig ha varit för hög, kan ni få tillbaka mellanskillnaden genom att justera preliminärskatten för förra verksamhetsåret.
Om ni precis har lämnat inkomstdeklarationen eller ska göra det snart, har ni möjlighet att först se vad resultatet blir där och sedan använda samma underlag och resultat i en ny preliminär inkomstdeklaration för förra verksamhetsåret, ifall det finns skatt att få tillbaka för bolaget.
Genom att lämna en ny preliminär inkomstdeklaration kan ni alltså få en ändring i efterhand av den preliminärskatt som ni redan har betalat löpande under förra verksamhetsåret.
Bolaget kan lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration upp till sex månader efter att det förra verksamhetsåret tog slut.
Inför kommande verksamhetsår kan ni skicka in ett underlag där ni anger vilket resultat ni uppskattar att bolaget kommer ha under nästa år. Detta kommer sedan ligga till grund för beräkningen av vilken preliminärskatt bolaget kommer behöva betala nästa år.
Ni lämnar en preliminär inkomstdeklaration via Skatteverkets tjänst eller blankett.
Det finns flera möjligheter för dig som företagare att lösa problemen med hjälp av kontakt med anställda, kunder, banker och finansiärer men här nedan redogör vi för vad du som företagare kan göra i förhållande till Skatteverket.
Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomisk effektivt för samhället. Det ska vara lätt att göra rätt för sig.
Skatteverket arbetar aktivt som borgenär för att få betalt för fastställda skatter och avgifter.
Syftet med borgenärsarbetet är bland annat:
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd.
När bolaget har ett anstånd betalar ni en ränta på beloppet som ni får anstånd med. För det som kallas tillfälligt anstånd betalar ni dessutom en anståndsavgift på anståndsbeloppet varje månad. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med ytterligare ett år. När den förlängda anståndstiden närmar sig sitt slut kan ni ansöka om ytterligare maximalt 36 månaders anstånd. Anståndet ska då kombineras med en avbetalningsplan. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2024 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2025.
Genom det här anståndet kan ni skjuta upp betalningen i en till två månader om ni kan visa att ni är hjälpta av en kortare tids anstånd och kan betala beloppet sedan. Eftersom följderna av coronapandemin är omfattande, kan vi medge anstånd med upp till fyra månader med möjlighet till förlängning. Bolaget betalar en kostnadsränta på 1,25 procent på anståndsbeloppet.
För att få ett sådant här anstånd måste ni kunna visa att ni kommer att kunna betala hela beloppet när anståndet tar slut. Eftersom det ekonomiska läget är så pass osäkert för nästan alla i samhället, är det väldigt svårt att kunna visa det om det inte finns särskilt speciella omständigheter.
Det kan vara svårt att veta hur ni ska sköta bokföringen om ni behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
OECD har publicerat en vägledning om hur armlängdsprincipen och OECD:s riktlinjer för internprissättning ska tillämpas på frågor som uppkommer eller får en större betydelse till följd av pandemin.
Omställningsstödet är ett näringsbidrag. Föreningen, stiftelsen eller det registrerade trossamfundet ska betala skatt för omställningsstödet om stödet täcker fasta kostnader som ni gör avdrag för i skattepliktig verksamhet.
Ni ska däremot inte betala skatt för omställningsstödet om det täcker fasta kostnader i en skattefri verksamhet.
När omställningsstödet ska tas upp i inkomstdeklarationen finns särskilt reglerat i lagen om omställningsstöd. Skattepliktigt omställningsstöd ska ni ta upp i sin helhet i deklarationen det beskattningsår då ni fick beslut om stödet. Om stödet avser kostnader som ni hade föregående beskattningsår kan ni välja att ta upp den del av stödet som avser dessa kostnader det året istället för det beskattningsår när ni fick beslut om stödet. Denna möjlighet att välja finns för att ni ska kunna matcha stödet mot kostnaderna.
Ni ska redovisa omställningsstödet som en intäkt. En förening eller ett trossamfund som har använt stödet i en skattefri verksamhet redovisar det i ruta 4.2 på bilagan Särskild uppgift. En stiftelse som har använt stödet i en skattefri verksamhet redovisar stödet i ruta 3.2 på bilagan särskild uppgift.
Om stödet har använts i en skattepliktig verksamhet ska ni redovisa stödet i ruta 6.3 på bilagan Räkenskapsschema.
Om stödet har tagits upp som en intäkt i redovisningen för det år beslutet om stöd fattades, men ni väljer att stödet vid inkomstbeskattningen ska tas upp för det år när ni haft kostnaden, ska ni göra en skattemässig justering i inkomstdeklarationen. Detta för att det skattemässiga resultatet ska bli rätt. Ni gör den skattemässiga justeringen genom att flytta det skattepliktiga stödet till högerspalten i ruta 6.3 eller 7.5d i Inkomstdeklaration 3.
Om ni har betalat tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt omställningsstöd ska ni göra avdrag för det återbetalda beloppet. Ni gör avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt görs. Om ni med anledning av att ni fått ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet och ni i er redovisning bokat hela eller delar av stödet som en kostnad men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Om ni har fått stöd från till exempel staten, EU, regioner eller kommuner till er näringsverksamhet räknas det som näringsbidrag enligt 29 kapitlet inkomstskattelagen. Föreningen, stiftelsen eller det registrerade trossamfundet ska vanligtvis betala skatt för näringsbidrag om bidraget ersätter inkomster och avdragsgilla utgifter i skattepliktig verksamhet.
Ni ska däremot inte betala skatt för bidraget om det ersätter inkomster och avdragsgilla utgifter i en skattefri verksamhet.
Exempel på näringsbidrag är krisstöd till inställda eller uppskjutna evenemang (från Kulturrådet), evenemangsstöd (från Skatteverket), stöd för korttidsarbete (från Skatteverket eller Tillväxtverket) och kompensation för höga sjuklönekostnader (från Försäkringskassan).
Huvudregeln är att det är god redovisningssed som styr vid vilken tidpunkt ni ska beskattas för ett näringsbidrag. Om ni har fått ett bidrag som ska täcka en utgift som ni hade föregående beskattningsår och som omedelbart ska dras av, så finns det en möjlighet att skattemässigt ta upp avdraget för kostnaden i inkomstdeklarationen det året ni beskattas för bidraget. På så sätt matchar ni kostnaden mot intäkten. Ni måste då göra skattemässiga justeringar i deklarationen.
Om ni ska betala tillbaka hela eller delar av ett skattepliktigt näringsbidrag ska ni göra avdrag för beloppet.
Vid återbetalning av ett näringsbidrag som avser stöd för utgifter är det inte god redovisningssed som anger beskattningstidpunkten. Ni ska då göra avdraget i inkomstdeklarationen för det året som återbetalningen faktiskt sker. Om ni bokfört ett beslut om krav på återbetalning av hela eller delar av stödet men vid beskattningsårets utgång inte har betalat tillbaka stödet (inte reglerat skulden), ska ni göra en skattemässig justering för att få rätt skattemässigt resultat.
Skatteverket kommer inte att utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas under perioden 2020-03-01–2022-08-31.
Det kan vara svårt att veta hur ni ska sköta bokföringen om ni behövt vidta olika corona-relaterade åtgärder. Bokföringsnämnden har därför samlat vanliga frågor och svar om just detta på sin webbplats.
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång från 31,42% till 19,73%. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per kalendermånad och person.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1999-2003 under år 2022. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Riksdagen har beslutat att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för personer födda 1999 – 2003 under en tidsbegränsad period. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Procent | Datum/månad för utbetalning |
---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2022 |
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2022. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med maximalt ett år. När den förlängda anståndstiden närmar sig sitt slut kan ni ansöka om ytterligare maximalt 36 månaders anstånd. Anståndet ska då kombineras med en avbetalningsplan. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2024 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2025.
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Här har vi samlat olika coronarelaterade situationer och frågor som gäller för offentliga aktörer.
Oftast ska anställda beskattas om de har fri parkering eller garageplats vid arbetet för sin privata bil. Det beror på att parkeringsplatsen är en förmån.
Under pandemin har dock en tillfällig skattefrihet införts för den här typen av parkering. Skattefriheten gäller den 1 april 2020–31 december 2021 och innebär att anställda som får parkera gratis eller till subventionerat pris vid eller nära sin arbetsplats inte ska förmånsbeskattas för det. Däremot omfattas inte parkering vid bostaden av den tillfälliga skattefriheten även om personen arbetar där.
Skattefriheten har nu förlängts till att gälla mellan den 1 januari och 30 juni 2022. Lagändringen träder i kraft den 1 mars men kommer att gälla retroaktivt från årsskiftet. Om du redan har redovisat parkeringsförmån för perioder före den 1 mars så kan du ompröva din arbetsgivardeklaration för den aktuella perioden.
Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång från 31,42% till 19,73%. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per kalendermånad och person.
De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 1999-2003 under år 2022. Lagen gäller från och med 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning för arbete som betalas ut efter 31 december 2020.
Lagen är tillfällig och gäller till och med 31 mars 2023.
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Riksdagen har beslutat att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för personer födda 1999 – 2003 under en tidsbegränsad period. På ersättningar upp till 25 000 kr per månad är arbetsgivaravgiften 10,21 procent för utbetalningar som görs under juni, juli och augusti. För den del av ersättningen som överstiger 25 000 kr gäller fulla arbetsgivaravgifter med 31,42%.
Procent | Datum/månad för utbetalning |
---|---|
19,73 | Fram till 31 maj, sen från 1 september 2021 - 31 mars 2023 |
10,21 | 1 juni - 31 augusti 2022 |
Skatteverket kommer automatiskt räkna ut rätt arbetsgivaravgifter när du lämnar in arbetsgivardeklarationen.
Företaget Jordgubbsförsäljning AB anställer 21-åriga Kim för att jobba under perioden 1 juni-31 augusti 2022. Kim har en månadslön på 21 000 kronor före skatt. Jordgubbsförsäljning AB betalar ut lönen i efterskott, vilket innebär att Kim får sina löneutbetalningar i juli, augusti och september. För lönerna som betalas ut i juli och augusti betalar företaget 10,21% i arbetsgivaravgift. För lönen som betalas ut i september betalar företaget 19,73% i arbetsgivaravgift.
Ni kan ansöka om att få skjuta upp betalningen av skatter och avgifter som ni redan har redovisat. Det kallas för anstånd. Varken räntan eller avgiften är avdragsgill i verksamheten.
Ni kan som längst få anstånd i ett år från beslutsdatumet med möjlighet till förlängning med maximalt ett år. När den förlängda anståndstiden närmar sig sitt slut kan ni ansöka om ytterligare maximalt 36 månaders anstånd. Anståndet ska då kombineras med en avbetalningsplan. För att få en förlängning behöver ni göra en ny ansökan. Ansöker gör ni enklast via Mina sidor.
Det finns ingen sista ansökningsdag. Ett anstånd med förlängning kan löpa som längst till och med den 12 februari 2024 för arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms som redovisas månadsvis och kvartalsvis. För moms som redovisas per helår kan anståndstiden med förlängning löpa som längst till och med 17 januari 2025.
Går det bra att skicka en kopia av ansökan eller att maila en inskannad ansökan?
Tyvärr finns det inget utrymme för det i lagen. En ansökan behöver vara undertecknad och lämnad i original till Skatteverket.
Går det bra att skicka en kopia av rekvisitionen eller att maila en inskannad rekvisition?
Rekvisitioner måste dessvärre lämnas undertecknade i original till Skatteverket.
En del kommuner har erbjudit gymnasieelever lunch på lokala restauranger i stället för traditionell skollunch i sina egna lokaler. Finns det några skattekonsekvenser för det?
Så länge restaurangen ställer ut en korrekt faktura har kommunen rätt till momsersättning enligt lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund (LEMK). Eftersom eleverna har rätt till fri lunch blir det ingen förmånsbeskattning.
Befrielse från tull har införts under en begränsad period för vissa varor som importeras för att bekämpa covid-19, till exempel sjukvårdsmaterial. Det gäller import som görs på uppdrag av statliga organisationer, offentliga organ, andra offentligrättsligt reglerade organ (t.ex. regioner och kommuner) samt katastrofhjälp- och välgörenhetsorganisationer och filantropiska organisationer som godkänts av Tullverket.
Ansökan om tullfrihet görs hos Tullverket och gäller retroaktivt för import 30 januari–31 juli 2020. Om importen är tullfri med stöd av den här regleringen, är den även momsfri. Om ni är momsregistrerade vid importen prövar Skatteverket frågan om momsfrihet, men ni måste alltid först ansöka hos Tullverket om tullfrihet för att kunna få momsfrihet.
Ett villkor är att ni ska använda varorna för att bekämpa covid-19. Om ni beviljats tullfrihet vid importen men senare inte tänker använda varorna för det ändamålet, ska ni kontakta Tullverket och anmäla det. I de flesta fall får ni då betala tull och moms för varorna. Undantag kan finnas.
Läs mer om villkoren för tull- och momsfriheten på
Många företag har betalningsproblem och risken för att inte få betalt är större än normalt. Skatteverket kommer att ta hänsyn till det när vi bedömer kundförluster och godkänna en minskning av den utgående momsen i fler fall än tidigare.
När någon av era kunder får betalningsproblem finns det två saker att tänka på.
För att en kundförlust ska vara konstaterad krävs i vanliga fall till exempel att kunden är i konkurs eller att Kronofogden försökt driva in skulden men det saknas utmätningsbara tillgångar. På grund av det ekonomiska läget får ni nu minska den utgående momsen om alla de här villkoren är uppfyllda:
Notera att det här bara gäller fakturor som är utfärdade mellan den 1 februari 2020 och den 31 december 2021.
Tänk på att minskningen av omsättning och utgående skatt ska redovisas för den månad som ni kan konstatera kundförlusten. Ni ska alltså inte begära omprövning för den månad där ni redovisade momsen från början. Det här kan innebära att ni redovisar negativ omsättning och utgående moms, om den övriga omsättningen den månaden är lägre än kundförlusten.
Kenta AB sålde varor till ZIB AB i början av februari och fakturan skulle vara betald senast den 16 februari 2020. Kenta AB redovisade för försäljningen en omsättning på 20 000 kr och utgående moms med 5 000 kr i sin momsdeklaration för februari. ZIB AB betalar inte för varorna trots flera skriftliga påminnelser. Kenta AB ska enligt den nya tillämpningen redovisa kundförlusten i momsdeklarationen för maj (tre månader senare). Där minskar de sin omsättning med 20 000 kr och sin utgående moms med 5 000 kr. Eftersom Kenta AB:s omsättning är noll under maj, ska de redovisa –20 000 kr (negativt belopp) som omsättning och –5 000 kr (negativt belopp) som utgående skatt för den perioden.
Vad gäller om vi som kommun ska göra en återbetalning för ett event som vi behöver ställa in på grund av corona?
När en kommun gör en sådan återbetalning krävs det att ni ställer ut en kreditfaktura ifall eventet avser er momspliktiga verksamhet. I kreditfakturan bör det finnas en särskild hänvisning till den ursprungliga fakturan.
Hyresvärdar som kommit överens med sina hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran, kan under vissa förutsättningar få kompensation från staten. Stödet betalas ut av Länsstyrelsen och ges med 50 procent av den överenskomna rabatten, dock högst med ett belopp som motsvarar 25 procent av den ursprungliga hyran.
Skatteverket anser att stödet är ett bidrag direkt kopplat till priset. Det ska därför ingå i ersättningen vid beräkningen av beskattningsunderlaget. Stödet upphörde den 31 september 2021.
» Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Rättslig vägledning: Coronarelaterad information inom mervärdesskatt
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
På Rättslig vägledning finns även samlad coronarelaterad information om moms (mervärdesskatt).
Om du företräder ett bolag (en juridisk person) blir du normalt personligt betalningsansvarig för bolagets obetalda skatter och avgifter. Det kallas att du har ett företrädaransvar. Skatteverket kommer inte att utkräva detta ansvar av dig för skatteskulder som omfattats av tillfälligt anstånd på grund av effekter av coronapandemin.
Undantaget är personer som uppenbarligt utnyttjat möjligheterna att komma undan företrädaransvaret.
I Skatteverkets uppdrag ingår att göra kontroller hos företag. De medarbetare som genomför externa fysiska besök i samband med skattekontroller och andra uppdrag följer Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters rekommendationer i och med coronapandemin. Vi följer råden om att hålla avstånd, hålla extra god handhygien och att stanna hemma vid minsta symptom.
Skatteverket kommer inte att på eget initiativ utreda tidpunkten för avdrag för återbetalning av stöd i inkomstdeklarationen för beskattningsår som avslutas mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2022 (se tillämpningsinformationen till Skatteverkets ställningstagande Återbetalning av näringsbidrag).
Ring Skatteupplysningen om du har frågor: 0771-567 567
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.