Huvudregeln är att du ska ta upp alla ersättningar som du får i din näringsverksamhet som intäkt.
Det kan vara:
Läs på sidan Avsluta enskild näringsverksamhet vad som händer om du säljer hela näringsverksamheten.
En kundfordran innebär att någon ska betala dig när du har levererat en vara eller utfört ett arbete. Alla fordringar räknas som en intäkt i din verksamhet, även om du inte har fått betalt. Du ska ta upp alla fordringar du har vid inkomstårets slut till beskattning. Din kundfordran har vanligen uppstått när du levererade varan eller när du utförde ett arbete. Fordran på lån är däremot inte skattepliktig och skuld på lån får inte dras av.
Fordringar behöver inte tas upp till högre belopp än vad du räknar med att få betalt. Eftersom kundfordran i sig själv är skattepliktig får du dra av förlust på kundfordringar. Du kan få dra av för konstaterad förlust på kundfordringar, det vill säga när du vet hur stor förlusten blev. Om en verksamhet har fått ett ackord eller gått i konkurs är förlusten konstaterad.
Du får också göra avdrag om du har haft fordran länge jämfört med vanlig kredittid och om du har försökt få betalt för den flera gånger och om det är sannolikt att du inte kommer få betalt.
Du ska bedöma förlustrisken för varje fordran för sig. Om du får betalt för en fordran som du tidigare har skrivit ned, ska det belopp som du får betalt tas upp som intäkt i din verksamhet.
Om du har fordringar och skulder i utländsk valuta ska de värderas till kursen i kronor på bokslutsdagen (vanligtvis den 31 december).
Om näringsbidrag ska tas upp som intäkt eller inte beror på till vilket ändamål bidraget betalats ut. Har du använt bidraget till en utgift som du inte får göra avdrag för (varken direkt eller genom värdeminskning) ska du inte ta upp bidraget som intäkt. Avser bidraget däremot något som du får göra avdrag för ska bidraget tas upp som intäkt. Bidraget ska redovisas på olika sätt beroende på vad det är avsett att användas till.
Som näringsbidrag räknas:
Elstöd till konsumenter som bedriver enskild näringsverksamhet
Elstödet till konsumenter från Försäkringskassan som avser näringsverksamhet ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten i det fall stödet ges till en person som bedriver enskild näringsverksamhet. Stödet är ett skattepliktigt näringsbidrag. Detta gäller bara den del av stödet som avser näringsverksamheten.
Om elstödet för en viss uttagspunkt avser både privat elförbrukning och elförbrukning i näringsverksamheten ska en fördelning av elstödet göras mellan den del som avser den enskilda näringsverksamheten och den privata delen.
Om du har fått stöd på grund av corona som utgör näringsbidrag hittar du vägledning på vår samlingssida Corona – information för företag, föreningar och offentliga aktörer.
Hur bidraget ska redovisas beror på ändamålet med bidraget. Om bidraget avser
Du ska normalt ta upp näringsbidrag som intäkt det år du har den kostnad som bidraget är avsett att täcka. Bidrag betalas ofta ut i efterhand vilket i regel innebär att du ska ta upp näringsbidraget som en fordran vid beskattningsårets slut. Detta kan till exempel vara fallet när ett beslut om bidrag har fattats under beskattningsåret, men utbetalningen inte görs förrän året efter. Samma sak gäller också om något beslut inte har fattats under beskattningsåret men bidraget ändå i huvudsak kan beräknas och bedömas vid årets slut.
Om du har tagit upp näringsbidrag som intäkt ska du göra avdrag med det återbetalade beloppet. Därutöver ska du:
Du har fått 100 000 kr i näringsbidrag och använder hela bidraget till att köpa in lagertillgångar. Du ska då redovisa hela bidraget som intäkt och redovisa hela inköpet som varuinköp. När du vid beskattningsårets slut gör en lagerinventering visar sig kvarvarande lager vara värt 60 000 kr. Av dessa 60 000 kr avser 40 000 kr varor som köpts in med bidraget. Som utgående lager ska du därför bara ta upp 20 000 kr.
På detta sätt kommer näringsbidraget i princip att beskattas först när de lagertillgångar som anskaffats för bidraget har sålts.
Om en försäkringsersättning är en kompensation för utebliven intäkt ska den tas upp till beskattning. Samma sak gäller om den avser en kostnad som du gjort avdrag för till exempel
Läs mer om ersättningsfond och möjligheter att göra avdrag för avsättning till ersättningsfond.
Om du upprättar ett förenklat årsbokslut ska du inte redovisa försäkringsersättning för inventarier som intäkt utan som en minskning av inventariekontot, se broschyren Bokföring, bokslut och deklaration del 1 (SKV 282).
Bokföring, bokslut och deklaration del 1 (SKV 282)
Sjukpenning med mera ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet om ersättningen grundas på inkomst av näringsverksamhet. Sjukpenning på grund av anställning ska du däremot ta upp som inkomst av tjänst.
Sjukpenning bokförs inte som intäkt i räkenskaperna (om den bokförs ska den redovisas mot eget kapital). I stället ska sjukpenningen tas upp under skattemässiga justeringar i NE-bilagan (ruta R44). Se vår guide för hur du fyller i NE-bilagan (läs under skattemässiga justeringar R44).
Mer om skattemässiga justeringar i guiden för hur du fyller i NE-bilagan
Som intäkt i näringsverksamheten ska du också ta upp:
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.