Så fyller du i din pappersdeklaration för industrienhet
På den här sidan kan du läsa mer om de olika delarna i fastighetsdeklarationen och få hjälp med hur du ska fylla i den.
Att tänka på när du fyller i fastighetsdeklarationen
- Alla uppgifter i fastighetsdeklarationen ska visa hur fastigheten ser ut den 1 januari 2026.
- Om du fått en fastighetsdeklaration och inte är ägare eller delägare till fastigheten den 1 januari 2026, behöver du inte fylla i hela fastighetsdeklarationen. Det räcker att du kryssar för "Ägarbyte?" på blanketten, skriver under och skickar in den till Skatteverket.
- Under Information till dig finns viktig information om hur du ska deklarera just den här fastigheten.
- Om du behöver skriva ett meddelande till Skatteverket om något som har betydelse för fastighetsdeklarationen men inte framgår av frågorna i blanketten. Använd rutan Lämna övriga uppgifter. Om utrymmet inte räcker kan du skicka med ett separat brev.
Så lämnar du din fastighetsdeklaration
Alla uppgifter i fastighetsdeklarationen ska visa vad som gäller för fastigheten den 1 januari 2026.
Alla får blanketten Fastighetsdeklaration I med tomtmark och eventuella avkastningsberäknade byggnader.
Om du har en produktionskostnadsberäknad industribyggnad, det vill säga en byggnadskonstruktion med ett begränsat användningsområde, får du blanketten Bilaga IP. Exempel på sådana konstruktioner är bensinpumpar, silor och bergrum.
Du kan redovisa två byggnader eller byggnadskonstruktioner per IP-bilaga. Om du har fler byggnadskonstruktioner än du fått blanketter för, och inte kan använda e-tjänsten, kan du beställa fler blanketter genom att ringa Skatteupplysningen.
Deklarationens första och andra sida
Deklarationens första sida
På blankettens första sida står adressen till Skatteverkets inläsningscentral, dit du skickar blanketten om du deklarerar på papper
"Ägarens benämning eller liknande"
Har du eller en tidigare ägare kallat din fastighet något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
"Information till dig"
Läs noga det som står här. Det är information som gäller just din fastighet.
"Lämna övriga uppgifter"
Här kan du skriva ett meddelande till Skatteverket om något som har betydelse för fastighetsdeklarationen men inte framgår av frågorna i blanketten. Om utrymmet inte räcker kan du skicka med ett separat brev.
"Mina kontaktuppgifter"
Här anger du hur vi kan nå dig eller en kontaktperson per telefon om vi har några frågor.
Deklarationens andra sida
På deklarationens andra sida finns två kolumner till varje uppgift:
- Den vänstra kolumnen innehåller de senaste uppgifterna Skatteverket har om fastigheten, om vi har några.
- Den högra kolumnen fyller du själv i, om Skatteverkets uppgift saknas, inte stämmer längre eller behöver kompletteras.
"Tomtmark och industribyggnader"
Alla industrifastigheter delas in i tomtmark och industribyggnader. Industribyggnader delas i sin tur in i industrikontor, lager m.m. och produktionslokaler.
Mark
Här kan du läsa om hur du fyller i den del av deklarationen som handlar om marken.
Tomtmark
”Egen benämning eller liknande”
Har du eller en tidigare ägare kallat din tomtmark något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
”Värderingsenhet nr”
All tomtmark får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.
”Areal m2”
Här står industrienhetens tomtareal i kvadratmeter, utan decimaler. Kontrollera den förifyllda uppgiften. Om den är fel rättar du den.
”Riktvärde tomtmark i tusental kr”
Skatteverkets riktvärde för tomtmarken, det vill säga tomtmarkens andel av taxeringsvärdet.
Byggnad
Här kan du läsa om hur du fyller i den del av deklarationen som handlar om din byggnad.
Industribyggnad, avkastningsberäknad
”Egen benämning eller liknande”
Har du eller en tidigare ägare kallat din byggnad något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
”Byggnadsenhet nr”
I fastighetstaxeringen delas alla byggnader inom en taxeringsenhet upp i byggnadsenheter som värderas var för sig. Skatteverket bestämmer ett nummer för alla byggnadsenheter för att kunna särskilja dem. På raden under kryssar du för
- ”Färdigställd” om byggnaden är färdigbyggd eller
- ”Under nybyggnation” om byggnaden håller på att byggas (nybyggas, inte byggas om). Fyll i så fall också i kostnaderna under nästa rubrik.
"Färdigställd byggnad"
"Nybyggnadsår”
Det år byggnaden blev färdigbyggd, det vill säga då den till övervägande del kunde tas i bruk.
”Värdeår”
Skatteverket ger byggnaden ett värdeår som kan vara ett annat år än nybyggnadsåret på grund av att du genom exempelvis tillbyggnad har förlängt byggnadens ekonomiska livslängd.
På raden under kryssar du ja om byggnadens återstående ekonomiska livslängd beräknas vara mindre än 10 år.
”Om- eller tillbyggnad 2025”
Här skriver du kostnaderna för eventuella om- eller tillbyggnader under år 2025, om de är klara att tas i bruk den 1 januari 2026. Annars ska du inte ta upp kostnaderna i denna deklaration.
Skriv sedan vilket år om- eller tillbyggnaderna blev klara att tas i bruk. Om du har gjort fler om- eller tillbyggnader, redovisar du dem på huvudblanketten (Fastighetsdeklaration I), under Lämna övriga uppgifter. Om du har byggt om eller till behöver du också kontrollera uppgifterna om ytor och standard under rubrikerna Industrikontor, Lager m.m. och Produktionslokaler
"Industrikontor"
"Värderingsenhet nr”
Alla industrikontor får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.
”Lokalarea, m2 (LOA)”
Industrikontorets totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om- eller tillbyggnad.
”Standard, klass 1-3”
Industrikontor kan ha tre standardklasser:
- Klass 1: Industrikontor med enkel standard på golv, väggar (skärmväggar av träfiberplattor eller liknande), belysning, ventilation (självdrag), våtutrymmen, sanitär utrustning etc.
- Klass 2: Industrikontor med normal standard på golv (enklare textil-, linoleum- eller plastmatta), väggar (regelväggar med gipsplattor eller liknande) och ventilation (mekanisk). God belysning och tillfredsställande standard på våtutrymmen (moderna golv och väggar) och sanitär utrustning etc.
- Klass 3: Industrikontor med hög och modern standard på golv (textil-, linoleum- eller plastmatta av hög kvalitet eller parkett eller liknande), belysning, våtutrymmen och sanitär utrustning samt klimatanläggning etc.
”Riktvärde industrikontor”
Skatteverkets riktvärde för industrikontoret, det vill säga industrikontorets andel av taxeringsvärdet.
”Industritillbehör finns”
Kryssa ja om det finns industritillbehör i byggnadsenheten som helhet. Som industritillbehör räknas maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten.
”Fler värderingsenheter tomtmark finns”, ”Fler byggnadsenheter finns”
Kryssa inte i rutan själv om du har fler värderingsenheter än som ryms på blanketten. Om du använder e-tjänsten kan du enkelt lägga till fler värderingsenheter. Du kan också kontakta oss för att få fler blanketter.
"Lager m.m."
"Värderingsenhet nr”
Alla lager m.m. får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.
”Lokalarea, m2 (LOA)”
Lagrets totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om eller tillbyggnad.
”Standard, klass 1-5”
Lager m.m. kan ha fem standardklasser:
- Klass 1: Mycket enkel standard, till exempel före detta ekonomibyggnader och byggnader med mycket enkla väggar, mycket enkel eller ingen belysning etc.
- Klass 2: Enkel standard, till exempel kallförråd, oisolerade byggnader med låg takhöjd, låg bjälklagsbärighet och låg belysningsstandard. Enkla väggar och ingen särskild ventilation etc.
- Klass 3: Normal standard, det vill säga isolerade byggnader med godtagbar planlösning. Tillfredsställande takhöjd, bjälklagsbärighet, belysning och in- och utlastningsförhållanden samt mekanisk ventilation etc.
- Klass 4: Hög standard, det vill säga isolerade byggnader med stora friytor, normal eller hög takhöjd, hög bjälklagsbärighet, god ventilation och belysning, direktinfart eller lastkaj etc.
- Klass 5: Mycket hög standard, det vill säga utpräglade så kallade höglager och moderna lager med stort inslag av automatiserad hantering etc.
”Riktvärde lager m.m.”
Skatteverkets riktvärde för lagret, det vill säga lagrets andel av taxeringsvärdet.
"Produktionslokaler"
"Värderingsenhet nr”
Alla produktionslokaler får ett nummer för att kunna identifieras i Skatteverkets system.
”Lokalarea, m2 (LOA)”
Produktionslokalens totala yta. Tänk på att vid behov ändra ytan om du har gjort en om- eller tillbyggnad.
”Standard summa poäng”
Summan av standardpoängen, som är ett sätt för Skatteverket att klassificera produktionslokalens standard. Börja alltså med att fylla i fälten under ”Standardpoäng för produktionslokaler”.
”Riktvärde produktionslokaler”
Skatteverkets riktvärde för produktionslokalen, det vill säga produktionslokalens andel av taxeringsvärdet.
”Standardpoäng för produktionslokaler”
Kontrollera att kryssen står på rätt ställe. Kryssa annars i rätt ruta i den högra kolumnen.
”Tillfartsförhållanden”
Hur lätt fastigheten kan nås av lastfordon m.m. Detta betyder poängen:
- Mindre goda (1 p): kan nås med endast mindre (tvåaxliga) lastfordon. Vissa trånga passager etc.
- Normala (2 p): kan nås med normala (två- till treaxliga) lastfordon även med mindre släp etc.
- Goda (3 p): kan nås med större lastfordon, trailer, godsvagn eller liknande.
”In- och utlastningsförhållanden”
- Mindre goda (0 p): Endast enklare hiss till produktionslokaler i övre plan eller liknande.
- Normala (1 p): Lastkaj eller liknande i markplanet, så kallad industrihiss eller liknande till eventuella övre plan etc.
- Goda (2 p): Markplan med lastkaj, körramp till eventuella övre plan eller liknande.
”Våningsplan”
Våningsplanen gäller produktionsenheten, inte kontor och liknande.
- Tre eller fler (0 p)
- Två (2 p)
- Ett (5 p)
”Dagsljusförhållanden”
- Mindre goda (0 p): Produktionslokaler med begränsat dagsljusinsläpp genom vägg- eller takfönster.
- Normala (3 p): Produktionslokaler med tillfredsställande dagsljusinsläpp.
- Goda (5 p): Produktionslokaler med goda dagsljusförhållanden, ombyggnad till kontor möjlig (ljusinsläpp företrädesvis genom väggplacerade fönster).
”Fri takhöjd under bärande balk”
Den fria takhöjden gäller upp till bärande takdelar, till exempel balkar.
- Mindre än 3,5 m (0 p) • 3,5-6,0 m (3 p)
- Mer än 6,0 m (5 p)
”Avstånd mellan bärande element”
Avstånd mellan bärande konstruktionsdelar (pelare, stomme etc.) som begränsar möjligheten att använda byggnaden invändigt.
- Mindre än 6,0 m (0 p)
- 6,0 m eller mer (5 p)
”Maximal golvbelastning”
- Mindre än 500 kg per m² (0 p)
- 500–1 500 kg per m² (1 p)
- Mer än 1 500 kg per m² (3 p)
”Uppvärmning”
Om
- det finns el-, fjärr-, egen centralvärme eller varmluftsinblåsning (5 p)
- eller ingen sådan värme (0 p) .
”Elinstallation”
Den elinstallation som finns i byggnaden:
- Mindre än 100 ampere (0 p)
- 100–200 ampere (1 p)
- Mer än 200 ampere (2 p)
”Ventilation”
Om ventilationen är
- mindre god, ventilation saknas eller byggnaden ventileras genom självdrag eller frånluftsventilation (0 p)
- normal, från- och tilluftsventilation (2 p)
- god, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, lufttemperering eller liknande (5 p)
”Summa poäng”
Summan av standardpoängen, som är ett sätt för Skatteverket att klassificera byggnadens standard (kom ihåg att även föra in siffran under Standard, summa poäng).
"Industribyggnad, produktionskostnadsberäknad"
Denna blankett får du som har en byggnadskonstruktion med ett begränsat användningsområde. Blanketten kallas bilaga IP Industrienhet.
"Egen benämning eller liknande”
Har du eller en tidigare ägare kallat din industribyggnad något vid en tidigare deklaration, står det här. Om fältet är tomt behöver du inte fylla i något.
”Byggnadskategori”
Byggnadens karaktär och konstruktion, som indelas i följande nio kategorier:
- Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier
- Massa- eller pappersbruk
- Järn- eller stålindustrier eller metallsmältverk
- Cement- eller kalkindustrier eller industrier för framställning av industrimineral
- Spannmålssilor
- Sågverk
- Bensinstationer
- Master
- Övrig verksamhet, till exempel asfaltsverk, betongstationer, bryggerier, cisterner och laddstationer.
”Ortstyp”
Ortstypen avgörs av värderingsenhetens läge i förhållande till närmaste tätort. Du kan inte ändra ortstypen.
På raden under kryssar du i om hela byggnaden är under nybyggnation (höll på att byggas) eller är färdigställd (färdigbyggd) den 1 januari 2026.
”Byggnad under nybyggnation”
Om du kryssat för att byggnaden håller på att byggas, fyller du i kostnaden för byggnationen, exklusive moms, till den 1 januari 2026 (det vill säga till och med den 31 december 2025). Sen behöver du inte fylla i mer information om byggnaden.
"Färdigställd byggnad”
Här lämnar du uppgifter om din färdigställda byggnad.
”Nybyggnadsår”
Det år byggnaden till största delen kunde börja användas.
”Värdeår”
Skatteverket ger byggnaden ett värdeår som kan vara ett annat år än byggnadsåret på grund av att du genom exempelvis en tillbyggnad har förlängt byggnadens ekonomiska livslängd.
”Bruttoarea, m2 ovan mark”
(BTA) Industribyggnadens totala yta. På raden under kryssar du ja om byggnadens återstående ekonomiska livslängd beräknas vara mindre än fem år.
”S.k. skräddarsydd byggnad”
Kryssa ja om byggnaden är skräddarsydd, till exempel är
- ett i sig självt oanvändbart ”skal” runt exempelvis processindustri (petrokemi, massa- och pappersframställning, tegel- och cementproduktion, större smältugnar och gruvdrift) eller
- en tyngre byggnad med avvikande utformning, till exempel ett kraftverk, glasbruk, eller anrikningsverk eller en elektrokemisk industri eller en del av ett pappersbruk, vissa bryggerier eller ett skeppsvarv
”Om- eller tillbyggnad år 2025"
Här skriver du kostnaderna för eventuella om- eller tillbyggnader under 2025 om de är klara att tas i bruk den 1 januari 2026. Annars ska du inte ta upp kostnaderna i denna deklaration. Skriv sedan vilket år om- eller tillbyggnaderna blev klara att tas i bruk. Om du har gjort fler om- eller tillbyggnader, redovisar du dem på huvudblanketten (Fastighetsdeklaration I), under Lämna övriga uppgifter.
”Återanskaffningskostnad”
Återanskaffningskostnad är vad det skulle ha kostat att bygga din industribyggnad år 2023, inklusive kostnader för maskinell utrustning som räknas som byggnadstillbehör. Skatteverket behöver värdet för att fastställa byggnadsvärdet.
Du kan räkna ut kostnaden på två olika sätt:
- Alternativ 1 ska du använda om din industribyggnad byggdes efter år 2000 och du känner till de faktiska kostnaderna för att bygga den.
- Alternativ 2 ska du använda i övriga fall.
”Alternativ 1 – faktisk kostnad”
Fyll i årtal och kostnad för eventuella nyinvesteringar. Dra av kostnaden för utrustning du kasserat. Om det är första gången du deklarerar byggnaden, fyller du i dina kostnader för att bygga den och vilket år du hade kostnaderna. I beräkningen ska du ta med kostnaden för
- själva byggnaden eller byggnadskonstruktionerna (även till exempel master, silor och bensinpumpar)
- byggnadstillbehör, det vill säga tillbehör som är en del av själva byggnaden. Även maskinell utrustning som finns i så kallade skräddarsydda byggnader är byggnadstillbehör.
Räkna däremot inte in moms samt kostnader för tomt, markarbeten, lös inredning och utrustning samt industritillbehör (maskiner och hjälpmaskiner), det vill säga utrustning som inte ingår i själva byggnaden.
”Alternativ 2 – erfarenhetstal”
Om du saknar faktisk kostnad kan återanskaffningskostnaden i stället beräknas med hjälp av schabloner. Här finner du de tabeller som ska användas vid beräkningen. Observera att torn och master har en egen tabell.
Erfarenhetstal, byggkostnader i kr/kvm BTA (bruttoarea enligt svensk standard SS 21054:2020)
Takhöjd | Oisolerad byggnad | Isolerad byggnad med enkel standard | Isolerad byggnad med normal standard | Isolerad byggnad med hög standard |
|---|---|---|---|---|
< 6 m | 4 300–6 800 | 9 400–16 100 | 14 400–21 200 | 18 600–26 300 |
6–12 m | 5 100–7 700 | 14 400–21 200 | 19 500–26 300 | 22 900–33 000 |
> 12 m | inget värde | 19 500–26 300 | 23 700–31 300 | 26 300–39 800 |
För normala industrikontor bör erfarenhetstal om 19 200- till 26 600 kr/kvm bruttoarea användas.
Erfarenhetstal för torn och master
Typ av konstruktion | Typ av konstruktion |
|---|---|
Mast (konstruktion utan stagning) | 1 060 000 |
Mast (konstruktion med stagning) | 1 180 000 |
”Silo ”
Om din byggnad är en silo för torkning och lagring av spannmål, beräknar du återanskaffningskostnaden genom att multiplicera antalet lagringston med 4 500 kr. Med lagringston avses ton vete med en densitet på 0,78.