Rapportera missförhållanden inom skatteområdet

Med rapportering avses muntligt eller skriftligt lämnande av information om missförhållanden genom intern rapportering, extern rapportering eller offentliggörande.

Den rapporterande personen är oftast du som medarbetare, men det kan också vara en tidigare anställd eller arbetssökande. Enligt lagen omfattas även bland annat följande kategorier:

• personer som söker eller utför volontärarbete
• personer som söker eller fullgör praktik
• personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
• egenföretagare som söker eller utför uppdrag.

Rapporterande person kan även vara personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.

För att omfattas av skyddet i visselblåsarlagen måste du ha fått informationen om missförhållandena i ett arbetsrelaterat sammanhang. Med det menas att du har fått informationen i ditt nuvarande eller tidigare arbete.

Med missförhållanden menas alla typer av försummelser eller oegentligheter, oavsett om de beror på medvetet agerande eller oaktsamhet. Även olika typer av försummelser eller oegentligheter som ännu inte har inträffat, men som högst sannolikt kommer att inträffa, kan vara ett missförhållande. Försök att dölja missförhållanden kan i sig utgöra ett missförhållande. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående.

Du får inte hållas ansvarig för att ha åsidosatt din tystnadsplikt om du haft skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig, för att kunna slå larm om ett missförhållande.

Du får däremot inte bryta mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen. Du får inte heller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.

Om du genom inhämtande av information gör dig skyldig till brott gäller inte någon ansvarsfrihet.

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Anskaffarfrihet

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Efterforskningsförbud

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Repressalieförbud

Ett repressalieförbud innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.

Många företag och organisationer har en skyldighet att ha en intern rapporteringskanal. Interna kanaler syftar till att ge arbetstagare och andra i verksamheten möjlighet att slå larm om missförhållanden som är av allmänintresse, även om det också går att anmäla överträdelser av unionsrätten via de interna kanalerna.

Externa rapporteringskanaler finns hos vissa särskild utsedda myndigheter. De externa rapporteringskanalerna ska enbart ta emot rapporter som rör missförhållanden inom unionsrätten. Möjligheten att rapportera missförhållanden av allmänintresse gäller inte i en extern rapporteringskanal. Varje myndighet har ett eget område myndigheten ansvarar för. Exempelvis är Skatteverket behörig att hantera rapporter som rör missförhållanden inom vissa skattefrågor, Transportstyrelsen för missförhållanden inom transportsäkerhet och Konkurrensverket inom offentlig upphandling och konkurrens.

Om det företag eller organisation du vill anmäla har en intern rapporteringskanal uppmuntras du i första hand att vända dig dit, eftersom det finns ett värde för företaget eller organisationen att först ges tillfälle att åtgärda missförhållandena. Du får dock själv välja den rapporteringskanal som är lämpligast beroende på omständigheterna och den egna bedömningen av risken för repressalier. Om rapporteringen sker direkt via en särskilt inrättad extern rapporteringskanal finns inget krav på att du först måste ha försökt med rapportering i en intern rapporteringskanal.

Ett offentliggörande innebär att den rapporterande personen på ett eller annat sätt gör information om ett missförhållande tillgänglig för allmänheten. Ett offentliggörande kan ske på flera olika sätt, till exempel att lämna uppgifter till en intresseorganisation som tillgängliggör uppgifterna för allmänheten, att lämna uppgifterna till media eller genom att den rapporterande själv tillgängliggör uppgifterna i sociala medier.

Du ska först ha rapporterat i en intern eller extern kanal utan att skäliga åtgärder vidtagits innan du rapporterar genom ett offentliggörande.

Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Undantag gäller också om du har skälig anledning att anta att en rapportering till Skatteverket skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.

Rapportering i den externa kanalen tas emot av Skatteverkets visselblåsarfunktion, som kommer att bedöma om rapporten omfattas av skyddet i visselblåsarlagen. Gör den det går visselblåsarfunktionen vidare med stegen nedan.

Skatteverket ska bekräfta att en rapport är mottagen inom sju dagar om det inte är så att den rapporterande personen har avsagt sig denna bekräftelse. Myndigheten ska också återkoppla till den rapporterande personen om vilka åtgärder som har genomfört inom tre månader från det att en rapport har mottagits.

Uppföljningen av de rapporterade uppgifterna ska göras på ett sakligt, seriöst och noggrant sätt.

Visselblåsarfunktionen som är kopplad till rapporteringskanalen kan bara ta hand om ett ärende till en viss gräns, sedan är det andra funktioner inom eller utanför myndigheten som måste ta vid, exempelvis personalansvarsnämnden eller polisen.

Sekretess gäller hos Skatteverket för uppgifter:

• som kan röja identiteten på dig som rapporterar
• för andra personer som nämns i rapporten, om det kan antas att syftet med att följa upp ärendet som avses motverkas om uppgifterna lämnas ut.

Om det rapporterade ärendet överlämnas till åklagare eller annan myndighet gäller istället de sekretessregler som används vid till exempel förundersökning i brottmål eller tillsynsärenden.

Sekretessen ska skydda både den rapporterande personen och andra fysiska eller juridiska personer som förekommer i ett uppföljningsärende. Sekretessen gäller också i personalärenden hos myndigheten som kan komma att följa efter ett uppföljningsärende. Skyddet för den rapporterande personen är absolut, vilket innebär att sådana uppgifter inte får lämnas ut även om det vore helt harmlöst för den rapporterande personen.

Sekretessen gäller normalt inte för uppgifter om själva missförhållandet. Men den kan gälla även då, till exempel om beskrivningen av missförhållandet innebär att det går att identifiera den rapporterande personen eller någon annan inblandad.

Sekretessen för andra enskilda i ett uppföljningsärende gäller om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.

Personuppgifter bara får behandlas om

• behandlingen är nödvändig för ett uppföljningsärende
• det är nödvändigt för att vidta åtgärder med anledning av rapporteringen
• det är nödvändigt för att en rapport ska kunna användas som bevisning i ett ärende och sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

I visselblåsarlagen anges också att det endast är personer som är behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett sådant ärende.

Reglerna i visselblåsarlagen kompletterar den allmänna dataskyddsförordningen och gäller oavsett om förutsättningarna för visselblåsarlagens skydd är uppfyllt eller inte. Det innebär att myndigheten måste behandla alla personuppgifter som finns i en rapportering varsamt och begränsa tillgången till dessa personuppgifter till vad var och en av de behöriga personerna behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Personuppgifterna får behandlas i högst två år efter ett uppföljningsärende är avslutat och uppgifter som inte är relevanta i sammanhanget ska raderas så fort som möjligt.

På Riksdagens webbplats hittar du en förteckning över vilka ansvarsområden olika myndigheter ansvarar för.

• Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (Sveriges riksdag) Länk till annan webbplats.