Skatteverkets arbete med Panamaläckan

Skatteverkets utredningar

Skatteverket arbetar med att förebygga och motverka internationellt skatteundandragande. Cirka 200 medarbetare och chefer jobbar med de här frågorna. Det blev deras uppgift att arbeta med granskning av personer och företag i läckan.

Uppgifter från en läcka kan aldrig användas direkt för beskattning, utan Skatteverket måste alltid genomföra en noggrann utredning, som också ska kommuniceras med skattebetalaren innan vi fattar någon form av beskattningsbeslut.

Det första vi gjorde var att gå igenom ICIJs databas och identifiera och kartlägga bolag och personer. I flera fall fanns det redan pågående utredningar och då gav läckan ny information som stärkte bevisningen.

För de personer som ännu inte hade kontaktats av Skatteverket fanns möjlighet att lämna rättelse på eget initiativ. Skatteverket noterade en ökning av rättelser av undanhållen skatt under den här tiden, förmodligen till följd av att frågor avseende tillgångar och inkomster i utlandet fick mycket uppmärksamhet i media.

Utredningarna avseende personer och företag i Panamaläckan var mycket tids- och resurskrävande. I flertalet fall behövde information och dokument hämtas genom begäran om information från andra länder. Ibland skickades sådana begäran till många länder inom ramen för en och samma granskning.

Inom ramen för granskningen delade Skatteverket med sig av relevant information till andra länders skatteförvaltningar om det fanns sådant som bedömdes kunna vara intressant för dem.

Under 2021 tog Skatteverket emot dokument från läckan som avsåg svenska intressen från ett annat lands skatteförvaltning. Baserat på den informationen initierades fler granskningar. Vidare tillfördes relevanta dokument till pågående ärenden.

Beslut om korrigerad skatt har fram till november 2023 fattats avseende cirka 90 personer och företag. Sammanlagt har inkomstskatten för dessa höjts med cirka 3 miljarder kr.

I många fall gjordes anmälningar till Ekobrottsmyndigheten för misstänkt brottslighet, bl.a. avseende skattebrott.

Inkomster undanhållna från beskattning

De inkomster som Skatteverket har beslutat att höja har i många fall rört sig om olika slags kapitalinkomster. Exempelvis har det varit fråga om utdelningar eller kapitalvinster i samband med utländsk kapitalförvaltning. Vidare har uttag från svenska bolag beskattas hos delägarna, överföringar som tidigare gjorts utan beskattning. I vissa fall har Skatteverket identifierat obeskattade tjänsteinkomster. Det finns slutligen fall av beskattning av förmåner kopplade till tillgångar av luxuös karaktär.

Något som noterats i Panamaläckan är användningen av innehavaraktier. Skatteverket kände till sådana tillgångar men blev varse omfattningen av användningen tack vare läckan.

Innehavaraktier är en sorts anonyma aktier som knyts till den person som håller pappret i handen. Internationell standard för informationsutbyte och skattetransparens liksom EUs och internationella regler kring penningtvätt kräver att uppgifter om ägare och verklig huvudman av innehavaraktier ska finnas tillgängligt.

Skatteverkets samverkan nationellt och internationellt

Skatteverket samverkade med andra länder genom JITSIC (Joint International Task Force on Shared Intelligence and Collaboration) och inom Norden (Nordisk Agenda). Den nära samverkan mellan länderna ledde bl.a. till att Skatteverket fick del av dokumenten från läckan.

Redan under våren 2016 kallade JITSIC till ett möte i Paris. På mötet deltog representanter från ett 30-tal skatteförvaltningar från hela världen, däribland Sverige.

Vidare samverkade Skatteverket med andra svenska myndigheter såsom t ex Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten på både strategisk och operativ nivå. När det gäller Ekobrottsmyndigheten fanns en särskild åklagare som tog sig an fallen.

Risk för felaktig beskattning

Att ha tillgångar i utlandet är inte i sig olagligt och betyder inte automatiskt att man undgått skatt på ett olagligt sätt. Inte heller att placera tillgångarna i offshoreländer kan likställas med att undandra skatt.

Skatteverkets erfarenhet är dock att syftet med dessa komplicerade konstruktioner ofta är att minska risken för upptäckt och att försvåra för Skatteverkets utredningar. Risken för felaktig beskattning ökar dessutom ju mer komplex struktur av bolag, truster och försäkringar som läggs upp, samt ju fler länder som är inblandade.

Det finns en risk att rådgivare tonar ned riskerna med att göra vissa upplägg. Det är inte ovanligt att personer trott att deras utländska engagemang är skattemässigt korrekt och så visar det sig att de ska betala stora summor i skatt och skattetillägg.

Skatteverket informerar om riskerna, bl.a. genom att berätta om kontrollverksamheten på det här området. Även resultatet av kontrollen kommuniceras vid lämpliga tillfällen.

Om man är osäker på om det man gjort är lagligt eller olagligt är man välkommen att kontakta Skatteverket, man kan lämna en rättelse på eget initiativ, och då blir man inte brottsanmäld eller får skattetillägg på den skatt man missat att deklarera.

Panamaläckans betydelse för arbetet mot internationellt skatteundandragande

Skatteverket och andra länders skatteförvaltningar hade även före Panamaläckan metoder för att hitta den här typen av skatteundandragande. Men tack vare Panamaläckan fick vi en väg in i internationella strukturer som tidigare varit svåra att hitta. När läckan kom samverkade länderna internationellt på ett närmare sätt än tidigare när det gäller att utbyta metoder och erfarenheter. Det automatiska informationsutbytet fanns i delar på plats, men utvecklades starkt tack vare läckan.

Panamaläckan satte fokus på att vissa banker, skatterådgivare, advokater och företag fungerar som nav i internationellt skatteundandragande. Skatteverkets arbete stärktes mot aktörer som möjliggör skatteundandragande, dvs. sådana som ger råd eller stöd på olika sätt och därigenom skapar förutsättningar för fel beskattning, till följd av Panamaläckan. Med aktion mot en möjliggörare kan Skatteverket nå många med åtgärderna istället för en till en.

Sedan Panamaläckan har det automatiska informationsutbytet blivit mer heltäckande, vilket har förändrat spelreglerna på området. Genom detta erhåller Skatteverket nu information bl.a. om finansiella konton från i princip hela världen.

Vidare har penningtvättsregler utvecklats med ökade krav på att banker och rådgivare upprättar kundkännedomsdokument. Dessa dokument har gjort att det inte som tidigare går att dölja vem som äger bolag exempelvis. Rådgivare och banker behöver vara aktsamma så de inte gör s.k. "klandervärt risktagande" för då kan de dömas till näringspenningtvätt. Avslöjandena har därigenom lett till skärpta internationella regler avseende penningtvätt.

I Sverige har Panamaläckan lett till en lagändring avseende möjligheten att lämna självrättelse vid s.k. generell kontroll. Det innebär att möjligheten att lämna rättelse på eget initiativ i vissa fall är tidsbegränsad, vilket enligt förarbetena ska användas exempelvis vid läckor.

Sammanfattningsvis ser Skatteverket att tack vare Panamaläckan så har arbetet med att motverka det internationella skatteundandragandet kommit långt. Det är dock fortfarande lång väg kvar och det skapas hela tiden nya sätt att undanhålla skatt.

Mer om Panamaläckan och ICIJ

Läckan innehöll totalt cirka 2,6 terabyte data, med 11,5 miljoner dokument innehållande bolagshandlingar, passkopior, e-post med förgreningar till över 200 länder. Läckan uppges vara den historiskt största läckan i världen och täcker mer än 200 000 offshore bolag och avser tid mellan 1977 och 2015.

ICIJ:s utredning uppgavs visa på ett material med ”aktörer” som använder offshore-företag för att underlätta mutor, vapenaffärer, skatteflykt, finansiella bedrägerier och narkotikahandel. Läckan pekade även ut en panamabaserad advokatfirma som angavs bidra med skatteplanering i skatteparadis runt om i världen. Advokatbyrån verkar bland annat i Schweiz, Cypern, Brittiska Jungfruöarna, Jersey, och uppgavs även ha anknytning till Storbritannien.

Sammanlagt samverkade cirka 400 journalister i över 80 länder i arbetet med materialet och från Sverige deltog två journalister på SVT:s Uppdrag Granskning.

Av Uppdrag gransknings reportage framgick att det ska ha funnits en aktiv koppling till svenska storbanker och dess dotterbolag i utlandet där de tillsammans med advokatbyrån har upprättat s.k. brevlådeföretag för skatteplanering för 300 till 400 svenska företag.