Skatteverket specialgranskar personalintensiva branscher, till exempel städ- och byggbolag, för att upptäcka oredovisad arbetskraft. Syftet är att kontrollera att företagen inte undanhåller skatter och att motverka brottslighet.
Skatteverket granskar förekomst av oredovisad arbetskraft bland företag, främst inom branscher där det finns en stor andel inhyrd personal. Exempel på sådana personalintensiva branscher med kedjor av entreprenörer och underentreprenörer är bygg, städ och transport. Granskningen omfattar både svenska och utländska företag. I granskningen ingår också ärenden som rör myndighetsgemensamma insatser mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.
I utredningar kring oredovisad arbetskraft finns ofta inslag av penningtvätt, identitetsrelaterad brottslighet och människoexploatering.
Antal utredningar: 1 677 avslutade varav 1 075 avser revisioner - träffsäkerhet 84 procent vilket innebär att 84 procent av revisionerna har lett till ändrad beskattning
Höjd skatt : ca 2,3 miljarder kronor
Antal brottsanmälningar: 1 080
Skatteverket analyserar bokföringen i de företag som granskas, bland annat genom att titta på fakturor, underlagen till fakturor och följa penningströmmar. Skatteverket granskar också fakturorna så att de är upprättade på det sätt som lagen föreskriver, till exempel om moms ska tas ut och om det i sådana fall har tagits ut. Skatteverket undersöker om det bakom fakturan finns en verklig transaktion, alltså om företag A har levererat den vara eller tjänst som står på fakturan till företag B.
Det finns olika sätt att dölja att det förekommer oredovisad arbetskraft. Det kan till exempel göras genom att inte bokföra alla intäkter och kostnader, och på så sätt krympa verksamheten.
Ett annat upplägg som kan förekomma för att dölja oredovisad arbetskraft, är att osanna fakturor bokförs i verksamheten.
Exempel
Företaget tar in osanna fakturor i sin bokföring. Genom att bokföra en osann faktura, som inte motsvaras av en verklig kostnad, kan ett företag ”frigöra” pengar som i sin tur kan användas till att betala svarta löner. Utfärdandet och användandet av en osann faktura kan gå till så här:
Företag A behöver pengar för att betala svart arbetskraft. Företag B erbjuder sig att mot en viss ersättning utfärda en osann faktura som skickas till Företag A. Företag A betalar beloppet till Företag B, exempelvis 125 000 kronor. Företag A får sedan tillbaka större delen av beloppet kontant: 120 000 kronor.
Nu kan företag A betala svarta löner med kontanterna. Om fakturan innehåller moms så har företaget dessutom möjlighet att få momsen återbetald. Vanligtvis är momsen 25 procent vilket i det här fallet ger 25 000 kronor.
Företag A kan också ta upp fakturan i sin bokföring som en kostnad på 100 000 kronor. På så sätt minskas det eventuella överskott som ska beskattas.
Felaktigt utbetalt moms: 25 000 kronor.
Löner på 100 000 kronor motsvarar arbetsgivaravgifter på drygt 30 000 kronor och inkomstskatt hos de som tjänar pengarna på cirka 30 000 kronor.
Total utebliven skatt: minst 85 000 kronor.
Parallellt med granskning och kontroll av oredovisad arbetskraft och annat skattefusk har Skatteverket ett förebyggande arbete som bland annat riktar sig till inköpare och upphandlare inom privat och offentlig sektor.
Arbetet ska bidra till att inköpare och upphandlare får bättre förutsättningar att göra rätt från början. En omedveten möjliggörare av fusk och brott ska därmed kunna agera mer medvetet, och den minoritet som vill fuska ska få det svårare att göra det. Inköpare och upphandlare ska utifrån sina förutsättningar få hjälp till självhjälp med att till exempel säkerställa rutiner, riktlinjer, kontroller och uppföljning.
Utvecklingen kan både avse inköparen eller upphandlarens egen organisation eller hela den koncern som denne utgör en del av. Arbetet handlar också om att bidra till ett helhetsperspektiv hos de vi vänder oss till.
Här finns mer information:
Om du har upptäckt eller misstänker oredovisad arbetskraft eller annat skattefusk kan du använda vårt särskilda formulär för att berätta om det. Vi tar hand om alla tips.
Det finns två förslag till lagändringar som skulle förbättra Skatteverkets möjligheter att stävja utnyttjandet av svart arbetskraft.
1. Skatteverket skulle vilja ha möjligheten att oannonserat gå ut på arbetsplatser och kontrollera vilka som arbetar där och för vem. Det görs redan inom restaurang- och frisörbranschen. Regeringen har gjort en utredning som visar att sedan personalliggarna infördes har restaurangbranschen redovisat mer än 1 miljard kronor i ökade löner. Det motsvarar mellan 4 000 och 6 000 nya vita jobb. Utredningen förslår att personalliggare införs i bygg- och tvätteribranschen också.
2. Skatteverket skulle också vilja att arbetsgivarna varje månad, när de betalar in arbetsgivaravgifterna, uppger för vilka avgifterna avser och hur länge de personerna har arbetat den månaden. Genom att ha uppgifter om vilka som jobbar på en arbetsplats och vilka personer som ett företag betalar arbetsgivaravgifter för skulle Skatteverket lätt kunna se om ett företag betalar vitt eller svart för sin arbetskraft. Det föreslås i regeringens utredning som lades fram i april 2011. Förslaget skulle göra arbetet både snabbare och enklare jämfört med nuvarande system. Nu skickar företagen in kontrolluppgifter i januari året efter att lönen har betalat ut, vilket gör att Skatteverket först då kan se vet hur mycket ett företag har betalat ut i lön till de anställda.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.