Lyssna

Public service-avgift

Den 1 januari 2019 ersätts radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift. Det innebär att du inte längre betalar in en särskild radio- och tv-avgift utan att den dras direkt med din skatt. Alla som bor i Sverige, som ska betala skatt här och som har fyllt 18 år den 1 januari 2019 ska betala avgiften. Det gäller även om du inte har en tv eller radio.

Public service-avgiften går till public service-företagen, det vill säga Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR). Public service-avgiften ersätter radio- och tv-avgiften till Radiotjänst den 1 januari 2019. Läs mer om avgiften på regeringens webbplats.

Regeringens webbplats: Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften

Så mycket ska du betala

Public service-avgiften är maximalt cirka 1 300 kronor per person och år. Du som har en beskattningsbar inkomst som är lägre än cirka 130 000 kronor per år betalar 1 procent av din beskattningsbara inkomst. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år. Inkomstbasbeloppet för 2019 är ännu inte beslutat.

Du får inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten.

Exempel på avgiftens storlek

Beloppen i exemplen bygger på 2018 års inkomstbasbelopp och kommer att justeras 2019.

Skolungdom som har fyllt 18 år, lön 20 000 kronor per år

John fyllde 18 år i oktober 2018. Han går på gymnasiet och sommarjobbar på sin mammas företag, där han tjänar 20 000 kronor. Efter grundavdraget är hans beskattningsbara inkomst 700 kronor. Det innebär att han betalar 7 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hans beskattningsbara inkomst.

20 000 - 19 300 = 700

700 x 0,01 = 7

Pensionär, pension 10 000 kronor per månad

Birgitta har en pension på 120 000 kronor per år, alltså 10 000 kronor per månad. Efter grundavdraget är hennes beskattningsbara inkomst 52 100 kronor. Det innebär att hon betalar 521 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hennes beskattningsbara inkomst.

120 000 - 67 900 = 52 100

52 100 x 0,01 = 521

Löntagare under 65, lön 30 000 kronor per månad

Omar arbetar som lärare och tjänar 360 000 kronor per år, alltså 30 000 kronor per månad. Efter grundavdraget är hans beskattningsbara inkomst 346 600 kronor. Det innebär att han tjänar mer än 130 700 och han betalar därför 1 307 kronor i public service-avgift, som är det högsta beloppet.

360 000 - 13 400 = 346 600

Vem ska betala avgiften?

Följande personer ska betala public service-avgiften:

alla som är över 18 år och som bor och betalar skatt i Sverige, inklusive pensionärer och personer med aktivitetsersättning, sjukersättning och a-kassa om den inkomsten ska beskattas
obegränsat skattskyldiga personer som bor utomlands och betalar skatt på
förvärvsinkomst i Sverige.

Du ska betala avgiften även om du inte har någon radio eller tv.

Vem behöver inte betala avgiften?

Personer som inte har någon beskattningsbar inkomst betalar ingen public service-avgift. Det gäller till exempel studenter som bara har studiemedel från CSN.

Avgiften gäller bara fysiska personer och tas inte ut för juridiska personer, till exempel företag.

Avgiften dras med skatten

Du får inget inbetalningskort för public service-avgiften, utan avgiften dras tillsammans med övrig skatt. I samband med din deklaration ser du hur stor avgift du har betalat. Första deklarationen som avgiften syns på är deklarationen 2020, alltså deklarationen för inkomståret 2019. I beskedet om slutlig skatt 2020 ser du din slutliga avgift.

Hur används avgiften?

Skatteverket för varje månad över avgiften till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Det kontot förvaltas av Kammarkollegiet i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.

Public service-avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den får inte användas till annan verksamhet. Public service-företagen är Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR).

Privat