Lyssna

Public service-avgift

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift. Public service-avgiften ska betalas av alla som bor i Sverige, som ska betala skatt här och som har fyllt 18 år den 1 januari 2019. Även vissa som bor utomlands ska betala avgiften. Du ska betala avgiften oavsett om du har en tv eller inte, och den dras direkt med din skatt.

Public service-avgiften går till public service-företagen, det vill säga Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR). Public service-avgiften ersatte radio- och tv-avgiften till Radiotjänst den 1 januari 2019. Läs mer om avgiften på regeringens webbplats.

Regeringens webbplats: Ny avgift ersätter radio- och tv-avgiften

Så mycket ska du betala 2019

Public service-avgiften är maximalt 1 347 kronor per person och år. Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som är lägre än 134 724 kronor per år betalar i stället 1 procent av inkomsten. Beskattningsbar förvärvsinkomst är din inkomst av tjänst eller näringsverksamhet efter avdrag. Som beskattningsbar förvärvsinkomst räknas till exempel lön, pension och sjukersättning men inte inkomst av kapital.

Du får inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten.

Beskattningsbar förvärvsinkomst 2019	Public service-avgift
Lägre än 134 724 kronor	1 procent av inkomsten
Högre än 134 724 kronor	1 347 kronor per år

Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år.

Exempel på avgiftens storlek 2019

Person som har fyllt 18 år, lön 20 000 kronor per år

John fyllde 18 år i oktober 2018. Han går på gymnasiet och sommarjobbar på sin mammas företag, där han tjänar 20 000 kronor. Efter grundavdraget är hans beskattningsbara inkomst 300 kronor. Det innebär att han betalar 3 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hans beskattningsbara inkomst.

20 000 - 19 700 = 300

300 x 0,01 = 3

Pensionär, pension 10 000 kronor per månad

Birgitta har en pension på 120 000 kronor per år, alltså 10 000 kronor per månad. Efter grundavdraget på 69 300 kronor är hennes beskattningsbara inkomst 50 700 kronor. Det innebär att hon betalar 507 kronor i public service-avgift. Det motsvarar 1 procent av hennes beskattningsbara inkomst.

120 000 - 69 300 = 50 700

50 700 x 0,01 = 507

Löntagare under 65, lön 30 000 kronor per månad

Omar arbetar som lärare och tjänar 360 000 kronor per år, alltså 30 000 kronor per månad. Efter grundavdraget på 14 300 kronor är hans beskattningsbara inkomst 345 700 kronor.

360 000 - 14 300 = 345 700

Omars beskattningsbara inkomst är mer än 134 724 och han betalar därför det högsta beloppet, som är 1 347 kronor.

Vem ska betala avgiften?

Följande personer ska betala public service-avgiften:

Alla som är över 18 år och som bor och betalar skatt i Sverige. Det innebär att även pensionärer och personer med aktivitetsersättning, sjukersättning och a-kassa betalar avgiften om inkomsten ska beskattas.
Obegränsat skattskyldiga personer som bor utomlands och som betalar skatt på förvärvsinkomst i Sverige. Till förvärvsinkomst räknas inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Inkomst av kapital, till exempel hyresinkomst, är inte en förvärvsinkomst.

Du ska betala avgiften även om du inte har någon radio eller tv.

Exempel: Hans bor utomlands och ska betala avgift

Hans bor i Danmark och är obegränsat skattskyldig i Sverige. Han äger en skogsfastighet i Sverige och beskattas här för inkomster från fastigheten. Inkomsten beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Hans ska därför betala public service-avgift i Sverige eftersom han är obegränsat skattskyldig, har en beskattningsbar förvärvsinkomst och har fyllt 18 år den 1 januari 2019.

Vem ska inte betala avgiften?

Personer som inte har någon beskattningsbar förvärvsinkomst betalar ingen public service-avgift. Det gäller till exempel studenter som bara har studiemedel från CSN eller personer som bara har försörjningsstöd.

Public service-avgiften betalas inte heller av personer som beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Det beror på att dessa personer är begränsat skattskyldiga.

Avgiften gäller bara fysiska personer och tas inte ut för juridiska personer, till exempel företag.

Exempel: Charlotte bor utomlands och ska inte betala avgift

Charlotte bor i Danmark och är begränsat skattskyldig i Sverige. Hon har inkomst av näringsverksamhet som hon beskattas för i Sverige. Charlotte ska dock inte betala någon public service-avgift i Sverige eftersom hon inte är obegränsat skattskyldig här.

Avgiften dras med skatten

Du får inget inbetalningskort för public service-avgiften, utan avgiften dras tillsammans med övrig skatt. Avgiften har räknats in i skattetabellerna som bland annat arbetsgivare använder för att betala in rätt skatt till Skatteverket. I samband med din deklaration ser du hur stor avgift du har betalat. Första deklarationen som avgiften syns på är deklarationen 2020, alltså deklarationen för inkomståret 2019. I beskedet om slutlig skatt 2020 ser du din slutliga public service-avgift.

Hur används avgiften?

Skatteverket för varje månad över avgiften till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Det kontot förvaltas av Kammarkollegiet i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.

Public service-avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den får inte användas till annan verksamhet. Public service-företagen är Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR).

Privat