Har du sålt fondandelar ska vinst eller förlust redovisas i deklarationen året efter. Om du sålt fondandelar år 2024 ska det alltså vara redovisat i deklarationen 2025, vilken avser inkomstår 2024. Beloppen är oftast förifyllda i din deklaration. Det gäller också om du byter från en fond till en annan (säljer en fond och köper en annan).
Informationen på denna sida avser andelar i värdepappersfonder och specialfonder. Information om beskattning av andelar i andra fonder hittar du i rättslig vägledning.
Du som äger fondandelar ska ta upp en schablonintäkt som inkomst av kapital, oavsett om du har sålt fondandelar eller inte under året. Schablonintäkten beräknas av din bank eller ditt fondbolag och finns med i din deklaration. Schablonintäkten är 0,4 % av fondandelarnas värde vid årets ingång. Den faktiska skatten blir 0,12 % (0,4 * 30 %) av värdet. Den schablonintäkt som ska tas upp i inkomstdeklarationen 2025 är beräknad på fondandelarnas värde den 1 januari 2024.
Om du har fått utdelning från din fond ska även den beskattas som inkomst av kapital.
Fondbolagen som förvaltar fonderna, eller din bank, lämnar kontrolluppgift om
Om din bank eller ditt fondbolag har lämnat kontrolluppgifter om utdelning, schablonintäkt och vinst eller förlust vid försäljning är uppgifterna förifyllda i din inkomstdeklaration. Då behöver du normalt inte fylla i några ytterligare uppgifter i din inkomstdeklaration.
I följande två fall måste du göra en egen beräkning av vinst eller förlust
Om en fond har lagts ihop med en annan fond eller om fonden har delats ska du vanligtvis inte redovisa det i din deklaration. Du får information om detta av din bank eller av fondförvaltaren.
Om du själv ska beräkna vinst eller förlust från försäljning ska du ta upp vad du fick betalt för fondandelarna, det vill säga försäljningspriset, vilket framgår av avräkningsnotan. Från försäljningspriset får du sedan dra av vad du har betalat för andelarna, det vill säga omkostnadsbeloppet. Till omkostnadsbeloppet räknas även sådan utdelning som automatiskt återinvesterats i nya andelar.
Insättnings- eller uttagsavgifter ingår normalt i den vinstberäkning som du har fått i kontrolluppgiften, men om du gör beräkningen själv ska du ta hänsyn till dem. De förvaltningsutgifter som fondbolaget redovisar till dig i egenskap av andelsägare får du inte dra av, varken i vinstberäkningen eller som förvaltningsutgift.
Observera att din bank eller ditt fondbolag i allmänhet har tagit hänsyn till vilken av nedanstående beräkningsmetoder som är mest fördelaktig för dig redan i kontrolluppgiften.
När du beräknar omkostnadsbeloppet ska du använda genomsnittsmetoden. Omkostnadsbeloppet för en fondandel är normalt det pris man faktiskt har betalat för den.
Genomsnittsmetoden innebär att du räknar ut det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga andelar i samma fond, oavsett hur och när de har förvärvats (dock beräknas varje förvaltare för sig). Utgå från anskaffningsutgifterna vid respektive tillfälle och dividera med antalet andelar. Det genomsnittliga värdet ändras efter varje förvärv.
Har du sålt marknadsnoterade fondandelar får du beräkna omkostnadsbeloppet till 20 procent av försäljningspriset (schablonmetoden).
Har du köpt fondandelar före 1995, kan du som omkostnadsbelopp använda marknadsvärdet den 31 december 1992 (det så kallade stickvärdet). Observera att regeln inte gäller allemansfonder.
För andelar i allemansfonder som förvärvats före den 1 januari 1991, får värdet den 31 december 1990 tas upp som omkostnadsbelopp för den andelen. Om den verkliga anskaffningsutgiften är högre får den dras av i stället. I en genomsnittsberäkning kan därför både verklig anskaffningsutgift och värdet vid utgången av 1990 eller 1992 ingå för olika andelar.
Har du fått fondandelar i arv, gåva eller vid bodelning tar du över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp. Du träder med andra ord in i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Vilket värde fondandelarna har i bouppteckningen eller bodelningen saknar betydelse.