Räkna ut ditt omkostnadsbelopp
När du säljer eller löser in aktier och andra värdepapper ska du redovisa försäljningen i din deklaration. Du behöver därför räkna ut och fylla i ett omkostnadsbelopp för din försäljning.
Använd våra tjänster
- I Inkomstdeklaration 1 får du hjälp att räkna med schablonmetoden.
- I Beräkningshjälp för omkostnadsbelopp får du som ska deklarera aktier hjälp att beräkna ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp, det vill säga göra en genomsnittsberäkning.
Omkostnadsbeloppet är summan av dina anskaffningsutgifter, oftast det belopp du sammanlagt har betalat för dina värdepapper. För aktier kan det i vissa fall ha skett händelser i bolaget som gör att ditt omkostnadsbelopp blir lägre än vad du har betalat. Det kan till exempel vara om bolaget genomfört en split med inlösen.
Du behöver ditt försäljningspris och ditt omkostnadsbelopp när du ska räkna ut vinst eller förlust. I de flesta fall får Skatteverket kontrolluppgift på försäljningspris för de värdepapper som har sålts. Då kan du se försäljningspriset i e-tjänsten och på specifikationen till din inkomstdeklaration.
Du som har ett investeringsparkonto (ISK) behöver inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust, eftersom dina tillgångar schablonbeskattas.
Beräkna vinst och förlust
Försäljningspris
- omkostnadsbelopp
= vinst eller förlust
Du kan räkna ut omkostnadsbelopp på två sätt, antingen med hjälp av genomsnittsmetoden eller med hjälp av schablonmetoden. Använd gärna vår aktieguide för att få hjälp med hur du ska deklarera dina aktier.
I tjänsten Inkomstdeklaration 1 får du hjälp både med att räkna ut ditt omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden och med att fylla i din K4-bilaga samtidigt som du skickar in din deklaration.
Genomsnittsmetoden
Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.
Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. Information om händelser för dina aktier finns i Aktiehistorik.
Gör så här:
Ta fram inköpspriset
Inköpspriset hittar du på din avräkningsnota eller i ditt depåkontoutdrag. I inköpspriset ska du även räkna in avgiften till banken, det vill säga courtaget. Inköpspris plus courtage brukar kallas ”Att betala” på avräkningsnotan.
Ta ut ett utdrag från ditt värdepappers- eller depåkonto
Ta ut ett utdrag som visar aktiviteterna på kontot mellan inköpstillfällena och din sista försäljning under 2023.
Du som har fått aktierna i gåva, genom arv eller vid bodelning behöver den tidigare ägarens uppgifter för att räkna ut omkostnadsbeloppet.
Ta reda på vad som har hänt under tiden som du har ägt dina aktier
Ta reda på ifall det bolag som du har sålt aktier i har genomfört en split, en nyemission, en avknoppning, ett inlösen eller någon annan typ av händelse innan du börjar räkna. Om du till exempel har sålt aktier i ett bolag som har genomfört en split någon gång så har aktierna i bolaget minskat i värde och antalet aktier blivit fler. Det behöver du veta för att räkna ut ett korrekt omkostnadsbelopp.
Du hittar mer information om nyemission, split, avknoppning och inlösen och hur dessa händelser kan påverka ditt omkostnadsbelopp i exemplet här på sidan eller på sidan Aktier. På sidan Aktiehistorik kan du se om ett bolag som du äger aktier i har genomgått något av detta.
Räkna ut omkostnadsbelopp för dina aktier per styck
Du ska räkna ut ett genomsnittligt omkostnadsbelopp för dina aktier per styck. Det gör du genom att först räkna ihop summan av dina anskaffningsutgifter inklusive courtage, alltså kostnaden för de investeringar som du har gjort i bolaget samt bankavgift. Kom ihåg att ta hänsyn till eventuella händelser i aktiehistoriken som kan ha påverkat omkostnadsbeloppet. Sedan delar du det framräknade beloppet med det totala antalet aktier som du ägde innan försäljningen.
Räkna ut omkostnadsbeloppet för din försäljning
För att få fram omkostnadsbeloppet för din försäljning multiplicerar du sedan det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie, med antalet sålda aktier.
Exempel
Så räknar du ut omkostnadsbeloppet med genomsnittsmetoden
I januari 2000 köpte Natalia 100 Ericsson B för 57 000 kronor.
I maj 2000 genomförde Ericsson en split (4:1) varför Natalia nu istället hade 400 aktier anskaffade för 57 000 kronor. I november 2000 köpte Natalia ytterligare 200 Ericsson B för 24 000 kronor. Hon har nu totalt 600 aktier.
Hösten 2002 deltog Natalia i Ericssons nyemission (1:1), och förvärvade en ny aktie för varje gammal aktie till priset 3,80 kronor per aktie, det vill säga 600 × 3,80 kronor = 2 280 kronor. Hon har nu totalt 1 200 aktier.
Under 2008 gjorde Ericsson en omvänd split med villkoren S 1:5, vilket innebär att hon efter den omvända spliten har 240 aktier.
2023 sålde Natalia 100 Ericsson B för 50 kronor per aktie och fick därmed 5 000 kronor. Vi bortser från courtage.
Omkostnadsbeloppet för de 240 aktierna som Natalia ägde innan försäljningen blir 83 280 kronor (57 000 + 24 000 + 2 280). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir 347 kronor (83 280/240). Omkostnadsbeloppet för de sålda aktierna blir 34 700 kronor (100 aktier × 347 kronor). Vid försäljningen gör Natalia en förlust på 29 700 kronor (5 000 - 34 700).
Natalia har efter försäljningen kvar 140 aktier som har ett totalt omkostnadsbelopp på 48 580 kronor (83 280 - 34 700). Genomsnittligt omkostnadsbelopp per styck blir då 347 kronor (48 580 kronor/140 aktier).
Så räknar du
Natalia omkostnadsbelopp innan försäljning:
Första köpet
57 000 kronor
Andra köpet
24 000 kronor
Nyemission
+ 2 280 kronor
Totalt
83 280 kronor
Per styck (83 280 ÷ 240)
347 kronor
Natalias omkostnadsbelopp för försäljningen:
Antal sålda aktier
100
Omkostnadsbelopp per aktie
× 347 kronor
34 700 kronor
Schablonmetoden
Du som inte har någon uppgift på vad du köpte aktierna för kan använda schablonmetoden. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet kan du använda schablonmetoden.
Du får använda metoden bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Du får normalt inte använda metoden på onoterade aktier eller andra onoterade delägarrätter. Du får inte heller använda metoden på terminer och optioner, och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du har fått på grund av aktieinnehav.
Denna metod innebär att du använder 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, som omkostnadsbelopp. Resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset, räknas som vinst.
Det är förmånligare att använda schablonmetoden om dina aktier har ökat mer än 400 procent i värde.
Exempel
Så räknar du omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden
Johan sålde sina 600 aktier i Handelsbanken A i mars 2023 för 102 kronor per aktie.
Johan köpte aktierna på 70-talet och saknar sin avräkningsnota. Han använder därför schablonmetoden.
Försäljningspris:
(600 aktier × 102 kronor) – courtage 200 kronor = 61 000 kronor
Omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden:
61 000 kronor × 20 % = – 12 200 kronor
Johans vinst blir 48 800 kronor.
Så räknar du
Försäljningspris - courtage
61 000 kronor
× 20%
Omkostnadsbelopp
- 12 200 kronor
Johans vinst = 48 800 kronor
Kontakta oss
Aktuellt
-
Tips för dig som flyttat för att studera
Har du nyligen flyttat till studieorten? Då finns det några saker du behöver tän...
-
Stöd till kommuner att granska föreningsbidrag
För att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet har Skatteverket...
-
Myndigheter lagar hål i tandvårdssystemet
Bidragsbrott inom tandvården kostar välfärdssamhället omkring 175 miljoner varje...
Tillsammans gör vi samhället möjligt
