Här har vi samlat exempel för dig som har sålt eller löst in aktier och övriga värdepapper under 2023. Exemplen visar hur du fyller i K4-bilagan som du ska lämna in tillsammans med din deklaration.
Vi visar några av exemplen i e-tjänsten och några på blankett men du kan deklarera alla värdepappersförsäljningar på vilket sätt du önskar. De situationer som visas i e-tjänsten går också bra att deklarera på blankett, och de situationer som visas på blankett går också bra att deklarera i e-tjänsten.
Du deklarerar enklast dina värdepappersförsäljningar i e-tjänsten. Där finns bilaga K4 skapad åt dig med de flesta uppgifter ifyllda. Det enda du behöver lägga till är ditt omkostnadsbelopp.
Anna köpte 500 aktier i Swedbank i november 2009. I april 2023 sålde hon samtliga aktier.
Har du köpt aktier vid ett tillfälle och sålt alla vid ett tillfälle behöver du inte göra någon genomsnittsberäkning. Detta gäller om det inte skett någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet.
Anna sålde sina 500 aktier i Swedbank i april 2023 för 178 kronor per aktie.
(500 aktier x 178 kronor) - courtage 200 kronor = 88 800 kronor
Antalet sålda aktier och försäljningspris är förifyllt i e-tjänsten.
Anna köpte aktierna i november 2009 för 65 kronor per aktie.
(500 aktier × 65 kronor) + courtage 200 kronor = 32 700 kronor
Anna fyller i omkostnadsbeloppet på 32 700 kronor i bilaga K4 i e-tjänsten.
E-tjänsten beräknar då hennes vinst till 56 100 kronor.
88 800 kronor - 32 700 kronor = 56 100 kronor
Klicka på bilden för att visa den i större format.
Har du köpt aktier vid ett tillfälle och sålt alla vid ett tillfälle behöver du inte göra någon genomsnittsberäkning. Detta gäller om det inte skett någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet.
Olle har sålt aktier, fonder och teckningsrätter och behöver nu räkna ut hur stor vinst han har gjort. När han har räknat ut det ska han fylla i beloppen i K4-bilagan och Inkomstdeklaration 1.
Olle sålde 250 aktier i Peab i februari 2023 för 225 kronor per aktie.
(250 aktier x 225 kronor) - courtage 200 kronor = 56 050 kronor
Olle köpte sina 250 aktier i januari 2021 för 210 kronor per aktie.
(250 aktier x 210 kronor) + courtage 200 kronor = 52 700 kronor
56 050 kronor – 52 700 kronor = 3 350 kronor
Olles vinst blir 3 350 kronor.
Olle fyller i 3 350 under Vinst i bilaga K4.
Olle har även sålt andelar i en aktiefond med vinst på 5 000 kronor. Beloppet ingår i beloppet vid punkt 7.4 i hans inkomstdeklaration.
Olle har 300 aktier i Castellum AB. Castellum beslutade om nyemission under 2023 och som aktieägare blev Olle tilldelad 300 teckningsrätter i maj 2023. Olle ville inte teckna några nya aktier och sålde därför sina teckningsrätter i maj för 2 kronor styck.
(300 teckningsrätter x 2 kronor) - courtage 75 kronor = 525 kronor
Teckningsrätter som har tilldelats på grund av aktieinnehav har ingen anskaffningsutgift. Olles omkostnadsbelopp blir därför noll kronor.
525 kronor - 0 kronor = 525 kronor
Olles vinst blir 525 kronor.
Olle behöver inte redovisa vinsten i bilaga K4. Vinsten finns redan med i hans inkomstdeklaration, vid punkt 7.4 .
Vinsten på aktierna (3 350 kronor) lägger Olle ihop med den förifyllda vinsten på teckningsrätter och fondandelar, 5 525 kronor (525 kronor + 5 000 kronor). Han fyller i totalbeloppet 8 875 kronor (3 350 kronor + 5 525 kronor) vid punkt 7.4 på inkomstdeklarationen. Samtidigt stryker han det förifyllda beloppet, 5 525 kronor, på inkomstdeklarationen.
Johan sålde sina 685 aktier i Handelsbanken A i mars 2023 för 105 kronor per aktie. Johan köpte aktierna på 1970-talet och saknar sin avräkningsnota. Han använder därför schablonmetoden.
(685 aktier × 105 kronor) – courtage 125 kronor = 71 800 kronor
Antalet sålda aktier och försäljningspris är förifyllt i e-tjänsten.
Om Johan klickar på miniräknaren i e-tjänsten beräknas omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden automatiskt.
Omkostnadsbeloppet beräknas till 14 360 kr.
71 800 kronor × 20 % = 14 360 kronor
Johans vinst blir 57 440 kronor (71 800 kronor - 14 360 kronor).
Klicka på bilderna för att visa dem i större format.
Lennart sålde sina 150 aktier i Saab i september 2023 för 591 kronor per aktie.
(150 aktier x 591 kronor) - courtage 150 kronor = 88 500 kronor
Antal sålda aktier och försäljningspris finns förifyllt i e-tjänsten.
Eftersom Lennart har ärvt sina aktier känner han inte till det faktiska omkostnadsbeloppet. Därför använder han schablonmetoden när han ska räkna ut omkostnadsbeloppet.
Om Lennart klickar på miniräknaren i e-tjänsten beräknas omkostnadsbeloppet automatiskt:
Omkostnadsbeloppet beräknas till 17 700 kronor.
Försäljningspris 88 500 kronor x 20 % = 17 700 kronor
Lennarts vinst blir då 70 800 kronor (88 500 kronor - 17 700 kronor).
Lennart har dessutom sålt andelar i en aktiefond med förlust på 65 800 kronor. Beloppet finns förifyllt i e-tjänsten och ska inte ändras.
I januari 1998 köpte Jessica 200 aktier i Hennes & Mauritz för 309 kronor per aktie.
Det totala omkostnadsbeloppet var (200 × 309 kronor) + 200 kronor (courtage) = 62 000 kronor. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet blev 310 kronor (62 000 kronor delat med 200 aktier).
Senare under 1998 sålde Jessica 50 aktier. Hon hade därefter 150 aktier kvar (200 – 50). Hon utnyttjade 15 500 kronor av sitt totala omkostnadsbelopp vid försäljningen (50 aktier × genomsnittligt omkostnadsbelopp 310 kronor).
Det totala omkostnadsbeloppet sjönk därefter till 46 500 kronor (62 000 kronor – 15 500 kronor).
Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är oförändrat 310 kronor (46 500 kronor delat med 150 aktier).
1999 skedde en split (4:1) och Jessica hade därefter 600 akter (4 × 150 aktier).
Det totala omkostnadsbeloppet är oförändrat 46 500 kronor. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet sjönk däremot till 77,50 kronor (46 500 kronor delat med 600 aktier).
I juni 2010 skedde ännu en split (2:1), och efter denna hade Jessica 1 200 aktier (2 × 600 aktier). Det totala omkostnadsbeloppet är oförändrat 46 500 kronor.
Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet sjönk ytterligare till 38,75 kronor (46 500 kronor delat med 1 200 aktier).
Jessica sålde 300 aktier den 28 augusti 2023 för 160 kronor per aktie. Försäljningspriset (efter avdrag för courtage) blev 47 800 kronor. Antal sålda aktier och försäljningspris finns förifyllt i e-tjänsten.
Hon räknar ut omkostnadsbeloppet enligt genomsnittsmetoden för de 300 aktier hon säljer: 300 × 38,75 = 11 625 kronor. Jessica fyller i omkostnadsbeloppet på 11 625 kronor i bilaga K4 i e-tjänsten.
Hennes vinst blir då 36 175 kronor (47 800 – 11 625).
År 1997 köpte Kjell 100 B-aktier i Ericsson för 295 kronor per aktie.
Det totala omkostnadsbeloppet var (100 × 295 kronor) + 200 kronor courtage = 29 700 kronor. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blev 297 kronor (29 700 kronor delat med 100 aktier).
År 1998 skedde en fondemission (1:1) i Ericsson. Kjell fick då ytterligare lika många aktier som han hade tidigare utan att betala något för de nya aktierna. Kjell hade därefter 200 aktier.
Det totala omkostnadsbeloppet var fortfarande 29 700 kronor. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet minskade däremot till 148,50 kronor per aktie (29 700 kronor delat med 200 aktier).
År 2000 skedde en split i Ericsson (4:1) och Kjell hade därefter 800 aktier (4 × 200 aktier). Kjell betalade inget för de splittade aktierna.
Det totala omkostnadsbeloppet var fortfarande 29 700 kronor. Det
genomsnittliga omkostnadsbeloppet minskade till 37,12 kronor per aktie (29 700 kronor delat med 800 aktier).
År 2001 köpte Kjell ytterligare 200 B-aktier i Ericsson för 60 kronor per aktie. Kjell betalade totalt 12 200 kronor för de nya aktierna, (200 aktier × 60 kronor) + 200 kronor (courtage).
Det totala omkostnadsbeloppet blev 41 900 kronor (29 700 kronor + 12 200 kronor). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blev 41,90 kronor (41 900 kronor delat med 1 000 aktier).
År 2002 skedde en nyemission (1B:1 A/B) i Ericsson till en teckningskurs på 3,80 kronor per aktie. Kjell fick 1 000 teckningsrätter. Han valde att köpa 1 000 nya B-aktier för sina teckningsrätter. Kjell betalade 3 800 kronor (inget courtage) för de nya aktierna (1 000 aktier × 3,80 kronor).
Det totala omkostnadsbeloppet blev 45 700 kronor (41 900 kronor + 3 800 kronor). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blev 22,85 kronor (45 700 kronor delat med 2 000 aktier).
Kjell sålde 1 000 B-aktier i Ericsson i november 2002 för 9,50 kronor per aktie.
(1 000 aktier × 9,50 kronor) – courtage 200 kronor = 9 300 kronor
Han räknade ut att omkostnadsbeloppet enligt genomsnittsmetoden för de 1 000 aktier han sålde var 22 850 kronor (1 000 aktier × genomsnittligt omkostnadsbelopp 22,85 kronor). Förlusten blev 13 550 kronor (9 300 kronor – 22 850 kronor).
Det totala omkostnadsbeloppet sjönk till 22 850 kronor (45 700 kronor – 22 850 kronor). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie var oförändrat, 22,85 kronor (22 850 kronor delat med 1 000 aktier).
I juni 2008 skedde en omvänd split i Ericsson (1:5) och Kjell hade därefter 200 aktier (1000 delat med 5).
Det totala omkostnadsbeloppet var fortfarande 22 850 kronor. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ökade till 114,25 kronor per aktie (22 850 kronor delat med 200 aktier).
Den 30 mars 2023 sålde Kjell 100 B-aktier i Ericsson för 60 kronor per aktie.
Försäljningspriset var 5 951 kronor
(100 aktier × 60 kr) – courtage 49 kronor = 5 951 kronor
Uppgifter om antal sålda aktier och försäljningspris finns förifyllt i e-tjänsten.
Han ska nu dra av omkostnadsbeloppet för aktierna.
Han räknar ut att omkostnadsbeloppet enligt genomsnittsmetoden för de 100 aktier han säljer är 11 425 kronor (100 aktier × 114,25 kronor). Kjell fyller i omkostnadsbeloppet på 11 425 kronor i K4-bilagan i e-tjänsten.
Han redovisar därmed en förlust på 5 474 kronor (5 951 kronor – 11 425 kronor).
70 procent av förlusten (3 831 kronor) får dras av. Kvoteringen till 70 procent görs automatiskt av Skatteverket.
Erik sålde 250 aktier i NCC B den 7 juli 2023 för 100 kronor per aktie.
Eriks avräkningsnota visar att han har fått 24 800 kronor för sina aktier.
(250 × 100 kronor) – courtage 200 kronor = 24 800 kronor
Omkostnadsbeloppet är 38 464 kronor. Läs nedan hur Erik har beräknat omkostnadsbeloppet.
Erik köpte 500 B-aktier i NCC i augusti 2015. Han plockar fram sin avräkningsnota. På den står det att han betalade 120 200 kronor för aktierna.
(500 aktier x 240 kr) + courtage 200 kronor = 120 200 kronor
Den 3 juni 2016 delade NCC ut aktier i Bonava. Erik fick en B-aktie i Bonava för varje B-aktie i NCC. Utdelningen var skattefri, men i stället ska omkostnadsbeloppet delas upp mellan de ursprungliga och de utdelade aktierna. Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2016:12) framgår att 36 procent av omkostnadsbeloppet, eller för Eriks del 43 272 kronor (120 200 kronor x 36 procent), hör till B-aktierna i Bonava.
Erik har nu kvar ett omkostnadsbelopp på 76 928 kronor i NCC (120 200 kronor – 43 272 kronor). Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är 153,856 kronor (76 928 kronor delat med 500 aktier).
Den 7 juli 2023 säljer Erik 250 av sina 500 aktier i NCC. Försäljningspriset efter avdrag för courtage uppgår till 24 800 kronor. Antal sålda aktier och försäljningspris finns förifyllt i e-tjänsten.
Han räknar ut sitt omkostnadsbelopp vid denna försäljning till 38 464 kronor (genomsnittligt omkostnadsbelopp 153,856 kronor x 250 aktier). Erik fyller i omkostnadsbeloppet på 38 464 kronor i bilaga K4 i e-tjänsten.
Han har kvar ett omkostnadsbelopp på 38 464 kronor (76 928 kronor – 38 464 kronor) för de återstående 250 aktierna.
Eriks förlust blir 13 664 kronor (24 800 kronor – 38 464 kronor).
Om du fick uppskov med vinsten vid ett aktiebyte inkomståren 1999, 2000, 2001 eller 2002 ska uppskovet återföras till beskattning om du har sålt de mottagna uppskovsaktierna eller överfört dem till ett investeringssparkonto under inkomståret 2023. Observera att du också måste återföra ditt uppskov om du flyttar från Sverige till ett land utanför EES-området eller om bolaget upphör, till exempel vid konkurs. Du kan även frivilligt återföra ditt uppskov till beskattning, helt eller delvis, utan att ha sålt några aktier.
I specifikationen till inkomstdeklarationen finns information om ditt uppskov från inkomståren 1999, 2000, 2001 och 2002. Specifikationen innehåller information om vilka aktier som avses samt hur stort det kvarvarande uppskovsbeloppet är. I aktiehistoriken finns information om omkostnadsbelopp, namnändringar med mera för de vanligaste aktierna med uppskov.
I maj 2023 sålde Jacob sina aktier i ABB Ltd för 385 kronor per aktie.
(188 aktier x 385 kronor) - courtage 200 kronor = 72 180 kronor
188 aktier × 187,50 kronor = 35 250 kronor
Läs här nedanför hur Jacob har beräknat omkostnadsbeloppet.
72 180 kronor - 35 250 kronor = 36 930 kronor
Jacobs vinst blir 36 930 kronor.
Uppskovsbeloppet på 5 863 kronor ska återföras till beskattning i avsnitt B på bilaga K4 eftersom uppskovsaktierna är sålda.
Vinsten på aktierna i ABB Ltd, 36 930 kronor, summerar han tillsammans med uppskovsbeloppet 5 863 kronor och för över totalsumman 42 793 kronor (36 930 kronor + 5 863 kronor) vid punkt 7.4.
Inkomståret 1999 bytte Jacob 300 aktier i ABB AB mot 47 aktier i ABB Ltd. Han fyllde då i blanketten K4B och begärde uppskov med den beräknade vinsten på 5 863 kronor.
Av Riksskatteverkets rekommendation RSV S 1999:34 framgår att omkostnadsbeloppet kan beräknas till 750 kronor per aktie i ABB Ltd.
Den 7 maj 2001 genomfördes en split (4:1) av ABB Ltd-aktien (delning). Detta innebär att omkostnadsbeloppet för 1 aktie i stället delas upp på 4 aktier, och att det nya omkostnadsbeloppet per ABB Ltd-aktie efter splitten blir 187,50 kronor (750 kronor dividerat med 4). Efter splitten har Jacob 188 aktier i ABB Ltd (47 aktier × 4).
Under 2003 genomförde ABB Ltd en nyemission. Jacob var inte med i nyemissionen utan sålde sina teckningsrätter.
Nyemissionsvillkoren var N 7:10, 23,15 kronor. 10 gamla aktier gav således rätt att köpa 7 nya aktier till kursen 23,15 kronor per aktie. Om Jacob hade deltagit i nyemissionen hade han således fått köpa ytterligare 131 aktier (188 aktier ÷ 10 × 7) för 23,15 kronor per aktie vilket hade påverkat hans genomsnittliga omkostnadsbelopp.
Inlösen är en försäljning av aktierna till bolaget, och därför ska du redovisa din vinst eller förlust vid försäljningen på en K4-bilaga.
Äger du aktier i något av dessa bolag kan du ha varit med på inlösen av aktier under 2023:
Om du känner dig osäker på om du har löst in aktier i ett bolag under 2023 kan du se i din specifikation till inkomstdeklarationen eller i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 om det finns kontrolluppgift på inlösta aktier. Efter aktiens namn står i sådant fall beteckningen IL.
Har du löst in eller sålt marknadsnoterade aktieindexobligationer ska du redovisa dessa på bilaga K4, avsnitt A. Av kontrolluppgiften framgår inlösenbeloppet eller försäljningspriset. Ditt inköpspris framgår av den avräkningsnota som du fick vid köpet. Det finns en typ av aktieindexobligation där en del av avkastningen är garanterad. Den del av inlösenbeloppet som avser den garanterade avkastningen ska i så fall redovisas som ränta och resterande del av inlösenbeloppet redovisas på bilaga K4 avsnitt A. I dessa fall lämnas två olika kontrolluppgifter, en för räntebeloppet och en för resterande del av inlösenbeloppet. Exemplet nedan avser en sådan aktieindexobligation.
Sven köpte i september 2018 en aktieindexobligation på nominellt 50 000 kronor av MiniBanken. Obligationen löstes in våren 2023 och inlösenkursen var 100 procent plus 8 procent i garanterad avkastning. Med anledning av denna inlösen har Sven fått två kontrolluppgifter från Euroclear.
Den ena avser den garanterade avkastningen på 4 000 kronor (8 procent av 50 000 kronor), varav 1 200 kronor innehållits i preliminär skatt. Utbetalt belopp för den garanterade avkastningen var således 2 800 kronor (4 000 kronor - 1 200 kronor). Den garanterade avkastningen ingår i den förifyllda ränteinkomsten (8 475 kronor) på inkomstdeklarationen.
Den andra kontrolluppgiften på 50 000 kronor (50 000 kronor × 100 procent) avser resten av det utbetalda beloppet som ska redovisas på följande sätt:
Utbetalt belopp för aktieindexobligation, MiBO 811Z: 50 000 kronor
Emissionskurs 100 % × 50 000 kronor + courtage 750 kronor = 50 750 kronor
50 000 kronor - 50 750 kronor = 750 kronor
Svens förlust blir 750 kronor.
Sven för över förlusten på 750 kronor till inkomstdeklarationen (vid punkt 8.3).
Stina har under 2023 avyttrat olika värdepapper. Hon har löst in en marknadsnoterad råvaruobligation och sålt ett certifikat med bitcoin som underliggande tillgång.
Stina redovisar resultatet av inlösen av råvaruobligationen och försäljningen av certifikatet på bilaga K4, sidan 2.
Stina köpte i november 2017 en råvaruobligation på nominellt 100 000 kronor av Storbanken. Obligationen löstes in av Storbanken under 2023 och inlösenkursen var 140 procent. Med anledning av denna inlösen har Stina fått en kontrolluppgift från Euroclear på det utbetalda beloppet, 140 000 kronor. Den inlösta råvaruobligationen ska redovisas i avsnitt C på bilaga K4.
Utbetalt belopp för råvaruobligation Olja 911S: 140 000 kronor
Stina köpte råvaruobligationen i november 2017, 112 000 kronor (Emissionskurs 110 procent × 100 000 kr + courtage 2 000 kr) = 112 000 kronor
140 000 kronor - 112 000 kronor = 28 000 kronor
Stinas vinst blir 28 000 kronor.
Vinsten på den inlösta råvaruobligationen 28 000 kronor lägger Stina ihop med den förifyllda ränteinkomsten 879 kronor och fyller i totalbeloppet 28 879 kronor (879 kronor + 28 000 kronor = 28 879 kronor) vid punkt 7.2. Samtidigt stryker hon det förifyllda beloppet, 879 kronor, på inkomstdeklarationen.
Stina köpte i oktober 2021 ett certifikat med bitcoin som underliggande tillgång för 177 000 kronor. Hon sålde certifikatet i november 2023 för 175 400 kronor. Det sålda certifikatet ska hon redovisa i avsnitt D på bilaga K4.
Utbetalt belopp för certifikat BTCX2: 175 400 kronor
Stina köpte certifikatet för 177 000 kronor (175 000 kr + courtage 2 000 kr).
175 400 kronor - 177 000 kronor = 1 600 kronor
Stinas förlust blir 1 600 kronor.
Stina för över förlusten på 1 600 kronor till inkomstdeklarationen (vid punkt 8.4).
Har du växlat valuta mot en annan valuta (med undantag för resevaluta), sålt marknadsnoterad fordran i utländsk valuta, gjort uttag på konto i utländsk valuta eller sålt optioner, terminer eller CFD-kontrakt (Contracts For Difference) med valuta som underliggande egendom ska du redovisa detta på bilaga K4 avsnitt C. Hela vinsten beskattas och hela förlusten får dras av.
Har du sålt råvaror eller optioner, terminer eller CFD-kontrakt med råvaror (till exempel guld, olja, kaffe eller spannmål) som underliggande egendom ska du redovisa detta på bilaga K4 avsnitt D. Hela vinsten beskattas, men en förlust får enbart dras av med 70 procent. Kvoteringen till 70 procent görs automatiskt av Skatteverket.
Du som har handlat med CFD-kontrakt ska normalt redovisa resultatet på bilaga K4. Om du under 2023 har handlat med CFD-kontrakt hos CMC Markets, IG Markets, Skilling eller RoboMarkets behöver du inte redovisa detta på bilaga K4. Detta framgår i så fall av den specifikation som du har fått tillsammans med din inkomstdeklaration. Resultatet (vinst eller förlust) är redovisat på specifikationen och förifyllt på inkomstdeklarationen. Om du har handlat med CFD-kontrakt hos andra aktörer än CMC Markets, IG Markets, Skilling eller RoboMarkets ska dessa affärer redovisas på bilaga K4.
Elin satte in 10 000 euro (EUR) på sitt nyöppnade finska bankkonto i februari år 2018 (= hon lånar ut 10 000 EUR till den finska banken). En EUR var då värd 9,86 svenska kronor (SEK). I oktober 2023 var hon tvungen att ta ut beloppet igen (= banken återbetalar beloppet till henne). Då var en EUR i stället värd 10,30 SEK. Elin har gjort en valutakursvinst eftersom valutakursen har stigit sedan hon gjorde insättningen. Kursvinsten ska beskattas.
Försäljningspris är det återbetalade beloppet omräknat till svenska kronor:
10 000 EUR × 11,60 SEK = 116 000 kronor
Omkostnadsbelopp är det utlånade beloppet omräknat till svenska kronor:
10 000 EUR × 9,86 SEK = 98 600 kronor
Elins vinst blir 17 400 kronor (116 000 kronor - 98 600 kronor).
Elin för över vinsten 17 400 kronor till inkomstdeklarationen (vid punkt 7.2).
Elin köpte även 5 CFD-kontrakt (kaffe) under 2023 för 42 700 kronor och sålde dessa samma år för 44 800 kronor. Elins vinst blir 2 100 kronor (44 800 kronor – 42 700 kronor). Elin köpte senare under året 1 CFD-kontrakt (guld) för 55 200 kronor och sålde detta samma år för 52 300 kronor. Hon får en förlust på 2 900 kronor (52 300 kronor – 55 200 kronor).
Elin för över vinsten 2 100 kronor till inkomstdeklarationen (vid punkt 7.5). Hela vinsten beskattas.
Förlusten 2 900 kronor för hon över till inkomstdeklarationen (vid punkt 8.4). Förlusten får enbart dras av med 70 procent av 2 900 kronor (2 030 kronor). Kvoteringen till 70 procent gör Skatteverket automatiskt åt Elin.