Kupongobligationer

Det finns två huvudtyper av privatobligationer, nämligen kupongobligationer och nollkupongare (diskonteringspapper).

• Nollkupongare

Till varje kupongobligation fanns ursprungligen en räntekupong för varje räntebetalningstillfälle. Innan kupongobligationen blev kontobaserad lämnade innehavaren in en kupong och fick då ut räntan. I ett kontobaserat system finns inga kuponger, utan räntan betalas ut till innehavaren när den är förfallen till betalning. Kupongobligationen har varje år en eller flera ränteförfallodagar.

Det finns flera utgivare (emittenter) av privatobligationer på den svenska marknaden. Staten är en av dessa utgivare och denna upplåning sköts av Riksgäldskontoret.

Kontrolluppgifter

Värdepappersinstituten lämnar kontrolluppgift på avyttringar (inlösen och försäljning) av obligationer.

Värdepappersinstituten eller Euroclear lämnar också kontrolluppgifter på räntor under året. Observera dock att kontrolluppgift för betald räntekompensation endast lämnas om den räntekupong som kompensationen avser förfaller till betalning samma kalenderår som kompensationen betalats.

Redovisning i din deklaration

Löpande avkastning

Ränta som erhålls på kupongobligationen beskattas som vanlig inkomstränta. Om kupongobligationen avyttrats under året tar säljaren upp räntekompensationen som ränteintäkt. När räntan sedermera förfaller till betalning ska köparen beskattas för hela räntebeloppet samtidigt som han får göra avdrag för betald räntekompensation.

Avyttring

Vid löptidens slut sker inlösen till nominellt värde. Har kupongobligationen lösts in ska du alltså ta upp det belopp som återbetalas (det nominella värdet) som försäljningspris. Har en försäljning skett under löptiden, ska du ta upp det belopp (exkl. räntekompensation) som du fick betalt som försäljningspris. Detta belopp framgår av avräkningsnotan och kontrolluppgiften.

Från försäljningspriset drar du sedan av det du betalat för obligationen, alltså omkostnadsbeloppet. Eftersom utförsäljningspriset oftast ligger mycket nära det nominella beloppet och inlösen sker till nominellt belopp blir det i regel inte några större vinster eller förluster att redovisa om du behållit obligationen under hela löptiden.

Räntekompensation för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränteintäkt respektive ränteutgift och räknas inte in i försäljningspriset eller omkostnadsbeloppet för obligationen. Om du avyttrar flera obligationer av samma slag ska genomsnittsmetoden användas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet.

Har du fått en kupongobligation i arv, gåva eller bodelning tar du över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp. Du inträder med andra ord i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Vilket värde kupongobligationen har i bouppteckningen, bodelningen eller vid gåvotillfället saknar betydelse.

​E-tjänster

Du redovisar kupongobligationer på bilaga K4. Du lämnar enklast bilaga K4 med e-legitimation i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 tillsammans med din inkomstdeklaration. Deklarerar du elektroniskt får du värdepapprets namn, antal sålda värdepapper och din ersättning ifylld på rätt plats. Du får vinst eller förlust automatiskt uträknad och överförd till rätt plats på inkomstdeklarationen. Dessutom räknas din skatt ut. Väljer du att inte deklarera elektroniskt, se nedan under Blanketter för mer information.

Blanketter

Marknadsnoterade kupongobligationer redovisar du på blankett K4 under avsnitt C.

Onoterade kupongobligationer redovisar du på blankett K4 under avsnitt D.

Tänk på att det på deklarationsblanketten kan finnas förifyllda uppgifter om ränteinkomst och ränteutgift. Eftersom vinst eller förlust på en marknadsnoterad kupongobligation betraktas som ränta måste du själv summera de förifyllda uppgifterna med vinster eller förluster från K4-blanketten och skriva in dem på huvudblanketten.