Skattemässiga justeringar

Här ska du redovisa eventuella kostnader från R5–R10 som inte får dras av. Det kan vara kostnader som ska bokföras men som du inte får dra av vid beskatt­ningen. Det kan till exempel vara

• kostnadsränta på skattekonto
• representationskostnader
• föreningsavgifter
• böter eller skattetillägg.  

Om du har bokfört pensionsförsäkringspremier ska beloppet skrivas in här. Den som betalat premien drar av det belopp som får dras av i R38.

Privata utgifter ska inte bokföras i företaget. Använder du företagets medel för att betala privata utgifter ska du ha bokfört detta som ett uttag mot eget kapital (eget uttag). Om du har bokfört privata utgifter som en kostnad ska du skriva in beloppet i denna ruta.

Om du driver verksamhet tillsammans med någon annan redovisar du i R13–R16 skattemässiga justeringar för intäkter och kostnader som avser den gemen­­samma verksamheten och som gäller alla delägare i verksamheten. I R21 och framåt redovisar du individuella justeringsposter som bara påverkar dig.

Här redovisar du eventuella intäkter från R1–R4 som inte ska tas upp. Det kan till exempel vara

• inkomstränta på skattekontot
• ersättning för avverkningsrätt till skog (betalningsplan på skog)
• ränta på skogskonto eller
• insatsemission.

Här kan du också dra av ackordsvinst (utan konkurs) som är skattefri. Observera att om du har ett outnyttjat underskott från föregående beskattningsår ska du minska underskottet med de skulder som fallit bort genom ackordet. Du drar av det skattefria ackordet i R14 och tar upp det minskade underskottet i R15.

Om du driver verksamhet tillsammans med någon annan redovisar du i R13–R16 skattemässiga justeringar för intäkter och kostnader som avser den gemensamma verksamheten och som gäller alla delägare i verksamheten. I R21 och framåt redovisar du individuella justeringsposter som bara påverkar dig.

Här ska du ta upp inkomster som du inte har bokfört som intäkt, men som ska tas upp vid beskattningen.

Det kan till exempel handla om

• ersättning för avverkningsrätt till skog (betalningsplan på skog) eller
• insatsemission som inte beskattades det år de bokfördes som intäkt (se R14).

Om du driver verksamheten tillsammans med någon annan redovisar du i R13–R16 skattemässiga justeringar för intäkter och kostnader som avser den gemen­samma verksamheten och som gäller alla delägare i verksamheten. I R21 och framåt redovisar du individuella justeringsposter som bara påverkar dig.

Här ska du dra av utgifter som du inte har bokfört som kostnad, men som ändå ska dras av vid beskattningen.

I denna ruta ska du också dra av utgifter som är avdragsgilla, men som du har bokfört mot eget kapital (och som därför inte ingår i R5–R10).

Observera att du gör avdrag för egna pensionspremier eller inbetalning på pensionssparkonto i R38.

Om du driver verksamheten tillsammans med någon annan redovisar du i R13–R16 skattemässiga justeringar för intäkter och kostnader som avser den gemen­samma verksamheten och som gäller alla delägare i verksamheten. I R21 och framåt redovisar du individuella justeringsposter som bara påverkar dig.

Här räknar du fram det sammanlagda resultatet av verksamheten från R12–R16.

Gemensam verksamhet – överskott redovisad av annan

Om du är redovisningsansvarig och driver verksamhet tillsammans med någon annan ska du i denna ruta minska det överskott du redovisade i R17 med den del av överskottet som ska tas upp av någon annan. Det gör du genom att dra av överskott som ska beskattas av någon annan som en minuspost.

Gemensam verksamhet – min andel av underskott

Om du driver verksamheten tillsammans med någon annan och du inte är redovisnings­ansvarig, ska du i denna ruta dra av din del av den gemensamma verksamhetens underskott.

Underskott enligt NEA-bilagan

Har du redovisat en gemensam verksamhet eller en annan verksamhet än den huvudsakliga i en NEA-bilaga, ska du i denna ruta dra av din del av under­skottet. Beloppet hämtar du från R23 i NEA-bilagan.

Gemensam verksamhet – underskott redovisad av annan

Om du är redovisningsansvarig och driver verksamheten tillsammans med någon annan ska du i denna ruta minska det i R17 redovisade underskottet med den del av underskottet som ska tas upp av någon annan. Det gör du genom att ta upp det underskott som någon annan ska dra av som en plus­post.

Gemensam verksamhet – min andel av överskott

Om du driver verksamheten tillsammans med någon annan och du inte är redovisnings­ansvarig ska du i denna ruta ta upp din del av den gemensamma verksamhetens överskott.

Överskott enligt NEA-bilagan

Om du har redovisat en gemensam verksamhet eller en annan verksamhet än den huvudsakliga i en NEA-bilaga ska du i denna ruta ta upp din del av överskottet. Beloppet hämtar du från R22 i NEA-bilagan.

Min andel som medhjälpande make (+)

Om du är medhjälpande make ska du i denna ruta föra in din andel av det resultat som du ska beskattas för. Som med­hjälpande make kan du aldrig redovisa underskott.

Andel till medhjälpande make (-)

Har du haft en medhjälpande make som har tagit upp och beskattats för en del av överskottet, ska du dra av detta i denna ruta (minuspost).

Här summerar du posterna R12–R20. Du får då fram resultatet för din andel. Utifrån detta resultat gör du sedan de skattemässiga justeringar som krävs för att beräkna din beskattningsbara inkomst-

De vanligaste justeringarna har egna rutor. Använd denna ruta om du ska dra av en kostnad som inte bokförts och som inte har någon egen ruta. Det samma gäller om du har en bokförd intäkt som inte ska beskattas.

Har du gjort ett förenklat årsbokslut bör du redan ha bokfört de flesta utgifter som du kan dra av vid beskattningen. Vissa utgifter ska inte bokföras men du kan ändå få avdrag för dem, till exempel kostnader för resor till och från arbetet. Du fyller i kostnaden för dina resor minus 11 000 kronor.

• Resor mellan bostaden och verksamhetslokalen
  

Har du gjort ett vanligt årsbokslut kan det också vara fråga om kostnader för resor i näringsverksamhet med egen bil eller lokalkostnader i hemmet.

• Resor i näringsverksamheten
• Lokalkostnader

De vanligaste justeringarna har egna rutor. Använd R23 om du ska du ta upp (återföra) en bokförd kostnad som inte får dras av och som inte har någon egen ruta. Det samma gäller om du har en intäkt som inte bokförts men som ska beskattas.

Har du upprättat förenklat årsbokslut bör du redan ha bokfört de flesta poster som du ska beskattas för.

Du som har upprättat ett vanligt årsbokslut ska bokföra de flesta inkomsterna.

Här ska du redovisa outnyttjat underskott från föregående beskattningsår. Beloppet hittar du i den specifikation du fick tillsammans med Inkomstdeklaration 1. Du kan även se beloppet i R48 från förra årets NE-bilaga, eller i förra årets slutskattebesked.

Undantag gäller om det har skett en omprövning av deklarationen. Då ser du beloppet i omprövningsbeslutet.

Outnyttjat underskott är underskott i närings­verksamheten som du inte har utnyttjat som allmänt avdrag vid nystartad verksamhet eller konstnärlig verksamhet. Underskottet får inte heller ha utnyttjats i inkomstslaget kapital, exempelvis vid försäljning av näringsfastighet.

• Underskott

Om du har avverkat skog eller utvunnit natur­tillgångar, kan du få ett skatte­mässigt avdrag beräknat i förhållande till avverkningen (skogsavdrag) eller utvinningen (substans­minskningsavdrag).

Om du gör avdrag i R25 ska du bifoga bilaga N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155) till din inkomstdeklaration.

• N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155)
  

Skogsavdrag

Du ska inte bokföra skogsavdrag. I stället ska du ange avdraget i R25.

Substansminskning

Avdrag för substansminskning delas upp i två delar:

Inträffad substansminskning

Inträffad substansminskning ska inte bokföras. Fyll i stället i avdraget i R25. 

Framtida substansminskning

För att få avdrag för framtida substans­minskning ska du ha gjort avdraget i bokföringen. Du ska därför inte fylla i R25. 

Om du har sålt din näringsfastighet med vinst ska du i R26 återföra de bokförda värdeminskningsavdragen på byggnader och mark­anläggningar som du har gjort för den sålda fastigheten. Du ska även återföra tidigare medgivna skogsavdrag och substans­minsknings­avdrag.

Har du återfört skogs- eller substansminskningsavdrag ska du lämna bilaga N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155) tillsammans med din inkomstdeklaration. I bilagan ska du ange det återförda avdraget per fastighet.

• N8 – Skogsavdrag – Substansminskningsavdrag (SKV 2155)
  

Om du har sålt näringsfastigheten med förlust ska dessa avdrag inte återföras i näringsverksamheten till den del som motsvarar förlusten. Återföringen görs då i stället i bilaga K7 – Försäljning – Näringsfastighet (SKV 2107).

• K7 – Försäljning – Näringsfastighet (SKV 2107)
  

Om din fastighet har ändrat karaktär under beskattningsåret från näringsfastighet till privatbostadsfastighet ska du i R26 återföra bokförda värdeminskningsavdrag. Du har kanske bedrivit näringsverksamhet i övervägande del av fastigheten och nu bara använder en liten del till närings­verksamheten.

Om du har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) kan du skjuta upp beskattningen genom att sätta in pengar på ett särskilt konto, ett så kallat skogs- eller skogsskade­konto. I R28 kan du göra avdrag med motsvarande insatt belopp. För att få avdrag måste du sätta in pengarna senast den dag deklarationen ska lämnas in. Du behöver alltså inte ha satt in pengarna under beskattningsåret.

Hur mycket du får dra av är begränsat till ett visst belopp, som beräknas utifrån skogsintäkten.

Det beskattningsår du tar ut eller får pengarna utbetalda från skogs- eller skogsskadekontot ska beloppet tas upp till beskattning i R27.

Gäller även upphovsmannakonto

Det som sagts här gäller även insättning och uttag på upphovsmannakonto.

• Skogsavdrag och skogskonto
• Upphovsmannakonto

Här summerar du R12–R28. Beloppet är endast till för att kontrollera att avdrag för positiv räntefördelning inte blir för stort. Observera att negativ ränte­fördelning är tvingande. Använd hjälpblanketten Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196) för att göra dina beräkningar.

• Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196)

Här gör du avdrag för positiv räntefördelning. Beloppet får inte vara större än beloppet i R29. Positiv räntefördel­ning är frivillig och fördelningsbeloppet hämtar du från hjälpblanketten Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond  (SKV 2196). Glöm inte att ta upp samma belopp som kapitalinkomst vid punkt 11.1 på Inkomstdeklaration 1.

• Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond  (SKV 2196)
  

Under övriga uppgifter i NE-bilagan, ska du även ange:

• kapitalunderlaget (punkt 8) och
• eventuellt positivt sparat fördelningsbelopp (punkt 10)

• Räntefördelning

Här ska du ange fördelningsbeloppet om du har negativ räntefördelning.

Negativ räntefördelning är tvingande och fördelnings­beloppet hämtar du från hjälpblanketten Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196). Glöm inte att dra av samma belopp som kapitalkostnad vid punkt 11.2 i Inkomstdeklaration 1.

• Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196)
  

I NE-bilagan under övriga uppgifter vid punkt 9 ska du även ange kapitalunderlaget.

• Räntefördelning

I denna ruta tar du upp periodiseringsfonder som du nu ska återföra till beskattning. Du måste återföra avsättning som du gjort till periodiseringsfond senast sex år efter det år du gjorde avsättningen. Det betyder att du maximalt kan ha sex periodiseringsfonder samtidigt.

Du väljer själv om du vill återföra dina periodiseringsfonder tidigare. Du ska själv spara underlag för dina fonder. Om du inte kan hitta det så kan du titta i specifikationen till din inkomstdeklaration. Där finns uppgift om tidigare gjorda avsättningar till periodiserings­fond.

• Periodiseringsfond

Här summerar du R12–R32. Beloppet ligger till grund för att beräkna hur mycket avdrag för periodiserings­fond som du får göra i år.

Här gör du avdrag för årets avsättning till periodiseringsfond. Avdraget är frivilligt och får högst uppgå till 30 procent av det belopp du räknat fram i R33.

• Periodiseringsfond

Här summerar du R12–R34. Beloppet är endast till för att kontrollera att avdrag för ökning av expansions­fond från R36 inte är för stort. Du väljer själv om du vill göra avdrag för expansionsfond.

• Expansionsfond

Här gör du avdrag för ökning av expansionsfond. Beloppet får inte vara större än beloppet i R35. Om du har använt hjälpblanketten Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond  (SKV 2196) för du över beloppet från hjälpblanketten till denna ruta. Kom ihåg att ta upp samma belopp vid punkt 12.1 i Inkomstdeklaration 1. Du behöver även ange kapitalunderlaget vid punkt 11 under övriga uppgifter i NE-bilagan.

• Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond  (SKV 2196)
  

Här tar du upp intäkt för minskning av de expansionsfonder som du redan har. Detta kan vara både frivilligt eller tvingande. Använd hjälpblanketten Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond  (SKV 2196) för att göra dina beräkningar.

Gör du en minskning, kom ihåg att ta upp samma belopp vid punkt 12.2 i Inkomstdeklaration 1. Har du expansionsfond kvar vid beskattningsårets utgång behöver du även ange kapital­under­laget vid punkt 11 under övriga uppgifter i NE-bilagan.

• Expansionsfond
• Beräkning - Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196)

Om du driver aktiv näringsverksamhet får du, med vissa begränsningar, göra avdrag för pensionssparande. Du får bara göra avdrag för:

• premier på pensionsförsäkring som du själv äger, och
• inbetalningar på eget pensionssparkonto.

Om du bara har inkomst av aktiv näringsverksamhet får du göra avdrag med högst 35 procent av inkomsten. Avdraget får uppgå till högst 10 prisbasbelopp (totalt 483 000 kr). Med inkomst menas här inkomsten av näringsverksamheten före avdrag vid R38, R39 och R43. Beräkningen ska du göra utifrån antingen årets eller föregående års inkomster.

Om du driver passiv näringsverksamhet får du inte göra avdrag för pensionssparande.

Utgifter för eget pensionssparande ska du ha bokfört mot eget kapital, som eget uttag. Du gör avdraget genom att fylla i beloppet i R38. Detta belopp ska du även föra över till Inkomstdeklaration 1, punkt 10.6.

• Avdrag för egna pensionskostnader

Om du har gjort avdrag för pensionssparande i din näringsverksamhet ska du betala särskild löneskatt med 24,26 procent på avdraget (beloppet i R38). Du redovisar underlaget för särskild löneskatt (beloppet i R38) i ruta 10.6 i Inkomstdeklaration 1. I R39 får du göra avdrag för den särskilda löneskatten som du ska betala. Här fyller du därför i 24,26 procent av beloppet i R38.

• Avdrag för egna pensionskostnader

I R40 ska du fylla i det belopp som du gjorde avdrag för i R43 i förra årets NE-bilaga. Beloppet finns även med i specifikationen som du har fått tillsammans med Inkomstdeklaration 1 i år. Du behöver kontrollera beloppet eftersom det kan ha ändrats om du till exempel har begärt omprövning av deklarationen.

I R41 drar du av de egenavgifter och särskild löneskatt som du faktiskt betalade förra året. Du hittar beloppet i förra årets slutskattebesked eller i specifikationen som du har fått tillsammans med Inkomstdeklaration 1 i år. Du behöver kontrollera beloppet eftersom det kan ha ändrats om du till exempel har begärt omprövning.

Här summerar du posterna från R12–R41. Beloppet ligger till grund för årets beräknade avdrag för egenavgifter i R43.

I ruta R43 gör du avdrag för de avgifter som du ska betala för beskattningsåret.

Här finns aktuella procentsatser:

• Egenavgifter
  

Du ska inte bokföra sjukpenning som intäkt i företaget. I R44 ska du bara fylla i den sjukpenning som du har fått från Försäkringskassan som grundar sig på inkomst av näringsverksamhet. Du hittar ersättningens storlek på inkomst­uppgifterna du fått från Försäkringskassan och i specifikationen som du fått tillsammans med Inkomstdeklaration 1.

Sjukpenning från anställning ska redovisas under Inkomster – Tjänst. Uppgiften finns redan i din inkomstdeklaration.

I vissa fall kan du dra av ett underskott i närings­verksamheten som ett allmänt avdrag.

Det kan handla om underskott i

• aktiv konstnärlig eller litterär verksamhet, eller
• nystartad näringsverksamhet med första bokslutsdag under 2019 eller senare.
  

Här lägger du till det belopp som utnyttjas som allmänt avdrag. Du kan högst dra av 100 000 kronor per år. Du ska även redovisa detta belopp i Inkomstdeklaration 1 vid punkt 14.1.

• Underskott

I vissa fall ska du kvitta ditt underskott från närings­verksamheten mot inkomster i inkomstslaget kapital. I R46 fyller du i beloppet som dras av i kapital.

Det kan vara underskott

• som avser bostad i andelshus, eller
• som dras av mot kapitalvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt som tillhör näringsverksamheten.
  

Underskott som rör andelshus ska du dra av i Inkomstdeklaration 1 vid punkt 8.4. Observera att du inte ska reducera underskottet till 70 procent, eftersom att reduceringen sker automatiskt.

Underskottet du ska dra av mot kapitalvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt, redovisar du på bilaga K7 eller K8. Denna kvittning är tvingande.

• Underskott
• K7 – Försäljning – Näringsfastighet (SKV 2107)
• K8 – Försäljning – Näringsbostadsrätt (SKV 2108)

Här summerar du R12–R46. Denna ruta fyller du i om du har ett överskott i näringsverksamheten. Om du har aktiv näringsverksamhet för du över beloppet till punkt 10.1. Du som har passiv näringsverksamhet för över beloppet till punkt 10.3.

Här summerar du posterna R12–R46. Denna ruta fyller du i om du fått underskott i näringsverksamheten. Har du aktiv näringsverksamhet för du över beloppet till punkt 10.2. Du som har passiv näringsverksamhet för över beloppet till punkt 10.4.

I nästa års deklaration fyller du i det här beloppet i ruta R24.

• Underskott