En teckningsrätt ger dig som aktieägare rätt att teckna nya aktier i en nyemission till ett bestämt pris. En uniträtt innebär i regel att du får rätt att teckna dig för flera olika värdepapper. Till exempel kan en unit bestå av både aktier och teckningsoptioner. Om du inte vill delta i emissionen kan du istället sälja dina teckningsrätter eller uniträtter.
Det som gäller för inlösenrätter gäller även för säljrätter.
En inlösenrätt ges ut till aktieägare när bolaget avser att lösa in egna aktier. Ett visst antal inlösenrätter ger dig rätt att sälja en aktie till bolaget för ett pris som överstiger marknadspriset. Om du inte vill få dina aktier inlösta kan du sälja inlösenrätterna.
Tilldelningen av sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter utlöser inte beskattning. Om rätterna säljs utlöser det däremot vinstbeskattning. Du ska då göra en vinstberäkning och redovisa försäljningen i inkomstslaget kapital. Avyttringsdag är den dag avräkningsnota upprättades.
Om du under 2023 har sålt teckningsrätter/uniträtter i vissa bolag (vilka bolag det gäller framgår av nedanstående länk) behöver du inte redovisa detta på bilaga/blankett K4.
Detta framgår i så fall av den specifikation som du har fått tillsammans med din inkomstdeklaration. Vinsten är också redovisad på specifikationen och ifylld vid punkt 7.4 på inkomstdeklarationen. Skulle du ha sålt teckningsrätter eller uniträtter i andra bolag måste du redovisa försäljningen på bilaga/blankett K4.
Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift när du sålt sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter. På kontrolluppgiften får du information om ersättningen för rätterna efter avdrag för försäljningsprovision (courtage), hur många sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter du sålt och namnet på rätterna.
Vid redovisningen ska du ta upp vad du fick betalt för sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtterna minus eventuellt courtage. Beloppen framgår av avräkningsnotan och kontrolluppgiften.
Observera att sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter som du fått på grund av aktieinnehav i ett bolag anses anskaffade utan kostnad, det vill säga till noll kronor. Du får inte heller använda schablonmetoden. Hela ersättningen (minskat med courtage) räknas alltså som vinst.
Har du däremot köpt sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter, är köpeskillingen din anskaffningsutgift och om dom är marknadsnoterade får du alternativt använda dig av schablonmetoden vid beräkningen av omkostnadsbeloppet.
Om en inköpt teckningsrätt används till nyteckning av aktie blir anskaffningsutgiften för aktien summan av köpeskillingen för teckningsrätten och emissionspriset.
Du lämnar enklast bilaga K4 med e-legitimation i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 tillsammans med din inkomstdeklaration. Deklarerar du elektroniskt får du värdepapprets namn, antal sålda värdepapper och din ersättning ifylld på rätt plats. Du får vinst eller förlust automatiskt uträknad och överförd till rätt plats på inkomstdeklarationen. Dessutom räknas din skatt ut. Väljer du att inte deklarera elektroniskt se nedan under Blanketter för mer information.
När du redovisar marknadsnoterade sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter använder du blankett K4, avsnitt A. Onoterade sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter redovisar du på blankett K4, avsnitt D.
Vinst eller förlust på marknadsnoterade sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter tar du sedan upp i inkomstslaget kapital, punkt 7.4 respektive 8.3 i inkomstdeklarationen. Vinst eller förlust på onoterade sälj-, inlösen-, tecknings- eller uniträtter tar du upp i inkomstslaget kapital, punkt 7.5 respektive 8.4 i inkomstdeklarationen.
Tänk på att det i din inkomstdeklaration kan finnas förifyllda uppgifter om till exempel vinster eller förluster på fondandelar. Du måste då själv summera dessa med vinster eller förluster från K4 blanketten och skriva in detta på huvudblanketten.