När du handlar med valuta eller värdepapper via en utländsk depå, behöver du ha kännedom om hur detta går till och hur du ska redovisa dina valutatransaktioner i din deklaration.
När du handlar med värdepapper via en utländsk depå har du ett likvidkonto knutet till depån. Där sätter du in pengar för att kunna köpa värdepapper och där sätts även avkastningar på värdepapperen in, till exempel räntor och utdelningar. Varje gång du säljer något värdepapper i depån sätts försäljningsersättningen in på likvidkontot.
Varje insättning du gör på likvidkontot innebär att du köper den aktuella valutan. Varje gång du gör ett uttag från likvidkontot, till exempel för att köpa ett värdepapper, säljer du valutan på kontot.
Att handla med valutapar kallas för forex-trading. Det innebär att du köper den ena valutan i paret och säljer den andra. Det kallas att du är "lång" i den valuta du köper och "kort" i den valuta du säljer. Vill du stänga positionen genomför du en motsatt transaktion i samma valutapar.
Omsättningen är störst för valutaparet EUR/USD. Den första valutan i paret kallas basvaluta och den andra motvaluta. Basvalutan är grunden för transaktionen. I valutaparet EUR/USD är det alltså euron som är basvalutan. Om du tror att euron kommer att stiga i förhållande till den amerikanska dollarn ska du välja att köpa (”gå lång”) valutaparet EUR/USD. Tror du i stället att dollarn kommer att stiga i förhållande till euron ska du välja att sälja (”gå kort”) valutaparet EUR/USD. Det finns två priser för varje valutapar, en köpkurs och en säljkurs. Skillnaden mellan det pris du kan sälja en valuta för och priset du kan köpa en valuta för kallas spread (spridning).
När du har avyttrat delägarrätter och fordringsrätter, utfärdat optioner och slutfört options- och terminsaffärer med kontantavräkning, ska värdepappersinstitut och andra aktörer lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Handel i utländsk valuta ses som en utländsk fordringsrätt och man har samma skyldighet att lämna kontrolluppgifter för den som för en svensk fordringsrätt. Detsamma gäller termins- eller optionsaffärer där den underliggande egendomen är valuta.
Kontrolluppgifter ska lämnas av bland annat värdepappersinstitut och kreditmarknadsinstitut som medverkat vid avyttringen eller vid options- eller terminsaffären. Med värdepappersinstitut avses enligt lagen om värdepappersmarknaden (2007:528), värdepappersbolag, svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Ett utländskt finansiellt företag som har filial i Sverige ska alltså lämna kontrolluppgifter på dessa affärer.
Utländska finansiella företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet, utan att inrätta filial eller liknande etablering i Sverige, ska ha lämnat en förbindelse om att de kommer att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Även dessa företag ska alltså lämna kontrolluppgifter på dessa affärer.
Det är dock vanligt att man handlar med valuta via ett utländskt företag som inte driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller bedriver gränsöverskridande verksamhet. Dessa företag är inte skyldiga att lämna kontrolluppgifter i Sverige.
Skatteverket anser att förlust på en marknadsnoterad fordran i utländsk valuta ska vara avdragsgill till hundra procent.
Om du har växlat på förvärvs- eller avyttringsdagen används den faktiska växlingskursen vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller om du växlar försäljningsintäkten inom 30 dagar från avyttringsdagen.
Om du inte har växlat bör du använda den så kallade mittkursen som Riksbanken publicerar varje dag. Saknas mittkurser för en viss valuta kan du ta ett genomsnitt av transaktionsdagens köp- och säljkurser enligt officiell kurslista
Ett bankkonto i utländsk valuta anses vara en fordran på banken.
Varje insättning på kontot är ett förvärv av en fordran. Det gäller även när ränta sätts in på kontot.
Varje uttag från kontot anses som en amortering av fordran. Amortering innebär att fordran delvis har avyttrats vilket medför en kapitalvinstberäkning.
Vid amortering av en fordran ska genomsnittsmetoden inte användas när omkostnadsbeloppet beräknas. Beskattning av vinst eller avdrag för förlust sker inte förrän fordrans totala omkostnadsbelopp har utnyttjats.
Handel med valutapar beskattas under det beskattningsår man stängt transaktionen med valutaparet. Skatteverket anser att de avgifter som tas ut för transaktionerna ska räknas in i kapitalvinstberäkningen även en eventuell särdebiterad rollover-avgift. Vinsten eller förlusten räknas om till svenska kronor. Varje avyttring av en tillgång beskattas för sig. Både köpeskillingen och försäljningsersättningen ska räknas om till svenska kronor. Detta gäller även om du inte var bosatt i Sverige när du förvärvade tillgången.
Omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden om du har förvärvat samma sorts egendom vid olika tillfällen.
Här nedan ser du exempel på handel med valutapar och aktier i utländsk depå.
Kim är mycket intresserad av bilar och vill köpa aktier i Porsche Automobil Holding SE. Hon öppnar därför en värdepappersdepå i Tyskland. Det finns ett likvidkonto i EUR som är kopplat till depån. När hon köper aktier tar hon ut pengar från likvidkontot och när hon säljer aktier sätts försäljningsersättningen in på likvidkontot. Kim gör följande transaktioner:
Försäljningsintäkten för aktierna är 235 200 SEK (21 000 x 11,20) och omkostnadsbeloppet är 185 400 SEK (18 000 x 10,30). Kim ska således redovisa en kapitalvinst på 49 800 SEK i sin deklaration (235 200 – 185 400).
Kim köper EUR, dels när hon växlar från SEK till EUR, dels när hon säljer aktier. Kim säljer EUR, dels när hon köper aktier, dels när hon växlar från EUR till SEK. Transaktionerna på likvidkontot i EUR medför följande beskattning:
George bestämmer sig för att ”gå lång” i euro mot dollar. Kvoteringen är 1,3453/1,3454 och han köper fem kontrakt (motsvarande 500 000 euro) till kursen 1,3454. Hans positions underliggande värde är 500 000 euro × 1,3454 = 672 700 dollar. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på 0,5 procent av positionens värde, vilket blir 0,5 procent × 672 700 dollar = 3 363,50 dollar.
Tre veckor senare har EUR/USD stigit till 1,3796/1,3797 och George tar ut sin vinst genom att sälja fem kontrakt till kursen 1,3796. Hans bruttovinst beräknas enligt följande:
Öppningstransaktion: 500 000 EUR (5 kontrakt) × 1,3454 = 672 700 USD
Stängningstransaktion: 500 000 EUR (5 kontrakt) × 1,3796 = 689 800 USD
Bruttovinst: 17 100 USD
I sin kapitalvinstberäkning ska George räkna om till svenska kronor.
(I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och rollover-avgifter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen.)
Warren bestämmer sig för att gå kort i euro mot kronor. Kvotering för EUR/SEK är 10,7756/10,7796 och han säljer ett kontrakt (motsvarande 100 000 euro) till kursen 10,7756.
Hans positions underliggande värde är 100 000 euro × 10,7756 = 1 077 560 kronor. För att öppna positionen tillhandahåller han en säkerhet på två procent av positionens värde, vilket blir 2 procent × 1 077 560 kronor = 21 551 kronor.
Några dagar senare har EUR/SEK stigit till 10,8576/10,8616. Warren bestämmer sig för att inte riskera större förluster och stänger därför sin position genom att köpa ett kontrakt till 10,8616. Hans bruttoförlust beräknas enligt följande:
Öppningstransaktion: 100 000 EUR (1 kontrakt) × 10,7756 = 1 077 560 SEK
Stängningstransaktion: 100 000 EUR (1 kontrakt) × 10,8616 = 1 086 160 SEK
Bruttoförlust 8 600 SEK
Warren redovisar en förlust på 8 600 kronor i sin deklaration. (I exemplet bortser vi från transaktionsavgifter och rollover-avgifter som enligt Skatteverkets uppfattning ska ingå i kapitalvinstberäkningen.)
Du redovisar valuta på bilaga K4 under avsnitt C. Du lämnar enklast bilaga K4 med e-legitimation i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 tillsammans med din inkomstdeklaration. Du får då hjälp med olika beräkningar och överföring av belopp till inkomstdeklarationen. Du får också din skatt uträknad. Väljer du att inte deklarera elektroniskt, se nedan under Blanketter för mer information.
Utländsk valuta redovisar du på blankett K4 under avsnitt C.