Så här påverkas företagens inkomstbeskattning av brexit

Storbritannien lämnade EU (brexit) den 31 januari 2020 och är därmed inte längre ett EU-land. Men utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien innebär att Storbritannien behandlas som ett EU-land under en övergångsperiod. Övergångsperioden upphör dock den 31 december 2020 och därefter kommer samma regler att gälla för Storbritannien som för länder utanför EU. Med Storbritannien avses på den här sidan Förenade kungariket, det vill säga både Storbritannien och Nordirland.

Övergångsperioden efter brexit

Utträdesavtalet innebär att under övergångsperioden behandlas Storbritannien som ett EU-land. Övergångsperioden upphör den 31 december 2020 och har inte förlängts. Eftersom Storbritannien ska behandlas som ett EU-land ska det också anses vara en stat inom EES. Det innebär att alla bestämmelser i inkomstskattelagen som är tillämpliga bara om ett land är en EU-medlemsstat eller en stat inom EES blir tillämpliga på Storbritannien även under år 2020.

Efter övergångsperiodens slut

Från och med den 1 januari 2021 behandlas Storbritannien som ett tredjeland (ett land utanför EU). Bestämmelser i inkomstskattelagen som bara gäller företag som hör hemma i eller har en verksamhet som bedrivs i ett EU- eller EES-land tillämpas då inte längre på Storbritannien.

I vissa bestämmelser i inkomstskattelagen finns ett krav på att det ska vara fråga om ett EU-eller EES-land, eller ett land som Sverige har ett skatteavtal med. Sådana bestämmelser kommer att kunna tillämpas även i fortsättningen eftersom Sverige har ett skatteavtal med Storbritannien. Bestämmelser där det krävs att ett skatteavtal ska innehålla en artikel om informationsutbyte kommer också att kunna tillämpas i fortsättningen eftersom skatteavtalet med Storbritannien innehåller en sådan artikel.

Nedan kan du läsa om vad beskattningskonsekvenserna blir efter övergångsperiodens slut i några situationer.

Företag med kalenderår som beskattningsår

För företag som har kalenderår som beskattningsår bör det i normalfallet inte vara några problem att avgöra hur inkomstskattelagens regler ska tillämpas. För beskattningsåret 2020 ses Storbritannien både som ett EU-land och ett EES-land. För beskattningsåret 2021 är Storbritannien ett tredjeland.

Företag med brutna räkenskapsår som omfattar tid under både 2020 och 2021

För ett företag med brutet räkenskapsår, där beskattningsåret sträcker sig över årsskiftet 2020/2021, kommer Storbritannien att ses som ett EU-land under viss del av beskattningsåret och som tredjeland under viss del. Beskattningskonsekvenserna blir då beroende av vilken typ av bestämmelse i inkomstskattelagen som ska tillämpas.

Om en transaktion eller händelse utlöser en beskattning så blir beskattningskonsekvenserna olika beroende på om händelsen inträffar under 2020 eller 2021.

Det innebär till exempel att

• Om två brittiska värdepappersfonder fusioneras den 15 december 2020 leder det inte till någon beskattning av delägarna men om fusionen sker den 15 januari 2021 är undantaget från beskattning inte tillämpligt.
• Om likvidationen av ett brittiskt dotterbolag avslutas under 2020 kan moderföretaget få göra koncernavdrag om villkoren i övrigt är uppfyllda medan reglerna om koncernavdrag inte blir tillämpliga om likvidationen avslutas under 2021.

Andra bestämmelser i inkomstskattelagen är inte knutna till att det sker något vid en viss tidpunkt utan rör beskattningen av hela årets verksamhet. Ett exempel på sådana regler är koncernbidragsreglerna. När man tillämpar de reglerna ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES under vissa förutsättningar ses som ett svenskt företag. När Storbritannien inte ses som en stat inom EES under hela beskattningsåret är reglerna inte tillämpliga. I vissa fall kan skatteavtalets diskrimineringsartikel ändå medföra att koncernbidragsreglerna kan tillämpas.

Exempel på fyra situationer där brexit kan medföra beskattningskonsekvenser

Ibland finns krav på att verksamhet bedrivs i ett EU- eller EES-land eller att en person är bosatt i ett EU- eller EES-land. Därför kan tidigare händelser eller transaktioner få beskattningskonsekvenser år 2021 när övergångsperioden är slut.

Aktiebolag har flyttat sin verkliga ledning till Storbritannien

Om ett svenskt aktiebolag flyttar sin verkliga ledning till Storbritannien, kan Sverige tappa beskattningsrätten till bolagets inkomster på grund av skatteavtalet med Storbritannien. För att slippa omedelbar återföring av periodiseringsfonderna i en sådan situation krävs att det andra landet är en stat inom EES. År 2021 uppfyller inte Storbritannien detta villkor. Det innebär att periodiseringsfonderna omedelbart ska tas upp till beskattning om verklig ledning har flyttats ett tidigare år. Samma sak gäller för ersättningsfonder.

Fast driftställe i Sverige har flyttats till Storbritannien

En begränsat skattskyldig person som flyttar verksamheten från sitt fasta driftställe i Sverige till ett land inom EES kan återföra periodiseringsfonderna inom den ordinarie sexårsperioden. En förutsättning är att det andra landet är medlem i EU eller att det finns en särskild indrivningsöverenskommelse. Om verksamheten tidigare har flyttats till Storbritannien är detta villkor inte längre uppfyllt 2021. Periodiseringsfonderna ska därför återföras till beskattning omedelbart. Samma sak gäller för ersättningsfonder och expansionsfonder.

Uppskovsgrundande andelsbyten (lagertillgångar)

I inkomstslaget näringsverksamhet finns bestämmelser om uppskovsgrundande andelsbyten. Om en fysisk person avyttrar en andel som är en lagertillgång finns krav på bosättning inom EES för att uppskov ska medges. Om en person med sådant uppskov har flyttat till Storbritannien ska uppskovsbeloppet tas upp till beskattning när Storbritannien blir tredjeland år 2021.

Tonnagebeskattning

För att få tillämpa reglerna om tonnagebeskattning måste en viss andel av den sammanlagda bruttodräktigheten avse fartyg som är registrerade i något register inom EES. Om det villkoret inte är uppfyllt ska godkännandet för tonnagebeskattning återkallas. En sådan situation skulle kunna uppkomma 2021 för företag som har fartyg registrerade i Storbritannien.

Skyddsregler för egenföretagare som utnyttjat den fria etableringsrätten före år 2021

Utträdesavtalet innehåller vissa skyddsregler för fysiska personer som är egenföretagare och som utnyttjat den fria etableringsrätten före år 2021. Det finns inga motsvarande skyddsregler för bolag som utnyttjat den fria etableringsrätten före övergångsperiodens utgång.

Reglerna innebär bl.a. att svenska medborgare som är verksamma som egenföretagare i Storbritannien ska få fortsätta att bedriva verksamheten där på samma villkor som brittiska medborgare. Brittiska medborgare som är verksamma som egenföretagare i Sverige ska få fortsätta att bedriva verksamheten här på samma villkor som svenska medborgare. Det gäller även den skattemässiga behandlingen. Reglerna gäller både i situationer där egenföretagaren uppehåller sig i samma land där hen etablerat sig och i situationer där egenföretagaren uppehåller sig i ett annat land än det där hen etablerat sig.

De svenska skattereglerna gör normalt ingen skillnad på fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige. Det är därför oklart i vilken utsträckning brittiska medborgare som bedriver näringsverksamhet i Sverige skulle kunna bli diskriminerade på ett sådant sätt att dessa skyddsregler blir tillämpliga. En prövning får göras i det enskilda fallet och den jämförelse som ska göras vid prövningen är normalt hur en svensk medborgare hade beskattats i motsvarande situation.