Räntefördelning

Räkna fram kapitalunderlaget

Det här gör du genom att räkna fram en schablonmässig ränta på kapitalet du har i din verksamhet. Avdrag medges i näringsverksamhet för framräknad ränta medan du tar upp samma belopp som inkomst av kapital.

Ränta beskattas som inkomst av kapital och där är skatten alltid 30 procent. Skatten på inkomst av näringsverksamhet är progressiv, det vill säga skatten ökar med högre inkomst och samtidigt ska du också betala egenavgifter på denna inkomst. Underlaget för att räkna fram räntefördelningen, det så kallade kapitalunderlaget, motsvarar ungefär det egna kapitalet i näringsverksamheten vid utgången av ditt förra räkenskapsår. Det innebär att det år som du startar din verksamhet kan du inte beräkna något kapitalunderlag för räntefördelning. Eftersom du som driver den enskilda näringsverksamheten kan ta ut och sätta in pengar när du vill i verksamheten utan att dessa blir beskattade, finns det regler för hur kapitalunderlaget för räntefördelning ska räknas fram. Läs mer nedan.

Kapitalunderlaget som du räknar fram kan vara antingen positivt eller negativt. Om det är positivt kan du välja om du vill göra räntefördelning men om det är negativt är det tvingande.

Det är när du har tagit ut för mycket pengar ur verksamheten som du kan bli tvungen att räkna fram negativ räntefördelning. Då ska du flytta en schablonmässigt beräknad kostnadsränta från inkomstslaget näringsverksamhet till kapital, samtidigt som du tar upp samma belopp som inkomst i näringsverksamhet. Om du har flera näringsverksamheter räknas räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig.

Du gör räntefördelning i deklarationen, inte i bokföringen.

Hjälpblankett

För att underlätta för dig när du ska räkna fram ditt kapitalunderlag finns det en hjälpblankett för beräkning av räntefördelning (SKV 2196). Blanketten utgår ifrån ditt egna kapital vid årets ingång, belopp i B10 på förra årets NE-bilaga. Värdet justerar du för vissa skattemässiga poster. Hjälpblanketten är för ditt eget bruk och du behöver inte lämna in den till Skatteverket.

• Beräkning – Räntefördelning och expansionsfond (SKV 2196)
  

Positiv räntefördelning

Positiv räntefördelning får du göra om det finns ett positivt kapitalunderlag i din verksamhet, efter vissa justeringar, på mer än 50 000 kronor vid det förra räkenskapsårets slut (vanligen den 31 december). Du räknar då fram en viss ränta på kapitalet (fördelningsbeloppet) och flyttar beloppet från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital. Räntesatsen är 8,62 procent för inkomståret 2024. Om ditt räkenskapsår är kortare än 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd.

Sätta av med högst inkomsten av näringsverksamhet

Positiv räntefördelning får inte leda till att det blir ett underskott i näringsverksamheten.

Avdraget för positiv räntefördelning får inte överstiga inkomst av näringsverksamhet före räntefördelning.

På NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R29. 

Den kapitalavkastning (fördelningsbelopp) som du inte kan föra över till kapital, sparar du till senare år (i exemplet 50 000 kr), se nedan under rubriken ”Sparat fördelningsbelopp”. Även om du får göra räntefördelning (inkomsten av näringsverksamhet räcker till) kan du välja att spara hela eller delar av utrymmet till senare år. Då kan du få högre pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst, om du inte redan har så hög inkomst att den är högre än taket.

Om du inte är bosatt i Sverige är du ändå skyldig att betala skatt för sådan inkomst som flyttas till kapital, trots att du inte annars är skattskyldig för kapitalinkomster.

Negativ räntefördelning

Du ska göra negativ räntefördelning om kapitalunderlaget, vid det förra räkenskapsårets slut (vanligen den 31 december) är negativt med mer än 50 000 kr. Regeln har införts bland annat för att hindra att man drar av privata utgiftsräntor i näringsverksamheten i stället för i kapital. Den innebär att en schablonmässigt uträknad kostnadsränta på skulden ska öka inkomst av näringsverksamhet, samtidigt som man får dra av samma belopp i kapital. Räntesatsen är 3,62 procent för inkomstår 2024. Om ditt räkenskapsår är kortare än 12 månader, ska fördelningsbeloppet justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd.

Negativ räntefördelning betyder vanligen att man betalar högre skatt.

Negativ räntefördelning är obligatorisk om det finns ett negativt kapitalunderlag på mer än 50 000 kronor i verksamheten, och du ska göra det vare sig verksamheten visar vinst eller förlust.

Även den som inte är bosatt i Sverige får dra av för belopp som flyttas på grund av negativ räntefördelning.

• Regler för dig som har flera näringsverksamheter (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
  

Sparat fördelningsbelopp

Om du inte kan eller inte vill använda utrymmet för positiv räntefördelning får du spara hela eller delar av beloppet till senare år. Om du ett senare år har större inkomster i näringsverksamheten än det årets fördelningsbelopp, kan det vara en fördel att utnyttja det sparade fördelningsbeloppet.

Det belopp som du sparat kan du dela upp på flera år. Du kan spara utrymmet så många år du vill. Sparat fördelningsbelopp ska också läggas till kapitalunderlaget och kommer på så sätt att höja kommande års underlag för räntefördelning.

När verksamheten upphör

Särskilda regler gäller för positiv räntefördelning när verksamheten upphör. När det för räntefördelning justerade resultatet beräknas ska hänsyn inte tas till återförda avdrag för periodiseringsfond och minskning av expansionsfond. Det vill säga sådana återföringar ska öka det för räntefördelning justerade resultatet. Vid beräkning av maximalt avdrag för positiv räntefördelning får därför eventuella återföringar av periodiseringsfond vid ruta R32 och minskning av expansionsfond vid ruta R37 öka det för räntefördelning justerade resultatet i ruta R29.

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget är skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid förra räkenskapsårets slut med tillägg för vissa justeringar.

1. Underskott av verksamheten från förra året, som inte dragits av, läggs till.
2. Tillskott till verksamheten under förra året som inte är menade att vara långvariga, dras ifrån (du ska inte kunna lägga in ett större belopp tillfälligt för att öka underlaget).
3. Du får lägga till sparat utrymme för positiv räntefördelning som du har kvar från tidigare år.
4. Om du hade negativt kapital vid 1995 år taxering får det läggas till, så kallad övergångspost.

Tillgångar i kapitalunderlaget

Som tillgångar räknas

• kontanter, bankmedel och liknande
• alla tillgångar som när de säljs beskattas i näringsverksamheten, till exempel inventarier och lagervaror (gäller också avkastning på dessa tillgångar)
• näringsfastigheter
• bostadsrätter som används i näringsverksamheten
• andel i kooperativ ekonomisk förening som ingår i din verksamhet (gäller också om du är medlem i en förening på grund av din verksamhet och du har en fordran på föreningen) 

Följande får inte räknas som tillgång:

• aktier, konvertibla skuldebrev, obligationer och liknande värdepapper
• om det finns en privatbostad på en jordbruksfastighet ska privatbostadsdelen, alltså byggnad och tomt, inte ingå i tillgångarna.  

Värdering av tillgång

Alla tillgångar utom fastigheter värderas som huvudregel till vad som gäller vid inkomstbeskattningen. Detta gäller för till exempel lager och inventarier. Läs mer om värdering av tillgångar på sidan Varulager och på sidan Avdrag för värdeminskning.

• Varulager
• Avdrag för värdeminskning

Andel i kooperativ ekonomisk förening värderas till anskaffningsvärdet räknat enligt den så kallade genomsnittsmetoden.

Insatt belopp på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.

Annan egendom tas upp till anskaffningsvärdet minskat med avdrag för värdeminskning eller minskat med nedskrivning mot ersättningsfond och liknande fonder.

Om du fått näringsverksamheten genom arv, testamente, gåva eller bodelning får du utgå från den tidigare ägarens anskaffningsvärden.

Värdering av fastigheter

Om du i verksamheten säljer fastigheter så är fastigheterna omsättningstillgångar och ska de tas upp till det bokförda värdet minskat med avdrag för värdeminskning och liknande.

En näringsfastighet som du använder i verksamheten är en anläggningstillgång och den kan värderas på två sätt; enligt huvudregeln eller alternativregeln.

Huvudregeln

Huvudregeln är att du tar upp anskaffningsvärdet (vanligen köpesumman) för mark, byggnad och markanläggning och minskar med de avdrag du gjort för värdeminskning på byggnad och markanläggning.

När du använder huvudregeln har det ingen betydelse när du förvärvat fastigheten.

• Fastighet som är en kapitaltillgång: huvudregel (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.

Alternativregeln

Alternativregeln får du bara använda om du ägde fastigheten före den 1 januari 1991. När du sedan ska räkna fram värdet enligt alternativregeln utgår du från en viss procentsats av taxeringsvärdet 1993.

Det värde som du fått fram efter att ha multiplicerat aktuell procentsats med taxeringsvärdet ska minskas med de värdeminskningsavdrag och liknande som du gjort i 1982–1993 års deklarationer, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av andelen i taxeringsvärdet ovan. Du ska också dra av de avdrag för värdeminskning och liknande som du gjort i senare deklarationer (efter 1993) till och med förra årets, oavsett storlek. Ett exempel på liknande avdrag är skogsavdrag.

Värdet ska justeras nedåt om marknadsvärdet, vid det föregående beskattningsårets utgång, på byggnader, mark och markanläggningar är lägre än 75 procent av det värde som du kommer fram till med alternativregeln. En justering kan bli aktuell till exempel om fastighetens värde minskat till följd av brand eller om en väsentlig del av taxeringsvärdet är hänförlig till inventarier.

Om du förvärvat en del av fastigheten före 1991 och en annan del senare, kan du använda huvudregeln eller alternativregeln för den första delen och huvudregeln för den andra.

• Fastighet som är en kapitaltillgång: alternativregel (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.

Värdering vid arv, testamente, gåva eller bodelning

Om du tagit över fastigheten eller en del av den på grund av arv, testamente, gåva eller bodelning är det närmast föregående köp i ägarkedjan som avgör

• om du får använda alternativregeln eller inte
• vilket år fastigheten köptes
• kostnaden för att skaffa fastigheten
• vilka avdrag för värdeminskning som gjorts tidigare år
  

Skulder i kapitalunderlaget

Vilka skulder ska ingå i kapitalunderlaget?

Som skuld räknas sådana skulder som hör till din näringsverksamhet. Till exempel

• leverantörsskulder,
• lånat kapital som investerats i verksamheten,
• skulder som övertagits eller revers som lämnats som likvid i samband med att hela eller delar av verksamheten förvärvats genom köp, arv, gåva eller liknande. 

Du ska dra av lån som du tagit för att betala något vid arvskifte eller liknande, och lån som du tagit över när du fått en gåva, om det du betalat för eller fått är en del av dina tillgångar i verksamheten. 

När det gäller lånat kapital är det avgörande vad lånet använts till, inte vad som ligger som säkerhet för det. Om en näringsidkare belånat sin privatbostad och investerat pengarna i sin näringsverksamhet, ska skulden hänföras till näringsverksamheten. Om han eller hon däremot belånat sin näringsfastighet för att köpa exempelvis aktier, kan skulden inte anses ingå i verksamheten eftersom aktier inte kan vara en tillgång i en enskild näringsverksamhet. 

Följande skattemässiga avsättningar räknar du också som skuld

• ersättningsfond
• periodiseringsfond
• 79,4 procent av expansionsfond.
  

Det är avsättningarna vid årets ingång som avses, det vill säga de avsättningar som återstår efter eventuella avsättningar, återföringar och dylikt föregående år.

• Skulder i kapitalunderlaget (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
  

Särskild post – fastighet man fått genom arv, gåva eller dylikt

Den särskilda posten får i vissa fall beräknas om du har blivit ägare till en fastighet genom arv, testamente, gåva eller bodelning vid skilsmässa (benefikt förvärv).

Du får endast tillämpa reglerna om särskild post om du benefikt förvärvat en fastighet 1996 eller senare.

Om du fått en fastighet som du använder i näringsverksamheten på grund av arv, testamente, gåva eller bodelning vid skilsmässa men mot viss betalning, (eller att du tagit över fastighetslån, vederlagsrevers och liknande), ska du inte ta upp betalningen utan överlåtarens anskaffningskostnad som värde på fastigheten. För fastighet som du fått 1995 eller tidigare gäller detta utan undantag.

För fastighet som du fått 1996 eller senare finns en särskild regel som gör att du slipper sådan negativ räntefördelning som beror på att den fastighet du fått sänker fördelningsbeloppet. Detta kan hända när värdet på fastigheten, räknat enligt reglerna för fördelningsbelopp, är lägre än de lån som du fått till exempel när du tagit över lån på fastigheten, när du lämnat en revers eller när du tagit nya lån för att lösa gamla lån på fastigheten. Du slipper negativ räntefördelning genom att du får lägga till en särskild post till fördelnings­beloppet. Den särskilda posten är lika stor som sänkningen av kapitalunderlaget som beror på den fastighet du tagit över. Du får inte lägga till större belopp än att du slipper negativ räntefördelning för hela din näringsverksamhet.

När du räknar ut den särskilda posten måste du använda det högsta värdet på fastigheten enligt huvudregeln och alternativregeln. Du kan inte öka den särskilda posten genom att välja en låg värdering av fastigheten förra året.

• Huvudregeln
• Alternativregeln

Om du säljer fastigheten kan du inte längre beräkna någon särskild post. Skulle du till exempel sälja halva fastigheten, ska du minska den särskilda posten till halva beloppet.

• Den särskilda posten (Rättslig vägledning) Länk till annan webbplats.
  

Skatter

Skatter som du ska betala som preliminärskatt räknas inte som tillgång eller skuld. Du tar alltså inte hänsyn till om de preliminära betalningarna av skatt blir totalt högre eller lägre än din slutliga skatt. Du ska däremot ta hänsyn till andra skatter och avgifter och bedöma dem som fordran eller skuld, till exempel

• moms
• anställdas skatter
• arbetsgivaravgifter
• särskild löneskatt för anställda.

Sådana betalningar för moms och arbetsgivaravgifter som avser förra räkenskapsåret men som du inte betalat före det här räkenskapsårets början, ska du alltså ta upp som skulder. Överskjutande ingående moms som du ännu inte har fått vid räkenskapsårets början tar du upp som fordran.

Underskott från förra året

Du ökar nettokapitalet med förra beskattningsårets underskott om du inte har fått avdrag för det. Beloppet hämtar du i förra årets NE-blankett R48.

Tillskott som inte är varaktiga

De tillskott av kapital som du gjort under förra räkenskapsåret och som det inte är meningen att du ska ha kvar i verksamheten, ska du dra av. Du ska inte kunna höja kapitalet en kortare tid för att öka kapitalunderlaget.

Sparat utrymme

Har du sparat utrymme för positiv räntefördelning från tidigare år får du lägga till detta belopp till kapitalunderlaget. Sparat utrymme lägger du också till ett negativt kapitalunderlag. Du minskar på så sätt det avdragsbelopp som du ska flytta vid negativ räntefördelning.

Övergångsposten läggs till

Om kapitalunderlaget var negativt vid 1995 års taxering ska detta negativa belopp (övergångsposten) läggas till varje år framöver.

Räkenskapsår

Om ditt räkenskapsår varit längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras.

Att föra över sparat fördelningsbelopp

Det finns möjlighet att låta en person få ta över ditt sparade fördelningsbelopp.

Om du för över hela din näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren till en fysisk person som bor i Sverige genom arv, testamente, gåva eller bodelning, kan han eller hon även helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.

Makar eller sambor

Om makar eller sambor tillsammans driver en verksamhet gör var och en för sig räntefördelning på sitt kapitalunderlag i verksamheten.

Om bara den ene satsat kapital i verksamheten och är ansvarig för skulderna ska bara denne göra räntefördelning. Om däremot båda satsat kapital ska tillgångarna delas upp mellan makarna. Även skulderna ska fördelas.

Det är den som haft underskott respektive gjort kapital­tillskott eller olika skattemässiga avsättningar som ska ta med dem i sitt kapitalunderlag.

Gränsen för räntefördelning på 50 000 kronor gäller för vardera maken. Sparat utrymme och övergångspost beräknas också för var och en.