Slutligt uppskov

Förutsättningar för att få uppskov vid bostadsförsäljning

Då kan du begära slutligt uppskov

Om du har kommit fram till att du kan begära uppskov, kan du begära slutligt uppskov om du flyttar in i den nya bostaden (ersättningsbostaden) senast den 2 maj året efter försäljningsåret, och om någon av dessa två förutsättningar är uppfyllda:

• Du har köpt en ny bostad året före eller samma år som du säljer den gamla bostaden, det vill säga tidigast den 1 januari året före försäljningsåret och senast den 31 december försäljningsåret.
  
  
• Du äger redan en ny bostad innan den 1 januari året före det år som du sålde den gamla bostaden. Den nya bostaden är en fastighet. Du utför nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnadsarbeten på fastigheten under perioden 1 januari året före och den 2 maj året efter försäljningsåret.
  

Om du inte har köpt eller flyttat in i din nya bostad kan du i vissa fall få preliminärt uppskov. Du kan då året efter begära slutligt uppskov om du köper en ny bostad senast 31 december året efter försäljningsåret, och flyttar in senast den 2 maj andra året efter försäljningsåret.

• Preliminärt uppskov
• Viktiga datum för bostadsuppskov
• Uppskov när den nya bostaden är en fastighet som du har köpt tidigare än den 1 januari året före försäljningsåret

Så här begär du slutligt uppskov

• Du begär slutligt uppskov på samma bilaga som du redovisar din bostadsförsäljning.
• Om du har använt e-tjänsten Förbered uppgifter om din sålda bostad inför deklarationen kan du använda de sparade uppgifterna när du deklarerar.
• Om du har fått preliminärt uppskov i förra årets deklaration ska du i årets deklaration istället använda bilaga K2, om du vill begära slutligt uppskov.

• Så stort slutligt uppskov kan du få

Det finns regler som begränsar hur stor del av vinsten som du kan få uppskov med. Du kan välja att inte begära uppskov med hela din vinst men uppskovsbeloppet måste vara minst 50 000 kronor. Hur stort uppskov du kan få påverkas av

• takbelopp
• lägsta uppskovsbelopp
• om du köper en dyrare eller billigare bostad.

Högsta möjliga uppskovsbelopp – takbelopp

Det finns en övre gräns för hur stor del av vinsten man kan få uppskov med, ett takbelopp. Takbeloppet är 3 000 000 kronor och ditt slutliga uppskov får inte överstiga din andel av takbeloppet.

Räkna ut din andel av takbeloppet genom att multiplicera 3 000 000 kronor med den andel av hela bostaden som du ägde direkt innan du sålde.

Om du till exempel ägde halva bostaden är din andel av takbeloppet 1 500 000 kronor (3 000 000 kronor × 50 procent).

Lägsta uppskovsbelopp

Ditt slutliga uppskovsbelopp ska vara minst 50 000 kronor för att du ska kunna få uppskov. Vid expropriation, vid flygbuller eller om du har tvingats sälja bostaden räcker det att uppskovsbeloppet är 10 000 kronor. Är ni flera delägare måste alltså var och en ha ett uppskovsbelopp på 50 000 kronor eller 10 000 kronor.

Om bostaden blev såld genom en tvångsförsäljning

Ta reda på om du köper en dyrare eller billigare bostad

För att veta om du har köpt en dyrare eller billigare bostad ska du jämföra försäljningspriset för bostaden som du har sålt med inköpspriset för den nya bostaden. För att kunna göra jämförelsen måste du räkna ut försäljningspriset för den sålda bostaden och räkna ut inköpspriset för den nya bostaden. Försäljningspriset i detta sammanhang är alltså inte samma sak som vad köparen betalade för din bostad.

Uträkningarna görs på olika sätt beroende på vilken typ av bostad som du har sålt och som du köper. Det är även en annan uträkning om din nya bostad är en fastighet som du har köpt tidigare än 1 januari året före försäljningsåret och som du utför nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnadsarbeten på.

Räkna ut försäljningspris och inköpspris

Ny bostad förvärvad före 1 januari året före försäljningsåret

Om du köper en dyrare bostad

Om du köper en minst lika dyr eller dyrare bostad kan du begära slutligt uppskov med hela vinsten om den inte överstiger din andel av takbeloppet.

Ditt slutliga uppskovsbelopp är det lägsta beloppet av

• din andel av vinsten (inklusive återfört uppskovsbelopp)
• din andel av takbeloppet.

Du betalar 22 procent i skatt på den del av vinsten som du inte kan få uppskov med.

Om du köper en billigare bostad

Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Uppskovsbeloppet får inte överstiga din andel av takbeloppet.

Så länge kan du få uppskov

Ett slutligt uppskov har du kvar som längst tills du säljer din nya bostad (ersättningsbostaden) eller om den övergår till en ny ägare genom gåva, arv, testamente eller bodelning.

När ersättningsbostaden säljs eller övergår till en ny ägare

Du betalar skatt med 22 procent på det belopp som du återför om ersättningsbostaden fortfarande är en privatbostad eller en privatbostadsrätt. Har den nya bostaden ändrat karaktär till näringsfastighet eller näringsbostadsrätt betalar du istället skatt med 27 procent.

Tänk på att du kan behöva göra en extra inbetalning till skattekontot om du vill undvika ränta.

Betala kvarskatt

Frivillig återföring – minska ditt uppskovsbelopp

Du kan välja att återföra hela eller delar av uppskovet till beskattning även om du inte har sålt din ersättningsbostad.

• Du måste återföra minst 20 000 kronor om du återför en del av uppskovsbeloppet.
• Beloppet får vara mindre än 20 000 kronor om du återför hela det kvarvarande uppskovsbeloppet.

Frivillig återföring redovisar du i din inkomstdeklaration i bilaga K2. Det återförda beloppet räknas som en kapitalinkomst som du har haft under inkomståret innan du deklarerar.

K2 - Uppskov - Bostad (SKV 2102)

Se ditt nuvarande uppskovsbelopp

Om du har sålt en bostad och fått uppskov med att betala skatt på vinsten kan du se ditt uppskovsbelopp på Mina sidor under "Fastigheter och bostad".