Här hittar du samlad information om du till exempel vill anställa personer från Ukraina eller om du vill skänka gåvor eller pengar från ditt företag.
Andra regler gäller om du vill skänka eller samla in pengar, hyra ut bostad eller hjälpa till på annat sätt i egenskap av privatperson.
Det finns särskilda regler både för din skyldighet att göra skatteavdrag och att betala socialavgifter när du anställer någon som är bosatt utomlands. Om du vill anställa en person från Ukraina behöver du kontrollera att personen har ett giltigt uppehållstillstånd eller ett arbetstillstånd från Migrationsverket. I annat fall behöver personen ansöka om det.
Du eller personen som du vill anställa ska också skicka in Anmälan om preliminär A-skatt till Skatteverket för att personen ska bli skatteregistrerad och få en skattetabell. Om personen inte redan har ett samordningsnummer så kommer Skatteverket att tilldela det i samband med beslut om A-skatt.
Du måste också underrätta Skatteverket att du anställt en person från ett land som inte är medlem i EU, EES-stat eller Schweiz (tredjelandsmedborgare). Anmälan gör du på blanketten Anställning av utlänning (SKV 1160).
Den som har ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet från Migrationsverket kan börja arbeta även om Skatteverket inte hunnit tilldela samordningsnummer eller fattat beslut om preliminär A-skatt. Du som arbetsgivare ska då göra ett så kallat förhöjt skatteavdrag. Det innebär att du gör ett skatteavdrag enligt skattetabellen (den tabell där du har ditt säte) plus ytterligare 10 procent av avdraget enligt skattetabellen.
Du använder personens samordningsnummer när du fyller i individuppgiften i arbetsgivardeklarationen. Om det är din första eller andra anställda kan du få en sänkning av arbetsgivaravgifterna (Växa-stöd) under 24 månader i följd. Du kan också ha rätt till lägre arbetsgivaravgifter beroende på hur gammal personen som du anställer är.
Här finns information om vad som gäller för företag som vill skänka gåvor till personer i Ukraina eller till flyktingar från Ukraina som har kommit till Sverige. Du hittar också information om vad som gäller vid inkomstbeskattningen om du har skänkt pengar till välgörenhetsorganisationer.
Om ditt företag skänker pengar till välgörenhetsorganisationer är den penninggåvan normalt sett inte en avdragsgill kostnad för företaget vid inkomstbeskattningen. Rätten att göra avdrag påverkas av om det är utgift för att förvärva eller bibehålla inkomster och om det är en utgift för en gåva som lämnats av företaget. Du kan inte göra avdrag för utgifter för gåvor.
Ja, det kan bli beskattningskonsekvenser.
Om mindre företag, exempelvis fåmansföretag, skänker pengar ligger det nära tillhands att se det som att det är du som delägare eller företagsledare som utifrån ett personligt val låter företaget lämna gåvor. Då kan gåvan riskera att räknas som en privat levnadskostnad, vilket du ska bli beskattad för.
Om du är aktiv delägare i exempelvis ett fåmansföretag ska du normalt beskattas penninggåvan som lön, då det ses som ersättning för utfört arbete. Företaget får avdrag för lönekostnaden och de sociala avgifterna.
Om du inte är aktiv i företaget blir du normalt beskattad för värdet av gåvan som utdelning, då det inte ses som ersättning för utfört arbete. Utdelningen är inte en avdragsgill kostnad för företaget.
En penninggåva är inte en avdragsgill kostnad i näringsverksamheten. Om du tar ut pengar från verksamheten ses det som ett eget uttag som bokförs mot eget kapital. Det påverkar därmed inte resultatet.
För dig som är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag minskar uttaget din justerade anskaffningsutgift (JAU).
Det är normalt sett inte affärsmässigt motiverat att skänka varor eller tjänster ur det egna sortimentet till välgörenhetsorganisationer. Företaget har gjort avdrag för inköpskostnaden och ska därför uttagsbeskattas, det vill säga ta upp en intäkt motsvarande marknadsvärdet på varan eller tjänsten vid inkomstbeskattningen.
Om ni skänker varor utan ersättning ska ni vanligtvis uttagsbeskattas ur ett momsperspektiv. Det innebär att företaget ska redovisa utgående moms på uttaget.
Uttagsbeskattning är bara aktuellt om företaget helt eller delvis har haft rätt till avdrag eller återbetalning av momsen när ni köpte in varan. Uttagsvärdet är varans inköpspris. Om ett sådant pris saknas är uttagsvärdet självkostnadspriset vid tidpunkten för uttaget.
Uttagsbeskattning kan också bli aktuellt när ett företag tillhandahåller en tjänst utan ersättning för annat ändamål än den egna verksamheten. Uttagsvärdet är kostnaden vid tidpunkten för uttaget för att utföra tjänsten.
Ja, det kan bli beskattningskonsekvenser.
Om mindre företag, exempelvis fåmansföretag, väljer att ge gåvor ligger det nära tillhands att se det som att det är du som delägare eller företagsledare som utifrån ett personligt val låter företaget lämna gåvor. Då kan gåvan riskera att räknas som en privat levnadskostnad, vilket du ska bli beskattad för.
Är du aktiv delägare i exempelvis ett fåmansföretag och tar ut en vara eller tjänst ur ditt företag, sker ett byte mellan din arbetsinsats och varan eller tjänsten. Du beskattas för marknadsvärdet av uttaget som lön samtidigt som företaget får en kompensation i form av din arbetsinsats till samma värde.
Vid inkomstbeskattningen tar företaget upp en intäkt som motsvarar marknadsvärdet och får avdrag för samma belopp som en lönekostnad. Företaget betalar också sociala avgifter på lönen och får avdrag för dessa. Företaget får även avdrag för varans eller tjänstens inköpskostnad.
Om du är delägare, men inte är aktiv i företaget blir du normalt beskattad för marknadsvärdet av varan eller tjänsten som utdelning, eftersom varan eller tjänsten inte räknas som ersättning för utfört arbete. Företaget får inte avdrag för utdelningen. Eftersom företaget får avdrag för varans eller tjänstens inköpskostnad vid inkomstbeskattningen måste det även uttagsbeskattas. Det innebär att företaget ska ta upp en intäkt motsvarande marknadsvärdet på varan eller tjänsten.
Om du tar ut varor och produkter som tillverkas eller omsätts i verksamheten och skänker dessa till välgörenhet istället för att till exempel sälja dem räknas det som ett uttag. Det ska du redovisa och beskatta till marknadsvärdet.
Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan det antingen vara du som delägare som tar ut tillgången som ska beskattas, eller så ska beloppet fördelas på samtliga delägare. För dig som delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag minskar uttaget din justerade anskaffningsutgift (JAU).
Om du köper in varor eller tjänster som inte ingår i det normala sortimentet och skänker dem direkt till välgörenhetsorganisationer kan företaget normalt sett inte göra avdrag för inköpskostnaden vid inkomstbeskattningen. Du kan inte heller göra avdrag för ingående moms eftersom inköpet inte avser verksamheten.
Ja, det kan bli beskattningskonsekvenser.
Om mindre företag, exempelvis fåmansföretag, väljer att ge gåvor ligger det nära tillhands att se det som att det är du som delägare eller företagsledare som utifrån ett personligt val låter företaget lämna gåvor. Då kan gåvan riskera att räknas som en privat levnadskostnad, vilket du ska bli beskattad för.
Är du aktiv delägare i exempelvis ett fåmansföretag och låter ditt företag köpa varor eller tjänster för att skänka vidare till välgörenhetsorganisationer, sker ett byte mellan din arbetsinsats och varan/tjänsten. Du beskattas för marknadsvärdet på varan/tjänsten som lön samtidigt som företaget får en kompensation i form av din arbetsinsats till samma värde.
Vid inkomstbeskattningen tar företaget upp en intäkt som motsvarar marknadsvärdet och får avdrag för samma belopp som en lönekostnad. Företaget betalar också sociala avgifter på lönen och får avdrag för dessa.
Om du är delägare men inte är aktiv i företaget blir du normalt beskattad för marknadsvärdet av varan eller tjänsten som utdelning, då varan eller tjänsten inte ses som ersättning för utfört arbete. Vid inkomstbeskattningen får företaget varken avdrag för utdelningen eller inköpskostnaden för varan eller tjänsten.
Om du har köpt produkter för att skänka till välgörenhet räknas detta inte som ett inköp i näringsverksamheten. Du har därför inte rätt till avdrag, eftersom det inte finns något belopp att uttagsbeskatta.
Om du som bedriver en enskild näringsverksamhet gör inköpet för företagets pengar ska detta bokföras som ett eget uttag. Du bokför eget uttag mot eget kapital och det påverkar inte resultatet. Är du delägare i ett handelsbolag/kommanditbolag minskar uttaget din justerade anskaffningsutgift (JAU).
Om du vill hyra ut lokaler som bostäder kan det påverka momsen. Om du hyr lokaler med frivillig skattskyldighet och börjar använda dessa till något annat än din vanliga momspliktiga verksamhet behöver du vara uppmärksam på om villkoren för frivillig skattskyldighet fortfarande är uppfyllda. Annars kan detta påverka din rätt till avdrag och din jämkningsskyldighet.
Här följer några olika exempel på hur du ska hantera uthyrningen av lokalerna. Mer information finns på Rättslig vägledning.
En fastighetsägare hyr normalt sett ut boende i korridorrum till studenter (stadigvarande bostad). Uthyrningen är undantagen från moms och fastighetsägaren har inte avdragsrätt för ingående moms på kostnader i fastigheten. På grund av situationen i Ukraina vill fastighetsägaren istället hyra ut fastigheten till Migrationsverket, som bemannar den och anordnar boende för asylsökande i studentrummen (ABK-boende). Uthyrningen till Migrationsverket är fortfarande undantagen från moms. Eftersom uthyrningen avser stadigvarande bostad kan fastighetsägaren inte bli frivilligt skattskyldig för uthyrningen till Migrationsverket. Fastighetsägaren saknar fortfarande rätt till avdrag för ingående moms. Det blir inte några jämkningskonsekvenser för fastighetsägaren.
En fastighetsägare hyr ut en mässhall till en hyresgäst som använder lokalen för mässverksamhet. Fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för uthyrningen och har avdragsrätt för ingående moms på kostnader för fastigheten. På grund av situationen i Ukraina vill fastighetsägaren istället hyra ut fastigheten till Migrationsverket, som bemannar den och anordnar boende för asylsökande i form av sovplatser i mässhallen. Uthyrningen till Migrationsverket avser då inte stadigvarande bostad. Fastighetsägaren kan fortsätta uthyrningen med frivillig skattskyldighet till den nya hyresgästen Migrationsverket. Den frivilliga skattskyldigheten påverkas normalt inte om fastighetsägaren ingår avtal om tillfällig uthyrning av mässhallen till Migrationsverket. Det beror bland annat på att karaktären och användningsområdet för en mässhall talar för att lokalerna kommer att fortsätta hyras ut för momspliktig verksamhet framöver. Den frivilliga skattskyldigheten och avdragsrätten för ingående moms upphör inte för fastighetsägaren. Uthyrningen till Migrationsverket medför därför inte några jämkningskonsekvenser för fastighetsägaren.
En fastighetsägare hyr ut en hotellbyggnad till ett företag som bedriver hotellverksamhet i byggnaden. Fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för uthyrningen och har avdragsrätt för ingående moms på kostnader för fastigheten. I samband med situationen i Ukraina tecknar hotellföretaget (hyresgästen) ett avtal om att tillhandahålla ABT-boende till Migrationsverket. Hyresgästen fortsätter därmed sin hotellverksamhet. Verksamheten räknas som ett ABT-boende om hotellföretaget (hyresgästen) sköter drift och bemanning samt tillhandahåller typiska tjänster för hotellverksamhet. Fastighetsägaren kan fortsätta uthyrningen med frivillig skattskyldighet till hyresgästen. Den frivilliga skattskyldigheten och avdragsrätten för ingående moms upphör inte för fastighetsägaren. Hyresgästens uthyrning till Migrationsverket medför därför inte några jämkningskonsekvenser för fastighetsägaren.
En fastighetsägare har tidigare hyrt ut en hotellbyggnad till ett hotellföretag och varit frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Fastighetsägaren har avdragsrätt för ingående moms på kostnader för fastigheten. Hotellföretaget har upphört med sin verksamhet och fastigheten står numera outhyrd.
Fastighetsägaren ingår ett hyresavtal med en ny hyresgäst som i sin tur har tecknat avtal om att tillhandahålla ABT-boende till Migrationsverket. Uthyrningen från hyresgästen till Migrationsverket jämställs med hotellverksamhet. Verksamheten räknas som ett ABT-boende om hotellföretaget (hyresgästen) sköter drift och bemanning samt tillhandahåller typiska tjänster för hotellverksamhet. Fastighetsägaren kan fortsätta uthyrningen med frivillig skattskyldighet till den nya hyresgästen om uthyrningen är stadigvarande, oftast i minst ett år.
Om uthyrningen är kortare än ett år kan fastighetsägaren fortsätta att vara frivilligt skattskyldig om fastighetsägaren kan visa att hotellbyggnaden sannolikt ska fortsätta hyras ut till hyresgäster som bedriver hotellverksamhet eller annan momspliktig verksamhet. Om villkoret för stadigvarande uthyrning är uppfyllt upphör varken den frivilliga skattskyldigheten eller avdragsrätten för ingående moms för fastighetsägaren. Det blir därför inte några jämkningskonsekvenser för fastighetsägaren.
Om den frivilliga skattskyldigheten upphör mer än tillfälligt kan fastighetsägaren under vissa förutsättningar bli skyldig att betala tillbaka en del av den avdragna ingående momsen på eventuella investeringar i fastigheten genom jämkning. Den omfattar 1/10 av den ingående momsen på investeringen per år, så länge uthyrningen inte omfattas av frivillig skattskyldighet. Det är oftast förhållandena vid slutet av beskattningsåret som avgör om jämkning är aktuellt.
En fastighetsägare har tidigare hyrt ut en hotellbyggnad till ett hotellföretag och varit frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Fastighetsägaren har avdragsrätt för ingående moms på kostnader för fastigheten. Hotellföretaget har upphört med sin verksamhet och fastigheten står numera outhyrd.
Fastighetsägaren bestämmer sig för att hyra ut hotellfastigheten direkt till Migrationsverket som bemannar och anordnar boende för asylsökande i byggnaden (ABK-boende). Migrationsverket bedriver inte hotellverksamhet. Uthyrningen till Migrationsverket avser stadigvarande bostad och är undantagen från moms. Den frivilliga skattskyldigheten och avdragsrätten för ingående moms upphör därför för fastighetsägaren. Om den frivilliga skattskyldigheten upphör mer än tillfälligt kan fastighetsägaren under vissa förutsättningar bli skyldig att betala tillbaka en del av den avdragna ingående momsen på eventuella investeringar i fastigheten genom jämkning. Den omfattar 1/10 av den ingående momsen på investeringen per år så länge uthyrningen inte omfattas av frivillig skattskyldighet. Det är oftast förhållandena vid slutet av beskattningsåret som avgör om jämkning är aktuellt.
Om du som är aktieägare skänker bort din rätt till framtida utdelning till exempelvis en välgörenhetsorganisation innan utdelningen blir tillgänglig för lyftning, ska du inte beskattas för utdelningen. Det förutsätter bland annat att gåvan är definitiv och att du ger bort den innan du kan disponera utdelningen.
Tänk på att om ett företag beslutar om eller verkställer en vinstutdelning kan det påverka deras rätt att få olika stöd samt deras skyldighet att återbetala stöd de fått tidigare, till exempel omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete.
Om du har tillfälliga betalningssvårigheter som du själv inte har orsakat kan du ha möjlighet att få anstånd med skattebetalningen. Anståndet ska ge dig tid att skaffa fram pengar till exempel genom att sälja tillgångar. Du kan få anstånd om du har synnerliga skäl för det. Det måste också vara sannolikt att du kommer att kunna betala din skatt efter anståndstidens slut.
Du som företagare kan påverkas på olika sätt av Rysslands invasion av Ukraina. Det kan till exempel vara att det finns risk för störningar i försörjningen av varor och tjänster eller att du påverkas av sanktionerna mot Ryssland. På Verksamt.se hittar du information om hur du som företagare kan påverkas av invasionen och sanktionerna, och hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan du få råd kring hur du stärker din IT-säkerhet, säkerställer tillgång på exempelvis personal och vad som gäller för samhällsviktiga verksamheter.
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.