Räkna ut ditt omkostnadsbelopp

Försäljningspris
− omkostnadsbelopp

= vinst eller förlust

Du kan räkna ut omkostnadsbelopp på två sätt, antingen med hjälp av genomsnittsmetoden eller med hjälp av schablonmetoden. Använd gärna vår aktieguide för att få hjälp med hur du ska deklarera dina aktier.

• Aktieguide

I tjänsten Inkomstdeklaration 1 får du hjälp både med att räkna ut ditt omkostnadsbelopp enligt schablonmetoden och med att fylla i din K4-bilaga samtidigt som du skickar in din deklaration.

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från dina köp och försäljningar. En avräkningsnota är den nota som du fick av banken när du köpte värdepappret. Du måste räkna ut ett omkostnadsbelopp för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier.

Du behöver inte göra en beräkning med genomsnittsmetoden om du har köpt alla dina aktier i ett bolag vid ett tillfälle och sedan sålt alla vid ett tillfälle. Då använder du avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. Information om händelser för dina aktier finns i Aktiehistorik.

• Aktiehistorik

Gör så här

1) Ta fram inköpspriset

Inköpspriset hittar du på din avräkningsnota eller i ditt depåkontoutdrag. I inköpspriset ska du även räkna in avgiften till banken, det vill säga courtaget. Inköpspris plus courtage brukar kallas ”Att betala” på avräkningsnotan.

2) Ta ut ett utdrag från ditt värdepappers- eller depåkonto

Ta ut ett utdrag som visar aktiviteterna på kontot mellan inköpstillfällena och din sista försäljning under 2024.

Du som har fått aktierna i gåva, genom arv eller vid bodelning behöver den tidigare ägarens uppgifter för att räkna ut omkostnadsbeloppet.

3) Ta reda på vad som har hänt under tiden som du har ägt dina aktier

Ta reda på ifall det bolag som du har sålt aktier i har genomfört en split, en nyemission, en avknoppning, ett inlösen eller någon annan typ av händelse innan du börjar räkna. Om du till exempel har sålt aktier i ett bolag som har genomfört en split någon gång så har aktierna i bolaget minskat i värde och antalet aktier blivit fler. Det behöver du veta för att räkna ut ett korrekt omkostnadsbelopp.

Du hittar mer information om nyemission, split, avknoppning och inlösen och hur dessa händelser kan påverka ditt omkostnadsbelopp i exemplet här på sidan eller på sidan Aktier. På sidan Aktiehistorik kan du se om ett bolag som du äger aktier i har genomgått något av detta.

• Aktier
• Aktiehistorik

4) Räkna ut omkostnadsbelopp för dina aktier per styck

Du ska räkna ut ett genomsnittligt omkostnadsbelopp för dina aktier per styck. Det gör du genom att först räkna ihop summan av dina anskaffningsutgifter inklusive courtage, alltså kostnaden för de investeringar som du har gjort i bolaget samt bankavgift. Kom ihåg att ta hänsyn till eventuella händelser i aktiehistoriken som kan ha påverkat omkostnadsbeloppet. Sedan delar du det framräknade beloppet med det totala antalet aktier som du ägde innan försäljningen.

5) Räkna ut omkostnadsbeloppet för din försäljning

För att få fram omkostnadsbeloppet för din försäljning multiplicerar du sedan det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie, med antalet sålda aktier.