Underskott
Normalt ska ett års underskott av näringsverksamhet i sin helhet dras av följande år. I vissa situationer begränsas dock avdragsrätten för tidigare års underskott.
Om aktiebolaget gör ett underskott ett år får det underskottet sparas och kan i framtiden användas för att göra avdrag mot överskott. Huvudregeln är att underskottet får dras av i nästa års deklaration. Om aktiebolaget, efter avdrag för tidigare års underskott, åter visar underskott får detta tas med till nästa år och så vidare. Någon tidsbegränsning för underskottsavdrag finns inte. Underskottet kan rullas vidare så länge aktiebolaget finns kvar.
I vissa situationer begränsas rätten till avdrag för tidigare års underskott. Vid en ägarförändring kan en beloppsspärr respektive en koncernbidragsspärr slå till. En beloppsspärr kan också slå till vid en kvalificerad fusion och fission. Dessutom finns det tidsbegränsade spärrar enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, om partiella fissioner samt om kvalificerade fusioner och fissioner. Begränsningar i rätten att dra av tidigare års underskott finns också då aktiebolagets försätts i konkurs, då aktiebolaget får ett ackord eller då underskottet har utgjort det övervägande skälet till att en ägarförändring skett.
Underskott vid ägarförändring
Vad räknas som ägarförändring?
Med ägarförändring i ett underskottsföretag menas att ett företag får bestämmande inflytande över ett företag som har underskott beskattningsåret före ägarförändringsåret. Med bestämmande inflytande menas att underskottsföretaget blir ett dotterföretag enligt civilrättsliga bestämmelser. Som exempel kan nämnas att ett företag köper andelar i ett underskottsföretag som gör att de får mer än 50 % av rösterna i företaget.
Beloppsspärren och koncernbidragsspärren
När det sker en ägarförändring i ett underskottsföretag blir vanligtvis två regler aktuella som begränsar rätten till avdrag för underskott - belopps- och koncernbidragsspärren. Om underskottet har utgjort det övervägande skälet till att en ägarförändring skett kan den särskilda begränsningsregeln bli aktuell. Det underskott som begränsas av spärrarna är företagets underskott beskattningsåret före det år då ägarförändringen sker. Det underskottet kallas ibland det inrullade underskottet. Underskott som uppkommer efter det beskattningsår ägarförändringen sker omfattas inte av vare sig beloppsspärren eller koncernbidragsspärren.
Om företagen före ägarförändringen ingick i samma koncern gäller inte någon av spärreglerna.
Beloppsspärren
Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 procent av den nya ägarens utgift för att få det bestämmande inflytandet. Underskott som uppstår från och med det beskattningsår ägarförändringen sker kan däremot dras av på vanligt sätt.
Exempel: Beloppsspärren
Vid ingången av beskattningsåret 2022 har AB A ett inrullat underskott på 500 000 kronor.
AB B köper hela AB A under beskattningsåret 2022 för 200 000 kr. I deklarationen för beskattningsår 2022 kan AB A få avdrag för inrullat underskott med högst 400 000 kr (200 % × 200 000 kr). Resterande del av underskottet, 100 000 kr (500 000 kr – 400 000 kr), faller bort och kan aldrig utnyttjas.
Utgiften för att förvärva underskottsföretaget ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till företaget före ägarförändringen. Det gäller kapitaltillskott som lämnas under ägarförändringsåret och de två beskattningsåren före det beskattningsår som ägarförändringen sker.
Exempel: Kapitaltillskott vid beräkning av beloppsspärren
2019 äger AB B 20 % av AB A. AB B lämnar under 2019 ett kapitaltillskott till AB A med 50 000 kr eftersom bolag A går dåligt. 2020 lämnar AB B ytterligare ett kapitaltillskott till AB A på 50 000 kr.
2022 köper AB B resterande 80 % av AB A för 200 000 kr. En ägarförändring har skett i AB A som har ett inrullat underskott 2022 på 500 000 kr.
När beloppsspärren beräknas måste AB B’s utgift minskas med det kapitaltillskott som skett 2020 eftersom det skett under de två beskattningsår (2020 och 2021) som var innan det beskattningsår ägarförändrigen skedde (2022).
Beloppsspärren räknas fram till:
(200 000 kr – 50 000 kr) × 200 % = 300 000 kr
I deklarationen för beskattningsår 2022 kan AB A få avdrag för inrullat underskott med högst 300 000 kr. Resterande del av underskottet, 200 000 kr (500 000 kr - 300 000 kr), faller bort och kan aldrig utnyttjas.
Beloppsspärren träder även in när flera delägare under en femårsperiod var och en förvärvat andelar med minst 5 % av rösterna i underskottsföretaget. Tillsammans ska de ha förvärvat andelar med mer än 50 % av rösterna.
Vid tillämpning av beloppsspärren kan den som får bestämmande inflytande vara en juridisk person, t ex ett aktiebolag, men även en fysisk person, ett dödsbo, ett handelsbolag i vilket fysisk person eller dödsbo är delägare samt annan utländsk juridisk person än utländskt bolag.
Koncernbidragsspärren
Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte kan kvitta underskott som uppkommit före det beskattningsår ägarförändringen sker mot koncernbidrag. Spärren gäller under det beskattningsår ägarförändringen sker och de fem följande åren. Därefter kan underskottet åter kvittas mot koncernbidrag.
Underskott kan dock under den tid koncernbidragsspärren gäller utnyttjas mot överskott i verksamheten i den mån det inte består av mottagna koncernbidrag. Koncernbidragsspärren gäller inte koncernbidrag från företag som redan innan ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
Om både belopps- och koncernbidragsspärren ska tillämpas gäller att kvarvarande underskott från föregående år först reduceras genom beloppsspärren. På den del som kvarstår tillämpas koncernbidragsspärren.
Exempel: Ett underskottsföretag blir köpt
Vid ingången av beskattningsåret 2022 har AB Y ett inrullat underskott på 1 000 000 kr.
AB B köpte 100 % av rösterna i AB Y under beskattningsåret 2022 för 350 000 kr.
Både beloppsspärren och koncernbidragsspärren antas vara tillämpliga.
I deklarationen för beskattningsåret 2022 kan AB Y på grund av beloppsspärren bara få avdrag för inrullat underskott med högst 700 000 kr (200 % × 350 000 kr). Resterande del, 300 000 kr (1 000 000 kr - 700 000 kr), faller bort och kan aldrig utnyttjas.
För den del som kvarstår, 700 000 kr, får avdrag endast göras med belopp motsvarande årets överskott exklusive ”spärrade” koncernbidrag.
Om ett företag efter en ägarförändring har ett koncernbidragsspärrat underskott kan det givetvis efter ägarförändringen uppkomma nya underskott. Hela underskottet, både den ospärrade och den spärrade delen, rullas då vidare till nästa år. Frågan om koncernbidragsspärren är ett hinder för att utnyttja hela eller delar av underskottet prövas nästa år.
Förutom vid den ägarförändring som beskrivits ovan är koncernbidragsspärren även tillämplig när ett underskottsföretag, eller moderföretag till underskottsföretag, får bestämmande inflytande över ett annat företag. Vid denna typ av ägarförändring är emellertid inte beloppsspärren tillämplig.
Om det förvärvade företaget skulle vara ett underskottsföretag blir beloppsspärren och koncernbidragsspärren tillämplig för det förvärvade underskottsföretaget.
Exempel: Ett underskottsföretag är köpare
AB Z har ett underskott sedan föregående år på 1 000 000 kr. AB Z köper under beskattningsår 2022 ett annat företag, AB C, för 350 000 kr. AB C är ett företag som gått med överskott i många år.
Eftersom ett underskottsföretag får bestämmande inflytande över ett överskottsföretag inträder koncernbidragsspärren (dock inte beloppsspärren). Det innebär att i deklarationen för beskattningsåret 2022 får avdrag för underskottet 1 000 000 kr endast göras med belopp motsvarande årets överskott, exklusive ”spärrade” koncernbidrag.
Särskild begränsningsregel
Om en ägarförändring skett efter den 10 juni 2021 och underskottet är det övervägande skälet till att ägarförändringen skett gäller en särskild begränsningsregel. Den innebär att rätten att dra av för underskottet helt faller bort. Bedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna.
Andra tidsbegränsade spärrar
Spärrar som skjuter upp rätten till avdrag för kvarvarande underskott under en viss tid finns även enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, partiella fissioner samt om kvalificerade fusioner och fissioner.
Begränsning vid konkurs
Om bolaget försätts i konkurs får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.
Begränsning vid ackord
Vid ackord utan konkurs medges inte avdrag för underskott till den del det motsvarar skulder som fallit bort genom ackordet. Det beskattningsår som bolaget fått ackord reduceras därför avdrag för underskott från tidigare år med ett belopp motsvarande ackordsvinsten.
Om ett handelsbolag fått ackord är det delägarens avdrag för underskott som kvarstår från föregående år som reduceras. Detta innebär till exempel att om ett aktiebolag är delägare i ett handelsbolag som fått ackord så är det aktiebolagets underskott som ska reduceras.
Så här deklarerar du underskottet efter en ägarförändring – exempel
År 1
År 1 sker en ägarförändring i Aktiebolaget B då Aktiebolaget A köper samtliga aktier i bolaget för 100 000 kr. Det finns inga andra bolag i den nybildade koncernen. Bolaget B redovisar år 1 ett nollresultat och det enda som finns är ett underskott från tidigare år på 600 000 kronor.
Beloppsspärren gör att 400 000 kronor av underskottet faller bort. Kvar finns ett underskott på 200 000 kronor. De första fem åren efter ägarförändringsåret får det underskottet inte dras av mot koncernbidrag (den så kallade koncernbidragsspärren). Underskottet ska deklareras på detta sätt i deklarationen.
År 2
År 2 redovisar bolaget en bokförd förlust på 100 000 kronor. Hela underskottet sedan tidigare (200 000 kronor) får rullas in. Totalt uppgår underskottet nu till 300 000 kronor.
Den del av underskottet som kommer från tiden innan ägarförändringen får dock inte dras av mot framtida koncernbidrag ännu en tid framöver varför den delen, om bolaget vill, kan tas upp vid punkt 4.22 i deklarationen som en påminnelse om detta. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 2.
År 3
År 3 redovisar bolaget en bokförd vinst på 300 000 kronor. Vinsten motsvarar ett koncernbidrag på 300 000 kronor som man har tagit emot från ägaren (Aktiebolaget A). På grund av koncernbidragsspärren som gäller efter ägarförändringen år 1 får bolaget bara utnyttja 100 000 kronor av sitt totala underskott på 300 000 kronor. 200 000 kronor av underskottet får ju inte dras av mot koncernbidraget.
Bolaget kommer därför detta år ha såväl ett överskott på 200 000 kronor att beskatta som ett underskott på 200 000 kronor att rulla vidare (fortfarande spärrat för att utnyttjas mot koncernbidrag från Aktiebolaget A). Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 3.
År 4
År 4 redovisar bolaget en bokförd förlust på 100 000 kronor. Denna läggs till det tidigare underskottet. Totalt uppgår underskottet nu till 300 000 kronor, varav 200 000 kronor inte får dras av mot koncernbidrag förrän tidigast år 7. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 4.
År 5
År 5 blir det bokförda resultatet en vinst på 400 000 kronor. I det resultatet ingår ett koncernbidrag med 130 000 kronor från Aktiebolaget A och 270 000 kronor avser egen upparbetad vinst. Av underskottet på totalt 300 000 kronor ska först den ospärrade delen på 100 000 kronor dras av mot den egenupparbetade vinsten (270 000 kronor - 100 000 kronor = 170 000 kronor).
Den kvarstående delen av underskottet som omfattas av koncernbidragsspärren, 200 000 kronor, får endast utnyttjas mot det som därefter finns kvar av den egna upparbetade vinsten. Den får alltså inte utnyttjas mot den del av resultatet som motsvaras av koncernbidraget. Kvar av underskottet blir då 200 000 kronor - 170 000 kronor = 30 000 kronor. Resultatet hänförligt till koncernbidraget 130 000 kronor redovisas som ett överskott och beskattas. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt för år 5.
Om du missat att ta upp underskottet i deklarationen ett år
Om du ett år glömmer att ta upp det outnyttjade underskottet ett år, måste du begära omprövning. Du måste begära omprövning av just det året då du glömde ta upp underskottet. Även efterföljande års deklarationer måste omprövas om de berörs.
Om företaget till exempel har fått ett underskott i deklarationen för beskattningsåret 2019 och sedan glömt att redovisa underskottet i deklarationerna för beskattningsåren 2020 och 2021, går det inte att bara ta upp underskottet i deklarationen för beskattningsåret 2022. I stället måste företaget begära omprövning av både 2020 och 2021 års deklarationer. Det gäller även om resultatet i slutändan skulle bli detsamma som om man tagit upp det bortglömda underskottet direkt i deklarationen för beskattningsåret 2022.
Kontakta oss
Viktiga datum för ditt företag
Här kan du få fram viktiga datum för ditt företag. Då kan du lätt se när du behöver betala in skatter, deklarera eller när du får utbetalningar.
Aktuellt
-
Skatteverket är positivt inställt till rekonstruktioner
Skatteverket har nyligen fått kritik av en advokat och av Småföretagarnas riksfö...
-
Uppgift om tjänsteställe i både individuppgift och kontrolluppgift från 1 januari 2023
Reseavdraget föreslås att vara kvar i sin nuvarande form. En nyhet är att arbets...
-
3 tips för dig som ska flytta
Är du i full gång med att byta bostad? Då finns det några saker du behöver tänka...
Tillsammans gör vi samhället möjligt