Lyssna

Så deklarerar du aktiebolagets underskott

Normalt ska ett års underskott av näringsverksamhet i sin helhet dras av följande år. I vissa situationer begränsas dock avdragsrätten för tidigare års underskott.

Vid en ägarförändring kan en beloppsspärr respektive en koncernbidragsspärr slå till. En beloppsspärr kan också slå till vid en kvalificerad fusion och fission. Dessutom finns det tidsbegränsade spärrar enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, om partiella fissioner samt om kvalificerade fusioner och fissioner. Här kan du se ett exempel på hur underskott som är spärrade ska deklareras i aktiebolagets inkomstdeklaration.

Vill du veta mer om bestämmelserna kring spärrsituationerna och vad som utlöser dem kan du läsa om det i broschyren Skatteregler för aktie- och handelsbolag (SKV 294) eller på Rättslig vägledning.

Så här deklarerar du underskottet efter en ägarförändring – exempel

År 1

År 1 sker en ägarförändring i Aktiebolaget B då Aktiebolaget A köper samtliga aktier i bolaget. Det finns inga andra bolag i den nybildade koncernen. Bolaget B redovisar år 1 ett nollresultat och det enda som finns är ett underskott från tidigare år på 600 000 kronor.

Beloppsspärren gör att 400 000 kronor av underskottet faller bort. Kvar finns ett underskott på 200 000 kronor. De första fem åren efter ägarförändringsåret får det underskottet inte dras av mot koncernbidrag (den så kallade koncernbidragsspärren). Underskottet ska deklareras på detta sätt i deklarationen.

År 2

År 2 redovisar bolaget en bokförd förlust på 100 000 kronor. Hela underskottet sedan tidigare (200 000 kronor) får rullas in. Totalt uppgår underskottet nu till 300 000 kronor.

Den del av underskottet som kommer från tiden innan ägarförändringen får dock inte dras av mot framtida koncernbidrag ännu en tid framöver varför den delen, om bolaget vill, kan tas upp vid punkt 4.22 i deklarationen som en påminnelse om detta. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 2.

År 3

År 3 redovisar bolaget en bokförd vinst på 300 000 kronor. Vinsten motsvarar ett koncernbidrag på 300 000 kronor som man har tagit emot från ägaren (Aktiebolaget A). På grund av koncernbidragsspärren som gäller efter ägarförändringen år 1 får bolaget bara utnyttja 100 000 kronor av sitt totala underskott på 300 000 kronor. 200 000 kronor av underskottet får ju inte dras av mot koncernbidraget.

Bolaget kommer därför detta år ha såväl ett överskott på 200 000 kronor att beskatta som ett underskott på 200 000 kronor att rulla vidare (fortfarande spärrat för att utnyttjas mot koncernbidrag från Aktiebolaget A). Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 3.

År 4

År 4 redovisar bolaget en bokförd förlust på 100 000 kronor. Denna läggs till det tidigare underskottet. Totalt uppgår underskottet nu till 300 000 kronor, varav 200 000 kronor inte får dras av mot koncernbidrag förrän tidigast år 7. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt år 4.

År 5

År 5 blir det bokförda resultatet en vinst på 400 000 kronor. I det resultatet ingår ett koncernbidrag med 130 000 kronor från Aktiebolaget A och 270 000 kronor avser egen upparbetad vinst. Av underskottet på totalt 300 000 kronor ska först den ospärrade delen på 100 000 kronor dras av mot den egenupparbetade vinsten (270 000 kronor - 100 000 kronor = 170 000 kronor).

Den kvarstående delen av underskottet som omfattas av koncernbidragsspärren, 200 000 kronor, får endast utnyttjas mot det som därefter finns kvar av den egna upparbetade vinsten. Den får alltså inte utnyttjas mot den del av resultatet som motsvaras av koncernbidraget. Kvar av underskottet blir då 200 000 kronor - 170 000 kronor = 30 000 kronor. Resultatet hänförligt till koncernbidraget 130 000 kronor redovisas som ett överskott och beskattas. Bolagets deklaration ska fyllas i på detta sätt för år 5.

Om du missat att ta upp underskottet i deklarationen ett år

Så här gör du om du har glömt att ta upp ditt outnyttjade underskott

Om du ett år glömmer att ta upp det outnyttjade underskottet, måste du begära omprövning av det i årets deklaration. Även efterföljande års deklarationer måste omprövas om de berörs.

Om företaget till exempel har fått ett underskott i deklarationen för beskattningsåret 2017 och sedan glömt att redovisa underskottet i deklarationerna för beskattningsåren 2018 och 2019, går det inte att bara ta upp underskottet i deklarationen för beskattningsåret 2020. I stället måste företaget begära omprövning av både 2018 och 2019 års deklarationer. Det gäller även om resultatet i slutändan skulle bli detsamma som om man tagit upp det bortglömda underskottet direkt i deklarationen för beskattningsåret 2020.

Företag

Så deklarerar du aktiebolagets underskott

Så här deklarerar du underskottet efter en ägarförändring – exempel

År 1

År 2

År 3

År 4

År 5

Om du missat att ta upp underskottet i deklarationen ett år

Så här gör du om du har glömt att ta upp ditt outnyttjade underskott

Kontakta oss

Hitta snabbt

Viktiga datum för ditt företag

Aktuellt