På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Om du har köpt en ny bostad och flyttat in i den senast den 2 maj året efter det år som du sålde din gamla bostad kan du begära slutligt uppskov. Du begär slutligt uppskov samma år som du deklarerar försäljningen.
Vill du få hjälp att veta om du kan söka uppskov? Gå igenom vår guide steg för steg, för att ta reda på om du kan ansöka om preliminärt uppskov eller slutligt uppskov.
Ett slutligt uppskov har du kvar som längst tills du säljer din nya bostad. Du har möjlighet att betala skatt på hela eller delar av uppskovsbeloppet tidigare (så kallad frivillig återföring). I vissa situationer, till exempel om du ger bort bostaden, beskattas uppskovet även om bostaden inte säljs.
Om båda dessa förutsättningar är uppfyllda kan du begära slutligt uppskov:
Om du inte har köpt eller flyttat in i din nya bostad kan du ha möjlighet att ansöka om preliminärt uppskov.
När du begär slutligt uppskov beror uppskovsbeloppets storlek på om din nya bostad är minst lika dyr som eller billigare än den sålda bostaden. Du jämför försäljningspriset för den sålda bostaden med inköpspriset för den nya bostaden.
För att kunna göra jämförelsen måste du veta hur du räknar ut försäljningspriset för den sålda och inköpspriset för den nya bostaden. Uträkningarna görs på olika sätt beroende på vilken typ av bostad du säljer och köper.
I vår tjänst kan du bland annat få hjälp att räkna ut hur stort uppskov du kan ansöka om.
Det har skett två lagändringar under 2016 som innebär att du beräknar uppskovsbeloppet på olika sätt beroende på när du har sålt din bostad.
Välj den situation som gäller dig för att läsa mer om hur stort uppskov du kan ansöka om.
Det finns ett tak för uppskovsbeloppet om du har sålt din bostad och skrivit på köpekontraktet den 20 juni 2016 eller tidigare. Då kan du inte få ett högre uppskovsbelopp än din andel av takbeloppet, 1 450 000 kronor. Räkna ut din andel genom att multiplicera 1 450 000 kronor med den andel av bostaden som du ägde direkt innan försäljningen.
Om du köpt en minst lika dyr eller dyrare bostad är ditt slutliga uppskovsbelopp det lägsta beloppet av antingen:
Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Läs mer om hur du räknar ut ditt uppskovsbelopp i länken nedan.
Om din nya bostad är minst lika dyr som den sålda bostaden får du begära uppskov med hela vinsten. Ditt slutliga uppskovsbelopp är då lika med din andel av vinsten (inklusive återfört uppskovsbelopp). Du kan också välja att begära uppskov med bara en del av vinsten.
Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Läs mer om hur du räknar ut ditt uppskovsbelopp i länken nedan.
Om din nya bostad är minst lika dyr som den sålda bostaden får du begära uppskov med hela vinsten. Ditt slutliga uppskovsbelopp är då lika med din andel av vinsten (inklusive återfört uppskovsbelopp). Du kan också välja att begära uppskov med bara en del av vinsten.
Om din nya bostad är billigare än den sålda bostaden kan du bara få uppskov med en del av vinsten. Läs mer om hur du räknar ut ditt uppskovsbelopp i länken nedan.
Ditt slutliga uppskovsbelopp ska vara minst 50 000 kronor för att du ska kunna få uppskov. Vid expropriation, vid flygbuller eller om du har tvingats sälja bostaden räcker det att uppskovsbeloppet är 10 000 kronor. Är ni flera delägare måste alltså var och en ha ett uppskovsbelopp på 50 000 kronor eller 10 000 kronor.
Du säljer en bostadsrätt med vinst under 2018 (ursprungsbostaden) och köper en villa (ersättningsbostaden). Köpekontraktet för villan skriver du och säljaren under i december 2018 och den 1 mars 2019 flyttar du in.