Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 7/03

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets
rättsfallsseminarium den 25 februari 2003.

RR:s dom den 12 februari 2003, mål nr 876-2000

Rättegångskostnader

Rättegångskostnader ansågs utgöra del av anskaffningsvärde för fastighet

Inkomsttaxering 1992

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Av handlingarna i målet framgår följande. Sedan bolaget genom transportköp i januari 1988 förvärvat en fastighet i X kommun i syfte att på den bedriva konsult- och konferensverksamhet väckte bolaget, med hänvisning till 4 kap. 18 och 19 §§ jordabalken, talan vid Y:s tingsrätt om att tingsrätten skulle förplikta den ursprunglige säljaren att betala bolaget ett visst belopp på grund av fel i fastigheten. I dom den 5 december 1991 ogillade tingsrätten bolagets talan och ålade bolaget att betala motpartens rättegångskostnader. Vid 1992 års inkomsttaxering yrkade bolaget avdrag för både egna och motpartens rättegångskostnader med sammanlagt 336 125 kr samt tog som intäkt upp ersättning från en rättsskyddsförsäkring med 75 000 kr.

Frågan i målet är om rättegångskostnaderna skall anses omedelbart avdragsgilla driftkostnader.

Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter i en näringsverksamhet betraktas som driftkostnader som är omedelbart avdragsgilla. Kostnader som har ett direkt samband med förvärv av en förvärvskälla eller med utvidgning eller förbättring av den befintliga förvärvskällan anses emellertid i princip inte som driftkostnader (se t.ex. RÅ 1992 ref. 55 I och II och RÅ 1994 ref. 18).

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Utgångspunkten för bolagets talan i rättegången hos tingsrätten har främst varit regleringen i 4 kap. 19 § jordabalken om att en fastighetsköpare under vissa förutsättningar hade rätt att göra avdrag på köpeskillingen i fall då fastigheten, enligt paragrafens då tillämpliga lydelse, avvek från vad som kunde anses utfäst eller från vad som köparen annars haft anledning att räkna med vid köpet. Talan har grundats på omständigheter som förelåg redan vid tidpunkten för bolagets förvärv. De aktuella rättegångskostnaderna måste därför anses ha ett direkt samband med bolagets förvärv av fastigheten, på vilken bolaget hade för avsikt att bedriva näringsverksamhet. De är därmed inte omedelbart avdragsgilla vid beräkning av resultatet av näringsverksamheten. Av detta följer att den av bolaget redovisade ersättningen från en rättsskyddsförsäkring inte skall tas upp som intäkt. RSV:s överklagande skall således bifallas.

REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och förklarar med bifall till RSV:s överklagande att A AB vid inkomsttaxeringen 1992 saknar rätt att göra avdrag för rättegångskostnader med 336 125 kr och att ersättningen från rättsskyddsförsäkringen inte skall tas upp som skattepliktig intäkt.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets
rättsfallsseminarium den 25 februari 2003.

SRN:s förhandsbesked den 10 februari 2003

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) vid premiereducering för premiebefrielseförsäkring

Det företag som erhåller en nedsättning av premie för premiebefrielseförsäkringen (PBF) genom överföring av överskott från ett försäkringsföretag till det som tillhandahåller sådan försäkring ska i beskattningsunderlaget till SLP redovisa nettopremien. Premiereduceringen påverkar inte företagets inkomstbeskattning.

Inkomsttaxeringarna 2003-2005

Ett bolag, X, kommer att erhålla premiereducering av premiebefrielseförsäkringen (PBF) genom överföring av överskott från ett försäkringsföretag, Y, till det försäkringsföretag som tillhandahåller PBF, som är en tjänstepensionsförsäkring. Bolaget X ställer följande frågor.

Fråga 1

Ska den reducerade premien, som är det belopp som faktiskt faktureras bolaget, ligga till grund för beräkningen av den särskilda löneskatten på pensionskostnader, eller är det något annat belopp som ska ligga till grund för denna beräkning?

Fråga 2

Kommer det planerade förfarandet med reducerad premie att medföra att en skattepliktig intäkt uppkommer för Bolaget?

Fråga 3

Om fråga 2 besvaras jakande, äger Bolaget rätt till avdrag såsom för erlagd premie med belopp motsvarande den uppkomna intäkten?

”FÖRHANDSBESKED”

”Frågorna 1 och 2

Förfarandet med premiereduceringen medför inte att företag X (Bolaget) skall ta upp en intäkt vid inkomstbeskattningen. Det leder inte heller till att bolaget skall beräkna beskattningsunderlaget enligt 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, SLPL, på annat belopp än den faktiskt betalda premien.

MOTIVERING

A och B har träffat en överenskommelse angående [pensionsavtal] och slutlig avveckling av pensionsplanen D. Ett led i avvecklingen är att det överskott (återbäringsmedel) som uppkommer inom Y:s verksamhet, avseende åtagandet för förmånsbestämda pensioner, främst D, inklusive värdesäkring av dessa, skall tillgodoräknas arbetsgivarna som grupp antingen genom en reducering av premie för premiebefrielseförsäkringen som ingår i [pensionsavtal] eller i kombination med en kontantutbetalning. Bolagets frågor avser om den reducerade premien kommer att ligga till grund för beräkningen av dess beskattningsunderlag enligt SLPL (fråga 1) och om förfarandet med reducerad premie kommer att medföra att en skattepliktig intäkt uppkommer för bolaget (fråga 2). För det fall fråga 2 skulle besvaras jakande vill Bolaget veta om det har rätt till avdrag för erlagd premie med belopp motsvarande den uppkomna intäkten (fråga 3).

Frågorna 1 och 2

Förfarandet med premiereducering enligt ansökningen skiljer sig från det förfarande som förelåg i avgörandet RÅ 2000 not. 54 främst genom att det här inte uppkommer någon fordran för Bolaget som skall gå i avräkning mot framtida premiebetalningar. I beskattningsunderlaget till SLP ingår endast avgifter som motsvaras av de belopp som Bolaget skall betala till försäkringsbolaget i premier. Någon intäkt som skall tas upp vid inkomstbeskattningen uppkommer inte.

Fråga 3 förfaller.”

KOMMENTAR

Sker återbäring avseende avgifter för tjänstepensionsförsäkring i form av kontant utbetalning till de arbetsgivare som är försäkringstagare, utgör en sådan intäkt en skattepliktig intäkt i näringsverksamhet. Beskattningsunderlaget till SLP påverkas inte ens av en sådan kontantutbetalning av återbäringsmedel (se 2 § SLPL och RÅ 2000 not 54).

SRN:s beslut överensstämmer med RSV:s uppfattning och överklagas inte.

Område: Meddelat prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets
rättsfallsseminarium den 25 februari 2003.

Meddelat prövningstillstånd

Saken: Fråga är om en arbetsgivare utan skatte- och avgiftskonsekvenser i samband med anställdas tjänsteresa kan tillhandahålla fritt logi och dessutom utbetala nattraktamente som inte överstiger schablonbeloppet för täckande av kostnad för sänglinne och hygienprodukter.
RR mål nr 4811-2001. KRNS 4940-2000.
Klagande: RSV.
Lagrum: 33 § KL, anvisn.punkt 3, 10 § UBL och 2 kap. 3§ GSAL.