Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 10/03

Område: Regeringsrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

RR:s dom den 13 mars 2003, målnr 1275-2002

Personaloption, syntetisk option, SAR (Stock Appreciation Right)

En personaloption förenad med alternativ med kontant ersättning i stället för förvärv av värdepapper har ansetts falla in under personaloptionsregeln i 10 kap. 11 § andra stycket IL när valrätten ligger hos optionsinnehavaren, men inte när valrätten ligger hos arbetsgivaren. I det senare fallet har beskattning i stället ansetts aktualiseras vid den tidpunkt då optionen kan utnyttjas

Inkomstskatt, taxeringsåren 2002-2004

För omständigheterna i målet, se referat av SRN:s förhandsbesked den 31 januari 2002, rättsfallsprotokoll nr 06/02 Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

RR gjorde samma bedömning som SRN och fastställde förhandsbeskedet.

Kommentar:
RR:s dom överensstämmer med RSV:s uppfattning av rättsläget.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

KR:s i Göteborg dom den 28 februari 2003 mål nr 2996--2998-2001

Näringsverksamhet eller hobby

KR har ansett att viss verksamhet i handelsbolag med ballongflygning utgör hobby.

T är delägare och företagsledare i HB vilket momsregistrerades i oktober 1991. Ett tidningsföretag (K-bladet) finansierade genom bidrag och hyresersättningar HB:s inköp av en luftballong. Enligt av HB lämnade uppgifter vid momsregistreringen skulle verksamheten bestå i personbefordran och reklamverksamhet med hjälp av luftballong.

Vid revision konstaterade SKM att K-bladet varit HB:s enda kund och att några andra kommersiella flygningar inte förekommit bl.a. därför att HB saknar nödvändiga tillstånd från luftfartsmyndigheten. Vid en samlad bedömning ansåg SKM att verksamheten i HB saknar vinstsyfte varför SKM eftertaxerade T för 1992, 1993 och 1995 års taxeringar och påförde honom inkomst av tjänst (hobby). Skattetillägg påfördes.

T överklagade och anförde att han lämnat alla nödvändiga uppgifter vid registreringen och vid taxeringarna varför grund för eftertaxering inte föreligger. T hävdar att långsiktigt vinstsyfte fanns men att försäljning av reklamplatser misslyckats samt att HB varit blockerat av sitt avtal med K-bladet.

LR konstaterar att HB endast haft en kund, att T inte visat att man aktivt verkat för att erhålla andra kunder, att HB med undantag för 1996 inte visat någon vinst samt att med hänsyn till verksamhetens art det är fråga om hobby. Genom att T redovisat HB:s verksamhet som näring utan att lämna närmare uppgifter om hur verksamheten bedrivits föreligger grund för eftertaxering. Att mer detaljerade uppgifter lämnats i samband med momsregistrering medför inte någon annan bedömning. LR anser inte att frågan i målet varit av sådan svårighetsgrad att skattetillägg ska efterges.

T överklagade till KR där SKM tillstyrkte att skattetillägget skulle efterges. KR avslog överklagandet i inkomstskattedelen på samma grunder som LR angett och framhöll därtill att T inte varit beroende av verksamheten för sin försörjning, då han haft andra inkomstkällor av betydande omfattning.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

KR:s i Sundsvall dom den 3 januari 2003, mål nr 2448-2000

Avdrag för framtida garantiutgifter

Ett aktiebolag har utöver avdrag för framtida garantiutgifter enligt punkt 5 av anvisningarna till 24 § KL (numera 3 - 5 §§ 16 kap. IL) medgetts avdrag för framtida utgifter avseende kända skadefall

Inkomsttaxeringen 1993

Länsrätten vägrade avdraget och yttrade: "Bolaget har i sitt bokslut gjort garantiavsättningar som uppgår till 11 370 000 kr vartill kommer en reservering med 3 330 000 kr, som avser vid räkenskapsårets utgång redan kända skadefall. De senare har därefter beräknats till 5 820 000 kr. I räkenskaperna har bolaget emellertid kostnadsfört endast 2 889 400 kr som utgifter med anledning av utfärdade garantier. Eftersom garantitiden är 12 månader tillåter 24 § anv p 5 kommunalskattelagen att avdrag medges med högst 1 444 700 kr. Att kostnaderna är kända genom att reklamation redan gjorts ändrar inte på det förhållandet att utgiften skall rymmas inom vad som utgör högsta tillåtna avsättning för framtida garantikostnader enligt 24 § anv p 5 kommunalskattelagen. Det förhållandet att beloppet är känt grundar således inte rätt till någon avsättning enligt reglerna om framtida utgifter i 24 § kommunalskattelagen. Bolagets överklagande kan därför inte bifallas i denna del."

Bolaget överklagade och framhöll "Den reservering på 9 150 000 kr som bolaget gjort avser sex avsättningar som specificerats i en tidigare ingiven bilaga till länsrätten. Det framgår av specifikationen att åtgärder i flera fall redan hade påbörjats och att kostnaderna för att åtgärda felen kunde beräknas."

KR gjorde följande bedömning: "Frågan är om bolaget med stöd av god redovisningssed kan göra avdrag för framtida garantikostnader för taxeringsåret 1993 med 9 150 000 kr. Bolaget hade från början i deklarationen angett att de kända framtida garantikostnaderna uppgick till 3 330 000 kr och att garantiriskerna dvs. de okända skadefallen kunde beräknas till 11 370 000 kr. Efter kontroll har bolaget funnit att posten för kända skadefall rätteligen skall påföras ytterligare 5 820 000 kr varvid det sammanlagda beloppet uppgår till 9 150 000 kr och att garantiriskerna skulle minskas till 5 550 000 kr. Parterna är överens om att enligt anvisningspunkt 5 till 24 § KL det maximalt avdragsgilla beloppet för framtida garantiutgifter utifrån årets garantikostnader uppgår till 1 444 700 kr. Bolaget anser att de kända skadefallen inte är att betrakta som garantikostnader, såsom de definieras i nämnda anvisningspunkt. Bolaget anser vidare att frågan om avdrag för dessa kostnader skall hänföras till det kopplade området och därmed utgöra en direkt avdragsgill kostnad för bolaget. Skattemyndigheten anser för sin del att avsättning av för i målet aktuella kostnader till sin karaktär är att betrakta som sådana kostnader som är avdragsgilla endast med stöd av nyss nämnda lagrum. Detta innebär att bolaget anser att endast 4 105 300 kr (5 550 000-1 444 700) skall återföras till beskattning medan skattemyndigheten anser att hela beloppet om 13 255 300 kr (11 370 000+3 330 000-1 444 700) skall återföras.

Det är oklart var gränsen går mellan å ena sidan tillämpning av garantiriskregeln och å andra sidan skuldreservering eller avsättning enligt god redovisningssed. I praxis (bl.a. RÅ 1992 ref. 44) har emellertid fastslagits att kostnader som beloppsmässigt kan bestämmas med stor säkerhet kan vara omedelbart avdragsgilla som framtida utgift om kostnaderna visar sig oundvikliga för företaget. I målet är de kända skadefallen specificerade och det framgår vilka skador det handlar om, både till storlek och omfattning, vilka kostnaderna är för att åtgärda skadorna och vilka kontakter som förevarit mellan bolaget och den skadedrabbade kunden. Härigenom saknas mycket av det riskmoment som anges i anvisningspunkten. Kostnaderna är därför enligt kammarrättens bedömning så bestämda och av en sådan karaktär att de kan hänföras till det kopplade området. Det innebär att bolaget är berättigat till avdrag för dessa kostnader med 9 150 000 kr. Bolagets överklagande skall således bifallas i denna del."

Domen har inte överklagats av RSV.

Kommentar:
I KR:s dom hänvisades till RÅ 1992 ref 44. I detta mål hade ett företag åtagit sig att i en s.k. garantikampanj avhjälpa vissa fel utöver sådana som täcktes av den ordinarie fabriksgarantin. Kostnaderna kunde beräknas med relativt hög grad av säkerhet, liksom den tidsperiod under vilken kostnaderna skulle bestridas. Regeringsrätten ansåg att kostnaderna saknade mycket av det riskmoment som särskilt angavs i punkt 1.a. av anvisningarna till 41 § KL (sedermera p. 5 24 § KL och numera 3 - 5 §§ 16 kap. IL) och att de inte utgjorde sådana kostnader som omtalades i anvisningspunkten. Åtagandet ansågs dock utgöra en belastning för företaget och en avsättning borde i enlighet med god redovisningssed påverka resultatet. Avsättningen ansågs därför omedelbart avdragsgill. De utgifter för vilka avdrag medgavs i det ovan refererade KR-målet synes inte skilja sig i någon väsentlig grad från dem för vilka avdrag medgavs i regeringsrättsfallet.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

KR:s i Jönköping dom den 21 februari 2003, målnr 1236-2001

Avdrag för förvaltningskostnader

Avdrag såsom för förvaltningskostnader har inte medgetts för kostnad för inköp av dator, skrivare som använts som fax och kopiator samt färgpatron till skrivare

Inkomstskatt taxeringsåret 1999

X yrkade i sin självdeklaration avdrag såsom förvaltningskostnad bl.a. för kostnader för inköp av dator (15 000 kr), skrivare som använts som fax och kopiator (7 108 kr) samt färgpatron till skrivare (399 kr). Enligt uppgift i deklarationen hade han vid ett stort antal tillfällen sålt marknadsnoterade aktier. Försäljningsintäkten uppgick sammanlagt till 12 413 902 kr. Skattemyndigheten vägrade avdragen.

X överklagade SKM:s beslut. Han anförde bl.a. följande. Sedan han sålde sitt företag har han aktieförvaltning som yrke. Från halvårsskiftet 1998 har han inte någon annan inkomst än den aktieförvaltningen inbringar. Han måste ha en dator för att kunna få information och göra affärer i realtid. Om han skulle vara tvungen att ringa till banken för att köpa och sälja skulle han förlora ungefär 50 000 kr i courtage.

Länsrätten biföll X:s yrkande och medgav honom avdrag för kostnader för inköp av dator, skrivare och färgpatron med yrkade belopp.

Skattemyndigheten överklagade länsrättens dom till kammarrätten och yrkade att X skulle vägras avdrag.

Kammarrätten anförde följande.

I målet är ostridigt att X handlar med värdepapper sedan år 1998 och får sin utkomst från den verksamheten. Handeln i fråga sker över Internet och har under det nu aktuella inkomståret omsatt över tolv miljoner kr. Frågan i målet gäller om X är berättigad till avdrag såsom förvaltningskostnader för persondator och skrivare med faxfunktion samt färgpatron.

Det finns enligt kammarrätten i och för sig inte skäl att ifrågasätta att det har varit av stor vikt för X att ha en dator för att kunna genomföra värdepappershandel i den omfattning som skett. En dator kan emellertid användas inom vitt skilda områden och datorer var redan under nu aktuellt beskattningsår vanligt förekommande i hemmen för olika privata ändamål. Enligt hittillsvarande praxis medges avdrag såsom förvaltningskostnad endast för sådana tillbehör, program o.dyl. som har direkt anknytning till kapitalförvaltningen. Kostnaden för persondatorn kan därför inte anses ha ett sådant direkt samband med förvaltningen av X:s förmögenhet att avdrag kan medges under inkomst av kapital. Detsamma gäller kostnaden för skrivare och färgpatron. Vad X anfört föranleder inte någon annan bedömning. Skattemyndighetens överklagande ska således bifallas.

Kommentar:
Se under KR:s i Stockholms dom den 26 februari 2003, målnr 7686-02 detta protokoll.

Område: Kammarrätten

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

KR:s i Stockholm dom den 26 februari 2003, målnr 7686-02

Avdrag för förvaltningskostnader

Avdrag för förvaltningskostnader har inte medgetts för kostnad för inköp av PC samt tidningar. För PC-tillbehör och kostnader för internet har avdrag medgetts med skäligt belopp.

Inkomstskatt taxeringsåret 2001

Y yrkade i sin självdeklaration avdrag för förvaltningskostnader med 36 313 kr i inkomstslaget kapital. Avdraget avsåg kostnader för inköp av PC med tillbehör, Internetkostnader samt kostnader för tidningarna Dagens Industri, Privata Affärer och Dagens Nyheter.

Y ägnar sig på heltid åt portföljbevakning. Hon vistas en stor del av året i Båstad och har därför både en stationär dator och en bärbar dator med modem. Under det aktuella året sålde Y aktier för sammanlagt 1 847 151 kr och hennes realisationsvinster uppgick till 346 121 kr.

Skattemyndigheten medgav Y avdrag för löpande utgifter (PC-tillbehör och internetkostnader) med skäliga 2 000 kr.

Varken länsrätten eller kammarrätten medgav ytterligare avdrag.

Kommentar:
Avgörandena överensstämmer med RSV:s uppfattning. En dator kan användas inom vitt skilda områden och det är vanligt att en sådan finns i hemmen för rent privata ändamål. Presumtionen för att kostnaderna för inköp av datautrustning är av privat karaktär får därför anses vara mycket stark. Avdrag för Internetuppkoppling kan medges om den skattskyldige kan påvisa direkta kostnader för t.ex. börsinformation. Avdrag medges emellertid inte för kostnad för abonnemang. Avdrag för facktidskrifter bör enligt RÅ 2000 ref. 3 medges endast om dessa är utpräglat inriktade på placeringsrådgivning eller företagsanalys. En förutsättning är dock att den skattskyldige bedriver en omfattande förmögenhetsförvaltning. Avdrag medges inte om tidskriften också har karaktär av allmänt nyhetsorgan.

Område: Meddelat prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 18 mars 2003.

Meddelat prövningstillstånd

Saken: Fråga om ett bolags nedsättning av fordran, som avser skadestånd med anledning av brott, som en tidigare arbetstagare begått mot bolaget, ska föranleda skattskyldighet för denne.
RR målnr 4701-2002, KRSU 2866-2000
Klagande: RSV
Lagrum: 32 § 1 mom. första stycket a) KL