• KR:s i Göteborg dom den 24 oktober 2003, mål nr 1718-02 Eftertaxering – formella förutsättningar. Regeringsrättsdom 1999 som klargjorde visst rättsläge vid 1996 års inkomsttaxering föranledde eftertaxering för 1996
• SRN:s förhandsbesked den 23 oktober 2003 Andelsbyte, röstmajoritet.Undantag ansågs kunna göras från röstvillkoret i andelsbytesreglerna på grund av särskilda skäl då andelsbytet inte använts för skatteundandragande eller skatteflykt
• Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 november 2003.

KR:s i Göteborg dom den 24 oktober 2003, mål nr 1718-02

Eftertaxering - formella förutsättningar

Regeringsrättsdom 1999 som klargjorde visst rättsläge vid 1996 års inkomsttaxering föranledde eftertaxering för 1996

En bank omkostnadsförde räkenskapsåret 1995 viss ingående mervärdesskatt då den inte bedömdes vara avdragsgill i mervärdesskattesystemet. 1999 kom en regeringsrättsdom (RÅ 1999 not. 245) som slog fast att rätt till avlyft förelåg av nämnda mervärdesskatt. Banken erhöll efter yrkande hos SKM återbetalning av ifrågavarande mervärdesskatt för 1995. RSV yrkade eftertaxering för år 1996 med samma belopp. LR biföll RSV:s yrkande. KR ansåg, i likhet med länsrätten, att inkomstkorrigering härför kunde ske genom eftertaxering.

KR:s domskäl:

"Enligt 4 kap. 16 § 1 TL får eftertaxering ske om den skattskyldige i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Eftertaxering får dock enligt 18 § andra stycket samma kapitel inte ske bl.a. om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt.

Bedömningen av om en uppgift som lämnats till ledning för taxeringen är oriktig skall ske utifrån objektiva grunder. Banken har i sin redovisning för år 1995 omkostnadsbokfört 1 797 936 kr avseende viss ingående mervärdesskatt hänförlig till bankens privatmarknad, vilket således reducerat bankens taxerade inkomst. Sedan Regeringsrätten i avgörande RÅ 1999 not. 245 slagit fast att rätt till återbetalning enligt 10 kap. 11 § ML föreligger beträffande mervärdesskatt av ifrågavarande slag har banken begärt och beviljats återbetalning av beloppet i fråga. I konsekvens härmed har bolaget inte längre rätt till avdrag för beloppet vid inkomsttaxeringen 1996. Eftersom bankens avdragsyrkande inte framgått av deklarationen kan vid angivna förhållanden numera konstateras att banken på objektiva grunder lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Mot bakgrund härav, och då det i målet inte kommit fram någon omständighet som kan anses medföra att beslutet om eftertaxering framstår som uppenbart oskäligt, finns grund för att eftertaxera banken på sätt som skett. Överklagandet skall därför avslås."

Kommentar:
Ä nnu ej avgjorda processer i samma fråga föreligger vid KR i Stockholm och Sundsvall.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 november 2003.

SRN:s förhandsbesked den 23 oktober 2003

Andelsbyte, röstmajoritet

Undantag ansågs kunna göras från röstvillkoret i andelsbytesreglerna på grund av särskilda skäl då andelsbytet inte använts för skatteundandragande eller skatteflykt

Inkomstskatt taxeringsåret 2003

Två makar ägde tillsammans med sina två barn samtliga aktier i XAB. På grund av oenighet om hur verksamheten skulle bedrivas hade ett generationsskifte som också innebar en upplösning av delägarskapet genomförts. Därvid hade sökandena bytt sina aktier i XAB mot nyemitterade aktier i det av dem ägda YAB. Sist nämnda bolag, som efter andelsbytet innehade aktier med 75 procent av rösterna i XAB, hade därefter och under samma år sålt aktierna i XAB vidare till det av sökandenas son helägda ZAB.

Vidareförsäljningen medförde att röstvillkoret i 48 a kap. 8 § respektive 49 kap. 12 IL inte var uppfyllt. Villkoret innebär att det köpande företaget ska inneha andelar i det avyttrade företaget med röstmajoritet vid kalenderårets utgång. Om särskilda skäl medfört att köpande företag avyttrat andelar i det andra företaget är det enligt samma lagrum dock tillräckligt att det köpande företaget har haft sådan majoritet vid någon tidpunkt efter andelsbytet under kalenderåret.

Frågan var om det förelåg sådana särskilda skäl som gjorde att röstvillkoret inte behövde vara uppfyllt vid kalenderårets utgång och om utformningen av röstvillkoret var förenligt med EG-rätten.

SRN anförde i sin motivering följande.

"Röstvillkoret har utformats som en huvudregel från vilken undantag kan göras om det föreligger särskilda skäl. I förarbetena anges emellertid att röstvillkoret bör införas som ett led i att motverka skatteundandragande, vilket synes innebära att undantaget fått karaktär av huvudregel. Utöver ett exempel på när särskilda skäl kan anses föreligga, som avser överlåtelse av tillbytta aktier före kalenderårets utgång för att kunna genomföra inlösen enligt aktiebolagslagen av utestående aktier, ger förarbetena ingen ytterligare ledning för tillämpning av bestämmelsen (jfr prop. 1998/99:15 s. 188 f.). Det tyder på att lagstiftaren avsett att undantagsregeln bör kunna ges en vid tillämpning när skatteundandragande inte är för handen.

Vid tillämpning av röstvillkoret skall även beaktas att bestämmelserna i 48 a kap och 49 kap. IL om beskattning av andelsbyten är en del av genomförandet av fusionsdirektivet, 90/434/EEG, i svensk rätt. Reglerna omfattar bl.a. både andelsbyten som rör enbart svenska företag och sådana som hör hemma i en annan stat inom EU. Det innebär att en tillämpning av bestämmelserna måste vara förenlig med fusionsdirektivet även när, som i detta fall, enbart svenska företag är inblandade, jfr RÅ 2000 ref. 23. Till skillnad från de svenska reglerna innehåller fusionsdirektivet inte något krav på att röstmajoritet i det förvärvade företaget skall föreligga vid kalenderårets utgång (jfr artikel 2 d). Upprätthållandet av ett sådant krav synes enligt direktivet endast kunna motiveras av att andelsbytet används för skatteflykt eller skatteundandragande (jfr artikel 11.1 a).

Med hänsyn till det anförda och till det som upplysts om orsaken till vidareförsäljningen finner nämnden att sådana särskilda skäl som avses i 48 a kap. 8 § respektive 49 kap. 12 § IL får anses föreligga. Det är således tillräckligt att YAB innehaft röstmajoritet i XAB vid någon tidpunkt efter andelsbytet under kalenderåret".

Kommentar:
Förhandsbeskedet överensstämmer med RSV:s uppfattning och överklagas inte.

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 4 november 2003.

Meddelade prövningstillstånd

Saken: Ett AB (konsultbolag) har fakturerat sitt helägda dotterbolag för arbetsinsatser som rent faktiskt utförts av ägaren till konsultbolaget. Fråga om ägaren ska beskattas för de av konsultbolaget fakturerade beloppen som för lön från dotterbolaget. Även fråga om skattetillägg.
RR mål nr 2781--2783-2002, KRSU 6810--6812-1999
Klagande: den skattskyldige
Lagrum: 32 § 1 mom. KL

Saken: En skattskyldig har yrkat avdrag mot förvärvsinkomst för underskott av aktiv näringsverksamhet om 145 637 kr. Skattetillägg har påförts på hela beloppet trots att högsta tillåtna avdrag för underskott av nystartad verksamhet är 100 000 kr.
RR målnr 6969-2001, KRNG 2627-2001
Klagande: den skattskyldige
Lagrum: 46 § 1 mom. KL, 5 kap. 1, 4 och 6 §§ TL