Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1995:13

OBS! Dessa rekommendationer m.m. har ändrats fr.o.m. 1996-12-17 genom RSV S 1996:25.

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. för tillämpning av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall.1

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. för tillämpningen av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall (den s.k. begränsningsregeln).


1 Inledning

Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall skall upphöra att gälla vid utgången av 1991. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1996 och tidigare års taxeringar. Vid 1996 års taxering tillämpas den upphävda lagen med den ändringen i fråga om 3 § tredje stycket att spärrbeloppet skall bestämmas till 60 procent av summan av den justerade beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital (SFS 1994:1899).


2 Skatt som kan nedsättas (1 §)

Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall följande skatter begränsas

- statlig förmögenhetsskatt

- statlig inkomstskatt (statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och statlig inkomstskatt på kapitalinkomster).

Lagens bestämmelser skall tillämpas utan ansökan.

Preliminär skatt skall i princip betalas med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten minskad med överskjutande ingående mervärdesskatt (3 § 1 mom. uppbördslagen, UBL). Av detta följer att lagen om begränsning av skatt i vissa fall är tillämplig även på preliminär skatt.

Förutsättningar för såväl nedsättning av skatt enligt denna lag som skatteberäkning enligt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst kan föreligga. Enligt 1 § sista stycket sistnämnda lag tillämpas då den av lagarna som leder till lägst skatt.

Begränsningsregeln gäller för

- fysisk person, som varit bosatt i Sverige under hela eller någon del av beskattningsåret

- oskiftat dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige.

Frågan om den skattskyldige är att anse som bosatt i Sverige prövas enligt bestämmelser i kommunalskattelagen (KL).

Rekommendationer:

Villkoret om bosättning åtminstone någon del av året kan i förekommande fall vara uppfyllt genom bosättning endast en dag. Den som etablerar bosättning nyårsafton uppfyller nämligen villkoret, likaså den vars bosättning upphör den 2 januari.


4 Begreppet "spärrbelopp" (3 §)

Ett spärrbelopp skall fastställas med hänsyn till den beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).

Beräkningen av spärrbeloppet sker på grundval av justerad beskattningsbar förvärvsinkomst, vilket innebär att den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas i förekommande fall med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och skattepliktig dagpenning enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt (sjöinkomst).

Spärrbeloppet skall bestämmas till 60 % av summan av den justerade beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomsten av kapital.


5 Jämförelse mellan spärrbelopp och skattebelopp (4 §)

Spärrbeloppet (se punkt 4 ovan) jämförs med skattebeloppet, som har beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen. Med "skattebeloppet" avses sammanlagda beloppet av

  • - statlig förmögenhetsskatt
  • - statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
  • - statlig inkomstskatt på kapitalinkomst
  • - kommunal inkomstskatt
I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Rekommendationer:

Skattskyldig som samma år har taxerats för två beskattningsår påförs två beskattningsbara förvärvsinkomster till statlig inkomstskatt men endast en slutlig skatt. Skattebeloppet, som ingår i den slutliga skatten, jämförs då med ett spärrbelopp som också beräknas sammanlagt för de två beskattningsåren.

Skattskyldig kan vara berättigad till nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt genom avräkning av utländsk skatt enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt eller enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal. Vidare kan nedsättning av statlig förmögenhetsskatt och sjömansskatt ske enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

Om skattskyldig är berättigad till nedsättning som nyss nämnts, skall jämförelsen göras innan nedsättning görs. Detsamma gäller vid skattereduktion på grund av underskott av kapital enligt 2 § 4 mom. UBL.


6 Ordning i vilken skatterna nedsätts (5 §)

Som framgår av punkt 2 kan endast statlig förmögenhetsskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och statlig inkomstskatt på kapitalinkomster sättas ned genom begränsningsregeln. Om skattebeloppet (se punkt 5) är högre än spärrbeloppet (se punkt 4) nedsätts i första hand förmögenhetsskatten med skillnadsbeloppet. Förmögenhetsskatten får genom nedsättningen inte bli lägre än skatten på 50 % av den beskattningsbara förmögenheten. Den statliga inkomstskatten sätts ned med resterande del av skillnadsbeloppet.

Nedsättningen av den statliga inkomstskatten får avse både skatt på kapitalinkomster och förvärvsinkomster. De nedsätts i nu nämnd ordning.

Om det kan antas vara förmånligare för den skattskyldige nedsätts skatten i annan ordning.

Rekommendationer:

I de fåtal fall då skattemyndigheten inte utan tidskrävande och omfattande undersökningar kan avgöra vad som kan vara förmånligast för den skattskyldige bör förmögenhetsskatten nedsättas i första hand och skatt på kapitalinkomst i andra hand.

Begränsningsregeln är tillämplig även om förmögenhet saknas.

Exempel

Inkomst av kapital antas utgöra 100 kr.

Den beskattningsbara förvärvsinkomsten till statlig inkomstskatt och till kommunal inkomstskatt antas vara 100 kr. Den kommunala skattesatsen antas vidare vara 32 %. Några justeringsposter (se punkt 4) finns inte.

Statlig inkomstskatt på kapitalinkomst30 kr
- " - på förvärvsinkomst+ 100 kr
Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomst+ 32 kr
Summa inkomstskatt162 kr
Spärrbeloppet är (60 % av 200 =) 120 kr. Nedsättning görs med (162-120 =) 42 kr (= statliga inkomstskatten på kapital (30 kr) och på förvärvsinkomst (12 kr)).

Efter det att nedsättning har gjorts enligt begränsningsregeln nedsätts skatten enligt punkt 5 sista stycket (genom avräkning av utländsk skatt och skattereduktion).


7 Nedsättning vid sambeskattning av förmögenhet (6 §)

Om beskattningsbar förmögenhet fastställs gemensamt för makar eller för föräldrar och hemmavarande barn enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall 50 %-spärren (se punkt 6 första stycket) beräknas på den gemensamt bestämda beskattningsbara förmögenheten. Det belopp, varmed nedsättning av skatt högst får medges fördelas på makar och barn efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Som hemmavarande barn räknas inte fosterbarn.

Rekommendationer:

Öretal, som uppkommer vid fördelning av belopp varmed nedsättning av förmögenhetsskatt högst får medges, bortfaller.

Exempel på beräkning av det belopp varmed nedsättning av förmögenhetsskatt högst får medges finns i bilagorna 1-3.

Skulle den situationen uppkomma att ena maken inte kan utnyttja hela sitt nedsättningsbelopp får vad som återstår inte avräknas från andra makens förmögenhetsskatt och statliga inkomstskatt. Se exempel i bilaga 4.


8 Omprövning/överklagande m.m. (7 §)

Vid debitering av skatt gäller bestämmelserna i UBL.

I enlighet med bestämmelserna i UBL skall omprövning ske på den skattskyldiges begäran eller på initiativ av skattemyndigheten.

Överklagande m.m. skall ske på sådant sätt och i den omfattning som framgår av UBL.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas i fråga om skatt avseende 1996 års taxering och ersätter RSV Du 1993:4.

¹ Beträffande 1992-1995 års taxeringar, se RSV Du 1993:4