Kontakta oss
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1999:28

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om riktvärdeangivelser samt om grunderna för taxeringen och värdesättningen vid 2000 års allmänna fastighetstaxering av elproduktionsenheter

Riksskatteverket fastställer med stöd av 3 kap. 6 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande rekommendationer m.m. om

dels omräkningsfaktorer i IO-tabellen på sätt framgår av bilaga 1,

dels nedräkningsfaktorer i VN-tabellen på sätt framgår av bilaga 2, dels grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter.

1 Inledning

År 2000 sker allmän fastighetstaxering av hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter.

De grundläggande bestämmelserna om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), FTF. I övrigt har Riksskatteverket (RSV) med stöd av 6 kap. 1 § och 11 kap. 1 § FTF beslutat föreskrifter om värderingen vid fastighetstaxering (RSV:VF) och om indelningen i värdeområden (RSV:VO). Vidare har RSV beslutat föreskrifter om förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen av småhusenheter (RSV:SFF), lantbruksenheter (RSV:LFF) och hyreshus- och industrienheter (RSV:HIFF) och för omräkningen (RSV:OMR). RSV och skattemyndigheterna meddelar också rekommendationer om bl.a. riktvärden samt grunderna för taxeringen och värdesättningen.

Till ledning för fastighetstaxeringen lämnas i det följande rekommendationer m.m. om grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter.

Det som i rekommendationerna m.m. är återgivet med kursiv stil (utom rubriker) utgör författningstext.

2 Vattenkraftverk

2.1 Riktvärdeangivelse

I riktvärdeangivelse skall enligt 15 kap. 3 § FTL värden per kWh anges för ett normkraftverk. Detta värde ligger till grund för formeln för beräkningen av det enskilda vattenkraftverkets värde.

Rekommendationer:

Värde av byggnader och mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 2,50 kr/kWh.

I riktvärdeangivelse skall enligt 15 kap. 3 § FTL värden per kWh anges för mark till ett normkraftverk. Värdet skall bestämmas med hänsyn till hur stor del av det för normkraftverk angivna värdet som med ledning främst av kostnaderna att uppföra ett helt nytt kraftverk kan anses belöpa på marken.

Rekommendationer:

Värde av mark tillhörande ett normkraftverk bör bestämmas till 0,90 kr/kWh.

2.2 Värdefaktorer

Enligt 7 kap. 1 § FTL skall värderingen vid fastighetstaxeringen ske med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet.

Riktvärdena skall bestämmas för kombinationer av värdefaktorer som bl.a. har särskild betydelse för marknadsvärdet (riktvärdegrundande värdefaktorer).

Värderingen av vattenkraftverk i deras helhet sker enligt 15 kap. 4 § FTL i första hand med ledning av värdefaktorerna normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet och ålder.

Ålder

Värdefaktorn ålder vid taxering av vattenkraftverk definieras i 15 kap. 4 § FTL.

...Åldern ger uttryck för kraftverkets sannolika återstående livslängd. Åldern anges genom det år då kraftverket togs i drift (15 kap. 4 § FTL).

Rekommendationer:

Om- och tillbyggnader som ej medför ändrade vattenvägar bör inte medföra nytt idrifttagningsår. Då om- eller tillbyggnad skett, som medför ändrade vattenvägar, bör det ursprungliga idrifttagningsåret och idrifttagningsåret efter om- och tillbyggnaden sammanvägas.

2.3 Andelskraft och ersättningskraft

Vid uppskattning av kraftverks värde skall avdrag göras för skyldighet att leverera andelskraft och ersättningskraft enligt vattenlagen eller enligt avtal. I det senare fallet krävs dock att enligt avtalet skyldigheten att leverera kraft är knuten till kraftverket, att rättigheten att ta emot kraften är knuten till i avtalet angiven fastighet och att kraftleveransen inte begränsats att avse endast viss tid.

Andels- och energimetoden

Värderingen av andels- och ersättningskraften sker enligt antingen andelsmetoden eller energimetoden.

Andelsmetoden tillämpas då mottagaren av kraften betalar minst 50 % av uttagskostnaderna. Vid andelsmetoden anges leveransskyldigheten i procent av det levererande kraftverkets riktvärden för mark och byggnad. Avdraget för det levererande kraftverket och tillägget för mottagande fastighet skall alltid bestämmas på samma sätt.

Energimetoden används då mottagaren av kraften betalar mindre än 50 % av uttagskostnaderna. Vid energimetoden anges leveransskyldigheten i kWh. Avdraget för det levererande kraftverket och tillägget för den mottagande fastigheten bestäms på olika sätt.

Rekommendationer:

Rätt till andels- eller ersättningskraft bör både för levererande kraftverk och mottagande fastighet beaktas genom justering för säregna förhållanden.

Andelsmetoden

Betalas minst 50 % av uttagskostnaderna men ändå inte en väsentlig del av dessa kostnader skall en höjande korrigering ske.

Om andelsmetoden enligt skall användas enligt 33a § och mottagande fastighet inte betalar en väsentlig del av den uttagskostnad som svarar mot andelen, skall andelens värde ökas med 10 procent (1 kap. 33 b § första stycket FTF).

Rekommendationer:

Med en väsentlig del av uttagskostnaderna bör anses minst 80 % av dessa kostnader.

Energimetoden

Skall energimetoden tillämpas, dvs. mindre än 50 % av uttagskostnaderna betalas, skall - om betalningen utgör mer än en begränsad del av uttagskostnaden - en minskande korrigering ske i fråga om kraftleveransens storlek.

Om energimetoden skall användas enligt 33a § och mottagande fastighet betalar mer än en begränsad del av den uttagskostnad som svarar mot rätten till andels- eller ersättningskraft, skall kraftleveransens storlek i kWh minskas med 10 procent (1 kap. 33 b § andra stycket FTF).

Rekommendationer:

Med mer än en begränsad del av uttagskostnaden bör förstås högst 20 % av denna kostnad.

Beräkningen av det avdrag som det levererande kraftverket skall göra regleras i 1 kap. 33 d § FTF.

2.4 Justering för säregna förhållande

Minsta justeringsbelopp

Det minsta sammanlagda justeringsbelopp som får användas enligt 7 kap. 5 § FTL för en taxeringsenhet är 50 000 kr. Den värderingstekniska noggrannhet som normalt kan uppnås är dock följande. Om justeringsbeloppet bestäms med ledning av taxeringsenhetens eller värderingsenhetens värde med och utan inverkan av ett säreget förhållande (den indirekta metoden) torde det sällan vara möjligt att bestämma justeringsbelopp som är mindre än 5 % av riktvärdet. Om däremot justeringsbeloppet kan bestämmas genom en direkt uppskattning av det säregna förhållandets värdeinverkan (den direkta metoden) kan mindre justeringsbelopp bestämmas. Mindre belopp än 10 000 kr torde dock aktualiseras endast i undantagsfall.

Rekommendationer:

Vid bestämmande av justeringsbelopp för enskilda värderingsenheter bör det minsta belopp som kommer till användning uppgå till 10 000 kr, då beloppet bestäms enligt den direkta metoden, och 5 % av riktvärdet då beloppet uppskattas enligt den indirekta metoden.

Detta innebär att åtskilliga justeringsanledningar inte alltid medför tillräckligt stor värdeinverkan för att ensamma leda till en justering. Däremot kan dock flera sådana justeringsanledningar leda till att justering bör ske.

Redovisning

Anledningen till justeringen är ibland hänförlig till viss bestämd del av taxeringsenheten, t.ex. viss bestämd byggnad, men kan i andra fall närmast hänföras till taxeringsenheten som helhet. I båda fallen måste justeringen av tekniska skäl ske på en eller flera av de i taxeringsenheten ingående värderingsenheterna.

Rekommendationer:

Justering bör ske på den värderingsenhet till vilken justeringsanledningen närmast kan härledas. I det fall justeringsanledningen hänförs till taxeringsenheten som helhet bör justeringen göras på den värdefullaste värderingsenheten.

Skälet för en justering av en värderingsenhets värde på grund av säregna förhållanden anges i form av justeringskod. För justering skall justeringskod enligt särskild förteckning användas. Om lämplig kod inte ingår i förteckningen eller om särskild utformning av justeringsskälet bör ske, anges detta genom en särskild kod tillsammans med justeringsskälet i klartext.

Eftersatt underhåll och/eller försummad förnyelse

Rekommendationer:

Om kraftverksbyggnads underhåll är väsentligen eftersatt och/eller erforderlig förnyelse av byggnadstillbehör (generator, turbiner, m.m.) är uppenbart försummad bör byggnadsvärdet justeras nedåt.

3 Värmekraftverk

3.1 Taxeringsenheter

En elproduktionsenhet avseende ett värmekraftverk skall utgöras av kraftverksbyggnader och i anslutning till dessa belägen mark och markanläggningar för elproduktionsverksamheten (jfr 4 kap. 5 § FTL).

Rekommendationer:

Lagerbyggnad som till övervägande del används för värmekraftverk, bör anses ingå i samma taxeringsenhet som kraftverket även om det inte ligger i direkt anslutning till verket.

3.2 Riktvärdeangivelse

Med riktvärdeangivelse avses enligt 7 kap. 3 § FTL de uppgifter om värdenivån som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet.

I en riktvärdeangivelse enligt 7 kap. 3 § skall värden per kilowatt installerad effekt anges för var och en av de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk som avses i 12 § (15 kap. 11 § FTL).

I riktvärdeangivelsen skall för de olika slagen av värmekraftverk, som också utgör de skilda klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk anges ett värde per kW installerad effekt. Hänsyn skall vid bestämningen tas till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

För ett nybyggt värmekraftverk skall värdet per kilowatt installerad effekt i en riktvärdeangivelse bestämmas med utgångspunkt i återanskaffningskostnaden för kraftverk som hör till de olika klasserna av värdefaktorn typ av värmekraftverk och efter jämkning med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet (15 kap. 13 § FTL).

Rekommendationer:

För de olika slagen av värmekraftverk bör följande värden per kW installerad effekt gälla.

Kärnkraftverk11 000 kr/kW
Kondenskraftverk3 200 kr/kW
Kraftvärmeverk5 200 kr/kW
Gasturbin2 400 kr/kW
Vindkraftverk6 400 kr/kW
Värdet för kärnkraftverk bör avse aggregat större än 750 MW och gälla oavsett typ av aggregat.

Värdena för kondenskraftverk och kraftvärmeverk bör gälla oavsett typ av bränsle och reningsanordningar för avgaserna.

3.3 Särskilt om vissa värdefaktorer

Installerad effekt

Enligt 15 kap. 12 § FTL avses med effekten hos ett värmekraftverk den installerade effekt i kW som verkets aggregat har.

För värmekraftverk avses med installerad effekt kraftverkets bruttoeffekt. För kraftvärmeverk beaktas dock endast installerad eleffekt (1 kap. 34 b § första stycket FTF).

Rekommendationer:

Med bruttoeffekt för kraftvärmeverk bör avses den eleffekt som är möjlig vid full varmvattenproduktion.

Ålder

Värmekraftverks ålder anges genom ett värdeår. Liksom gäller i fråga om industrierna avser värdefaktorn ålder enligt huvudregeln värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår.

Enligt 1 kap. 35 § FTF avses med värmekraftverkets ålder det år då kraftverket togs i bruk. Värdefaktorn ålder är av betydelse för bestämmande av den nedräkningsfaktor, som enligt 15 kap. 15 § FTL skall tillämpas vid beräkning av värmekraftverkets värde och som beaktar värdeminskningen på grund av ålder.

Rekommendationer:

Värdeåret för kraftverksbyggnad bör anses utgöra det år då kraftverksbyggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som bör anges är 1929.

Om väsentlig om- eller utbyggnad skett efter 1993 bör det ursprungliga idrifttagningsåret jämkas. Med väsentlig om- eller utbyggnad bör förstås sådan byggnation avseende kraftverket som medför att produktionens värde ökar med minst 20 %.

Jämkning av det ursprungliga idrifttagningsåret bör i första hand ske med ledning av hur stor effektökning som om- och utbyggnaden medför.

Värdeåret för värmekraftverk bör bestämmas på följande sätt.

1. Värdeåret sätts lika med nybyggnadsåret, om den kostnad som investerats före färdigställandet, omräknad till 1998 års kostnadsnivå, utgör 80 % eller mer av anläggningens totala återanskaffningskostnad 1998.

Omräkningen sker med ledning av den i FTF fastlagda IO-tabellen, bilaga 1.

2. I övriga fall bestäms värdeåret genom en sammanvägning av de år, då investeringarna skett. Vid sammanvägningen viktas åren med den investering som skett respektive år, efter det att investeringskostnaden omräknats till 1998 års kostnadsläge med ledning av i IO-tabellen.

3.4 Justering för säregna förhållanden

De grundläggande reglerna om justering för säregna förhållanden finns i 7 kap. 3 § FTL; se vidare avsnitt 2.4.

Justering för begränsat utnyttjande

Rekommendationer:

Om ett värmekraftverk inte varit i drift under de närmaste fem åren före taxeringsårets ingång och kostnaderna för iordningställandet uppgår till minst 2 000 000 kr i 1998 års kostnadsnivå samt idrifttagningen bedöms ta mer än sex månader i anspråk, bör riktvärdet för kraftverksbyggnaden justeras till noll.

Om väsentligt längre avbrott i elproduktionen än normalt kan väntas till följd av pågående eller nära förestående reparations- eller ombyggnadsarbeten, bör detta föranleda en justering av riktvärdet för byggnaden.

Bilaga 1
IO-tabell

OMRÄKNINGSFAKTOR FÖR INDUSTRIBYGGNAD OCH VÄRMEKRAFTVERK (FÖR OMRÄKNING AV FAKTISKA BYGGKOSTNADER TILL 1998 ÅRS KOSTNADSNIVÅ)

ByggnadsårOmräkningsfaktorByggnadsårOmräkningsfaktor
Före 193037,019812,3
1930-3932,019822,1
1940-4422,019831,8
1945-4920,019841,7
1950-5414,319851,58
1955+5712,619861,51
1958-6011,819871,45
1961-6211,319881,35
1963-649,919891,21
19659,319901,11
19668,919911,10
19678,719921,10
19688,519931,10
19698,019941,10
19707,319951,07
19716,919961,05
19726,519971,02
19735,719981,00
19745,019990,98
19754,42000 
19763,72001 
19773,32002 
19783,02003 
19792,72004 
19802,42005 
Bilaga 2
VN-tabell

NEDRÄKNINGSFAKTOR FÖR VÄRMEKRAFTVERK

VärdeårByggnadskategori  
 KärnkraftverkKondenskraftverk
Kraftvärmeverk
Gasturbin
Vindkraftverk
-195800,250,25
19590,030,250,25
19600,050,250,25
19610,080,250,25
19620,100,250,25
19630,130,250,25
19640,150,250,25
19650,180,250,25
19660,200,250,25
19670,230,250,25
19680,250,250,25
19690,280,250,25
19700,300,250,25
19710,330,250,25
19720,350,250,25
19730,380,250,25
19740,400,280,25
19750,430,310,25
19760,450,340,25
19770,480,370,25
19780,500,400,25
19790,530,430,25
19800,550,460,25
19810,580,490,25
19820,600,520,25
19830,630,550,25
19840,650,580,30
19850,680,610,35
19860,700,640,40
19870,730,670,45
19880,750,700,50
19890,780,73 0,55
19900,800,760,60
19910,830,790,65
19920,850,820,70
19930,880,850,75
19940,900,880,80
19950,930,910,85
19960,950,940,90
19970,980,970,95
1998 - 20051,001,001,00
_________________

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas vid allmän fastighetstaxering år 2000 och särskild fastighetstaxering år 2001-2005.