Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Dessa rekommendationer/allmänna råd har upphört att gälla från och med den 1 januari 2008 genom Skatteverkets allmänna råd SKV A 2007:38.

RSV SV 1995:1

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om beskattning av traktorer m.m.

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen och 4 § fordonsskattelagen (1988:327), FSL, efter samråd med Vägverket, följande rekommendationer m.m. om beskattning av traktorer, motorredskap, tunga terrängvagnar och släpvagnar till sådana fordon.

1 Gällande bestämmelser

Grundreglerna om beskattning av traktorer finns i 20-24 §§, om beskattning av motorredskap i 25 § och om beskattning av tung terrängvagn i 25a § FSL. Ändringar i 6, 25 och 25a §§ FSL och i Bilaga 1 trädde i kraft den 1 januari 1995 (1994:1777) och i 3 § FSL den 1 januari 1996 (1995:1201).

Förarbeten till bestämmelserna finns i Bilskatteutredningens betänkanden Traktorbeskattning (SOU 1968:50) och Vägtrafikbeskattning (SOU 1972:42) och i propositionerna 1969:45 och 1969:165 samt i Vägtrafikskatteutredningens betänkande Beskattningen av traktorer m.m. (Ds Fi 1985:8), i Promemorian (DsK 1987:15) om motorredskap och traktorer samt i propositionerna 1986/87:50, 1988/89:48, 1992/93:28 och 1995/96:24.

De beteckningar som används i FSL har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595), FK, och bilregisterkungörelsen (1972:599), BRK.

2 Klassindelning av traktorer

Traktor är ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen för att dra annat fordon eller arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. En traktor får vara inrättad för transport av gods och för befordran av passagerare (3 § FK).

Att en traktor skall ha minst två axlar, gäller fr.o.m. den 1 januari 1993. Traktor med en axel som har registrerats dessförinnan kan dock kvarstå som traktor.

Traktorer delas in i två skatteklasser: klass I (trafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorer) enligt 20 § FSL. Beteckningen jordbrukstraktor har alltså samma betydelse som beteckningen traktor klass II. Nedan används i regel "traktor klass I" och "traktor klass II" även om "trafiktraktor" respektive "jordbrukstraktor" används iförfattning.

Vilken klass en traktor skall tillhöra beror på tjänstevikten och användningssättet eller om traktorn är en ombyggd bil eller en s.k. terminaltraktor.

En sammanställning av reglerna för klassning av traktor finns i bilaga 1.

2.1 Traktor klass I (trafiktraktor)

En traktor skall tillhöra klass I (21 § FSL) om den

a) har en tjänstevikt över 2 000 kg och används för transport på väg som inte är enskild om inte annat sägs i avsnitt 2.3.

b) är en till traktor ombyggd bil (s.k. epatraktor eller A- traktor).

c) är särskilt konstruerad för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- eller terminalområden eller andra liknande områden ( s. k. terminaltraktor).

Rekommendationer:

Med transport avses här alla slags transporter oavsett om det som transporteras är gods, per- soner eller något annat. Avgörande är om något transporteras. Gods lastas i regel på en släpvagn som är kopplad till traktorn. Men som transport bör också räknas om ett efterfordon dras av traktorn (t.ex. grävmaskin på egna hjul, karusellvagn, varuvagn, bostadsvagn, kompressor).

Enligt 4 § BRK är väg

1. sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,

2. led som är anordnad för cykeltrafik,

3. gång- eller ridbana invid led eller plats som avses under 1 eller 2.

Rekommendationer:

Med väg som inte är enskild bör avses allmän väg, gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän samfärdsel (se specialmotiveringen till 11 a § VSL i Vägtrafikskatteutredningens betänkande, Ds Fi 1985:8, Beskattningen av traktorer).

Med "allmän väg" avses i dessa rekommendationer väg som inte är enskild.

2.2 Till traktor ombyggd bil

Bil som har byggts om till traktor (s.k. epatraktor eller A-traktor) skall tillhöra klass I oberoende av tjänstevikten och användningssättet. En sådan traktor skall alltså tillhöra klass I även om den inte används på allmän väg.

Undantagen i 22 § andra stycket FSL om transporter i lantbruk, skogsbruk etc. och om vissa begränsade transporter är inte tillämpliga på traktorer som är ombyggda bilar eller s.k. terminaltraktorer.

2.3 Traktor klass II (jordbrukstraktor)

En traktor som inte är en ombyggd bil räknas till klass II (22 § jämförd med 21 § FSL)

a) om traktorn har en tjänstevikt av högst 2 000 kg

b) om traktorn inte alls används på allmän väg

c) om traktorn används på allmän väg uteslutande eller så gott som uteslutande för transport av produkter från eller för- nödenheter för

  • lantbruk
  • skogsbruk (i fråga om skogsbruk får dock lasten sammanlagt inte överstiga 15 ton)
  • yrkesmässig växtodling eller
  • yrkesmässigt fiske eller

d) om traktorn på allmän väg används endast för transporter som är begränsade till

  • transport av endast traktorn med förare
  • transport av gods vid passage över vägen
  • transport av gods som är lastat på traktorn
  • transport vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt
  • * av redskap som skall drivas med traktorn eller
  • * av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller
  • * av sådant gods som behövs för föraren.

2.3.1 Så gott som uteslutande

"Så gott som uteslutande" avser traktor som normalt används i lantbruk, skogsbruk etc. (22 § andra stycket 1 FSL) och bara i ringa omfattning används för andra transporter på allmän väg. En användning som utgör högst 10 % av den totala körtiden kan anses som ringa enligt departementschefens uttalande i proposition 1986/87:50.

Rekommendationer:

I den totala körtiden bör räknas in användning både på väg och utanför väg samt både transportarbete och annan användning.

2.3.2 Produkter från lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske

Rekommendationer:

Till produkter från lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske enligt 22 § andra stycket 1 FSL bör räknas bl.a. mjölk, djur, spannmål, potatis, betor, hö, halm, timmer, ved, grönsaker, frukt, bär, plantskoleplantor, frö och fiskefångst.

Till lantbruk bör räknas uppfödning och skötsel av nötkreatur, hästar, svin, får, fjäderfä och andra husdjur för slakt och avel och för produktion av mjölk och ägg; här ingår även uppfödning och skötsel av ridoch tävlingshästar. Till lantbruk bör också kunna räknas renskötsel och pälsdjursskötsel.

Produkterna får inte vara bearbetade i större utsträckning än som normalt sker på fältet eller i skogen, ombord på fartyget eller i växthuset eller plantskolan. Varor som har framställts genom industriell bearbetning av produkterna bör inte anses som produkter från lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske. Detsamma gäller avfall från sådan bearbetning. Med produkter från lantbruk, skogsbruk etc. anses alltså inte köttvaror, djupfryst fisk, konserver, mjöl, socker, sågade bräder eller sågspån.

2.3.3 Förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske

Rekommendationer:

Till förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske enligt 22 § andra stycket 1 FSL bör räknas bl.a. utsäde, plantor, foder, gödsel, byggnadsmaterial för erforderliga byggnader på ett lantbruk, grus för skogsbilvägar och fiskeredskap.

Till förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske bör inte räknas motorredskap, t.ex. grävmaskin för skogsdikning eller maskin för lastning av kalk.

2.3.4 Produkter, förnödenheter - annat gods

Rekommendationer:

Samma slags gods kan ibland anses som produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske och ibland som annat gods. Avgörande bör vara utgångspunkten eller målet för transporten. För att en traktor skall få användas i klass II för transport av sådana produkter eller förnödenheter bör därför krävas att produkterna transporteras från och förnödenheterna till lantbruket, skogsbruket, handelsträdgården, plantskolan eller fiskefartyget.

Exempelvis bör en transport av kvävegödselmedel från en järnvägsstation till en lagerbyggnad be- lägen i anslutning till stationen inte anses som en transport till lantbruk. Inte heller bör en transport med en traktor på allmän väg av timmer eller ved anses som en transport från skogsbruket om transporten inte sker från skogen utan från en avlastningsplats för något annat transportmedel, t.ex. från en järnvägsstation. Transport av potatis och frukt från ett lager till butiker bör inte heller anses som en transport från lantbruk.

Eftersom gödsel anses som en förnödenhet för lantbruk bör även slam kunna anses som sådan förnödenhet i det fall slammet transporteras till ett lantbruk för att spridas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Transport av slam i annat fall, t.ex. från ett reningsverk till en slamtipp, bör däremot inte anses vara transport till lantbruk.

Kammarrätten i Jönköping har i ett mål om transport av slam till reningsverk och åkrar funnit att verksamhetens omfattning och inriktning var sådan att traktorerna skulle tillhöra klass I (dom 1990-09-25, mål nr 4963-1986).

2.3.5 Vissa begränsade transporter

Enligt 22 § andra stycket 2 FSL räknas en traktor till klass II om transporterna på allmän väg är begränsade till vissa slags transporter, se avsnitt 2.3 d).

2.3.5.1 Transport av endast traktorn med förare

Rekommendationer:

Med transport av endast en traktor med förare bör avses att traktorn framförs utan last, dvs. utan att något transporteras med traktorn och utan att passagerar medföljer. Som sådan transport bör också räknas om en traktor med släpvagn, som i regel används till att transportera last, körs med släpvagnen tom.

2.3.5.2 Transport av gods som är lastat på traktorn

Rekommendationer:

Med gods som är lastat på traktorn bör avses bl.a. gods i en grävskopa eller behållare (t.ex. sand i en sandspridare) som är monterad på traktorn.

Det förhållandet att det här endast gäller transport av gods som är lastat på traktorn innebär att gods som transporteras på annat sätt inte faller under detta undantag. Alltså kan gods som dras av traktorn (t.ex. maskiner eller redskap) eller gods, som är lastat på ett fordon som dras av traktorn (t.ex. sopor, snö eller sand) givetvis inte anses lastat på traktorn.

2.3.5.3 Befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av visst gods

Enligt 22 § andra stycket 2 d FSL hänförs en traktor till klass II om den används på allmän väg endast för transporter som är begränsade till befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare. Godset kan vara lastat på en släpvagn som dras av traktorn.

I detta lagrum anges startplatsen eller målet för färden och de varuslag som transporten får omfatta.

Rekommendationer:

Med redskap som skall drivas med traktorn bör avses ett redskap som arbetar när det dras av traktorn eller på annat sätt kopplas till traktorn. Det kan gälla t.ex. ett brunnsborrningsaggregat som på egna hjul dras av en traktor och som på arbetsplatsen drivs med den motor som driver traktorn. Det kan också vara en kalkspridare som sprider kalk när den dras av traktorn.

Det förhållandet att transporten här bara avser ett redskap som skall drivas med traktorn innebär att transport av andra redskap inte faller under detta undantag. Ett redskap med egen drivanord- ning kan alltså inte transporteras med en traktor klass II med stöd av denna regel. Se även om transport i avsnitt 2.1.

Rekommendationer:

Med gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet bör avses bl.a. drivmedel och reserv- delar.

Med gods som föraren behöver bör avses t.ex. en en personbil som tas med på en släpvagn och som traktorföraren skall använda för hemstransport. (Vägtrafikskatteutredningens betänkande, Ds Fi 1985:8, Beskattningen av traktorer m m).

Till gods som föraren behöver bör dock inte räknas motorredskap, t.ex. grävmaskin, som föraren skall använda på arbetsplatsen.

3 Tillfällig användning av traktor klass II som traktor klass I

En traktor som tillhör klass II får tillfälligt användas som en traktor klass I (23 § FSL). Den tillfälliga användningen kan vara högst 15 dagar. Den tillfälliga användningen skall anmälas till Vägverket innan användningen börjar (57 a § första stycket BRK).

Anmälan skall innehålla uppgift om när användningen börjar.

En tilläggsskatt, som utgör skillnaden mellan skatten för traktorn i klass I och i klass II, tas ut för den tillfälliga användningen. Skatten tas ut för 15 dagar vid varje tillfälle. Tilläggsskatten skall betalas senast tre veckor efter den dag då den tillfälliga användningen började (51 § FSL).

Rekommendationer:

Tillfällig användning av klass II-traktor som traktor klass I bör normalt medges högst tre gånger per år. Om en ny anmälan om tillfällig användning kommer in inom kort tid efter ett tidigare medgivande om tillfällig användning bör närmare utredas hur traktorn vanligen används, hur den tillfälliga användningen som klass I- traktor är beskaffad och hur traktorn avses att användas i fortsättningen.

Traktorn bör anses tillhöra klass II även då den tillfälligt används som traktor klass I. Därav följer att en släpvagn som dras av traktorn vid sådan användning inte är registreringspliktig och därmed inte heller är skattepliktig.

Exempel:

En traktor används på ett sådant sätt att den hänförs till klass II. Traktorn används dock en dag på våren och en dag på hösten för transport av en båt på allmän väg, dvs. på sådant sätt att det är fråga om klass I-transport. Dessa två transporter kan var för sig anses som en tillfällig användning som trafiktraktor.

4 Traktor klass I som drar utländska påhängsvagnar

Om en trafiktraktor används för att dra påhängsvagnar som inte är registrerade i Sverige tas fordonsskatt ut för traktorn med två gånger det belopp som annars skulle betalas (24 § första stycket FSL). För s.k. terminaltraktor (se avsnitt 2.1) tas dock enkel fordonsskatt ut även när den drar utländska påhängsvagnar (24 § andra stycket FSL).

Uppgift om att trafiktraktor skall dra utländsk påhängsvagn skall fogas till ansökan om registrering av traktorn (12 § 3 BRK). Innan en registrerad traktor får användas på detta sätt skall fordonsägaren anmäla användningssättet till Vägverket (57 a § åttonde stycket BRK).

5 Traktors användning

Fordonsägaren skall skriftligen ange traktorns användningssätt i ansökan om registrering (12 § BRK), i anmälan om ägarbyte (52 § BRK) eller om användningen ändras från klass II till klass I (57 a § BRK). Om uppgift om användningen saknas vid registrering av traktor (12 § 3 BRK) avställs traktorn enligt 34 § första stycket BRK.

Rekommendationer:

En uppgift om att klass I-traktor skall användas på sådant sätt att den kan tillhöra klass II gäller från den tidpunkt då anmälan kom in till Vägverket. Detta bör gälla även om traktorn har använts som klass II-traktor från en tidigaretidpunkt.

Om en anmälan om traktors användning är så ofullständig att Vägverket inte kan hänföra trak- torn till rätt skatteklass, bör fordonsägaren anmodas att komplettera uppgifterna inom viss tid. Om begärd komplettering inte har kommit in inom föreskriven tid bör Vägverket hänföra traktorn till klass I. Detta beslut bör dock omprövas när uppgift om användningssätt har kommit in.

Om en traktor har hänförts till fel skatteklass (t.ex. på grund av myndighetsfel) och skatt därigenom har påförts oriktigt, kan beskattningsmyndigheten besluta om fastställande av skatten enligt 37-38 §§ FSL. Det förhållandet att fordonsägaren av misstag har anmält en traktor i fel skatteklass medför dock inte att traktorns skatteklass kan ändras retroaktivt. Länsrätten i Gävleborgs län har avslagit en begäran om retroaktiv ändring av skatteklass för traktor (dom 1991-10-22, mål nr S615-91E).

Det saknar i och för sig betydelse för klassningen av en traktor om den används i yrkesmässig trafik eller i annan verksamhet. Dock kan ägarens verksamhet ge viss information om det troliga användningssättet.

Enligt Vägtrafikskatteutredningens uppfattning bör utredning i fråga om skatteklass för traktor som ägs av juridisk person innefatta kontroll i mervärdeskatteregistret. Därom sägs följande i utredningens betänkande (DS Fi 1985:8) Beskattningen av traktorer m.m. (sid. 53).

Enligt vår uppfattning borde en mer effektiv tillsyn kunna uppnås om länsstyrelserna, innan beslut fattas om skatteklass för en traktor, som anmälts till klass II och som ägs av en juridisk person, kontrollerar med länsstyrelsens mervärdeskatteenhet vilken verksamhet ägaren bedriver. I mervärdeskatteregistret finns uppgifter om näringsgrenskod som bör vara till hjälp för att fastställa detta. Om verksamheten visar sig vara annan än jord- och skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller fiske bör komplettering infordras där traktorägaren skall motivera och styrka varför traktorn skall tillhöra klass II. En motsvarande genomgång av redan registrerade traktorer skulle givetvis också kunna ge värdefull information.

En sammanställning av reglerna för klassning av traktor finns i bilaga 1.

När Vägverket handlägger ärende om klassning av traktor bör sammanfattningsvis särskilt följande beaktas

  • hur ser fordonet ut
  • är fordonet registreringspliktigt
  • är fordonet en traktor
  • är fordonet en ombyggd bil
  • är fordonet en s.k. terminaltraktor
  • är traktorns tjänstevikt över 2 000 kg
  • hur används traktorn
  • vad uppger fordonsägaren i sin anmälan (fordonsägaren skall beskriva hur traktorn används; allmänna uttryck som "fordonet är Klass-II- traktor" godtas inte)
  • sker transport på allmän väg
  • vad transporteras
  • vilka fordon dras av traktorn
  • vilka uppgifter om fordonsägaren finns i bilregistret
  • vilka uppgifter om fordonsägarens näringsverksamhet kan fås från skattemyndigheten
behövs komplettering.

Detta gäller i tillämpliga delar även motorredskap och tung terrängvagn.

6 Ändrad skatt till följd av ändrad användning

Om en traktors användning ändras så att traktorn övergår från att tillhöra klass II till att tillhöra klass I, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad då användningen ändrades (15 § FSL). Den tillkommande skatten tas alltså ut fr.o.m. den första dagen i månaden även om ändringen sker senare under månaden och även om fordonsskatten är 4 800 kr eller högre per år. Den ytterligare fordonsskatt som skall betalas på grund av ändringen avser tiden till närmast följande skatteperiod i de fall fordonsskatten efter ändringen är över 3 600 kr per år. I annat fall tas den ytterligare skatten ut för tiden till närmast följande skatteår. När skatten senast skall betalas framgår av 51 § FSL.

Om en traktors användning ändras så att traktorn övergår från att tillhöra klass I till att tillhöra klass II gäller den lägre skatten fr.o.m. kalendermånaden efter den då användningen ändrades (15 § FSL). Detta gäller även om anmälan om ändrad användning kommer in den första dagen i månaden.

7 Motorredskap

7.1 Registreringsplikt för motorredskap

Motorredskap är ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods. Motorredskap indelas i motorredskap klass I (högsta konstruktiv hastighet över 30 km/tim) och motorredskap klass II (konstruktiv hastighet högst 30 km/tim) (3 § FK). Motorredskap klass I får dock inte framföras med högre hastighet än 50 km/tim.

Ett motorredskap klass I är alltid registreringspliktigt (8 § 1 BRK) och skattepliktigt.

Ett motorredskap klass II är registreringspliktigt och därmed skattepliktigt om det används

  • för persontransport på väg som inte är enskild i andra fall än vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från arbetsställe för fordonet eller liknande eller undantagsvis för färd kortare sträcka i andra än nu avsedda fall (8 § 2 a BRK)
  • för transport av gods på väg som inte är enskild i andra fall än som avses i 22 § FSL (8 § 2 b BRK) - se avsnitt 2.3 c och d.
Med persontransport avses här även transport av endast motorredskap med förare.

Exempel 1:

Ett motorredskap klass II försett med en lyftkran används på en byggarbetsplats enbart till att lyfta byggelement. Föraren kör dessutom motorredskapet kortaste väg till och från arbetsplatsen. Vid sådan användning behöver motorredskapet inte vara registrerat.

Exempel 2:

Ett motorredskap klass II försett med en lyftkran används enbart till att transportera föraren på dennes fritid. Vid sådan användning skall motorredskapet vara registrerat.

Mindre motordrivna fordon med en konstruktiv hastighet av högst 30 km/tim som är inrättade för kortare förflyttningar av gods, t.ex. s.k. kyrkogårdstruckar, kan klassificeras som motorredskap trots att de är försedda med lastutrymme. Sådant motorredskap är registreringspliktigt och skattepliktigt, om en släpvagn kopplas till det och fordonskombinationen används för transport på allmän väg. Däremot är sådant motorredskap inte registreringspliktigt om det används utan släpvagn eller med släpvagn, men bara för sådana begränsade transporter som anges i 22 § andra stycket FSL.

7.2 Beskattning av motorredskap

- Ett skattepliktigt motorredskap som är en ombyggd bil beskattas - oavsett tjänstevikten - som en traktor klass I.

- Ett skattepliktigt motorredskap med tjänstevikt över 2 000 kg och som inte är en ombyggd bil, beskattas som traktor klass I om den används för transport av gods på allmän väg och transporterna inte är begränsade till sådana som anges i 22 § andra stycket FSL.

- Ett skattepliktigt motorredskap med tjänstevikt högst 2 000 kg som inte är en ombyggd bil beskattas som traktor klass II.

- Andra skattepliktiga motorredskap beskattas med en fordonsskatt av 1 000 kr per år.

Om ett motorredskap är motorredskap klass I eller motorredskap klass II har i och för sig ingen betydelse för beskattningen av motorredskapet. Det är kombinationen av reglerna om registrering och beskattning som är avgörande. Först måste klaras ut om fordonet är registreringspliktigt. Därefter kommer frågan om beskattningen. Det är bara registreringspliktiga motorredskap som är skattepliktiga. Ett motorredskap klass II som inte används för transport av personer eller gods på allmän väg är inte registreringspliktigt och därmed inte heller skattepliktigt. Detta gäller även om motorredskapet är en ombyggd bil.

En sammanställning av reglerna för beskattning av motorredskap finns i bilaga 2.

8 Tung terrängvagn

Tung terrängvagn är en terrängvagn med tjänstevikt över 2 000 kg. Tung terrängvagn på hjul får användas på allmän väg i samma utsträckning som bil. Tung terrängvagn får vara konstruerad för en högsta hastighet över 30 km/tim, men den får inte framföras med högre hastighet än 50 km/tim.

Skattevikten för tung terrängvagn är totalvikten, dock högst den bruttovikt som fordonet får ha på BK 1-väg.

Tung terrängvagn beskattas som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på allmän väg eller om den används på allmän väg bara för vissa begränsade transporter (22 § andra stycket 1 eller 2 a, b eller d FSL). Se avsnitt 2.

I andra fall beskattas en tung terrängvagn enligt särskilda skatteskalor.

9 Släpvagn till traktor, motorredskap och tung terrängvagn

9.1 Registreringsplikt för släpvagn

En släpvagn (dvs. påhängsvagn eller annan släpvagn) är registreringspliktig om den dras av

- traktor klass I när den används som trafiktraktor (8 § 4 och 9 § 2 BRK)

- motorredskap klass I

- tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet över 30 km/tim

- tung terrängvagn som används som en trafiktraktor

- motorredskap klass II med tjänstevikt över 2 000 kg när det används som trafiktraktor (8 § 5 och 9 § 2 BRK)

- motorredskap klass II - oavsett tjänstevikt - när det används som trafiktraktor om det är en till motorredskap ombyggd bil.

En släpvagn är dock inte registreringspliktig om den dras av

- traktor klass II

- traktor som används endast som en jordbrukstraktor

- motorredskap klass II (med tjänstevikt över 2 000 kg) som används endast som en jordbrukstraktor

- tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst 30 km/tim om den används endast som en jordbrukstraktor.

9.2 Beskattning av släpvagn

En släpvagn (d.v.s. påhängsvagn eller annan släpvagn) är skattepliktig om den dras av

- traktor klass I när den används som trafiktraktor

- motorredskap klass I som beskattas som trafiktraktor

- motorredskap klass II när den används som trafiktraktor

- tung terrängvagn när den används som trafiktraktor.

En släpvagn är inte skattepliktig om den dras av

- traktor klass II

- traktor klass I när den används som jordbrukstraktor

- motorredskap klass II när den används som jordbrukstraktor

- motorredskap som skall beskattas som traktor klass II

- motorredskap som skall beskattas med 1 000 kr per år

- tung terrängvagn som används som jordbrukstraktor.

Observera dock att en släpvagn, som dras av motorredskap klass I eller av tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet över 30 km/tim, alltid är registreringspliktig även om den i vissa fall inte är skattepliktig.

Påhängsvagn med skattevikt över 3 000 kg är inte skattepliktig om den dras av s.k. terminaltraktor (9 § andra stycket FSL).

Rekommendationer:

En släpvagn som dras av en traktor klass II som tillfälligt används i klass I enligt 23 § FSL bör inte vara registreringspliktig och är således inte heller skattepliktig.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1996 och ersätter RSV:s rekommendationer m. m. (RSV Iv 1993:2) om beskattning av traktorer m.m.