Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSFS 1999:10


OBS! Dessa föreskrifter har upphävts 2006-09-01 genom SKVFS 2006:13.
Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering;

beslutade den 26 augusti 1999.

Riksskatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) i fråga om Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering att 2 kap. och bilaga 1 skall ha följande lydelse.

2 kap. Hyreshusenheter, industrienheter och elproduktionsenheter

Tomtmark

1 § Med byggrätt avses den rätt som föreligger att uppföra ny byggnad på taxeringsenheten.

Byggrätt anges i kvm bruttoarea ovan mark. Bruttoarean mäts enligt Svensk Standard (SS 02 10 53). Med ovan mark avses att golvet i närmast högre våning ligger mer än 1,5 m över omgivande markyta.

2 § Vid värdering av tomtmark till hyreshus skall med klassen bostäder vid indelning av värdefaktorn typ av bebyggelse avses utrymmen inrättade för boende samt biutrymmen (SS 02 10 53). Med klassen lokaler avses utrymmen eller samling av utrymmen avsedda för annat ändamål än bostad (SS 02 10 53).

Täktmark

3 § Värdefaktorn väntetid omfattar tiden från ingången av det år då taxeringen skall ske till dess brytningen påbörjas.

4 § Om brytning pågår, räknas brytningstiden från ingången av det år då taxeringen skall ske till den tidpunkt då brytningen väntas vara avslutad. Pågår inte någon brytning, räknas brytningstiden från väntetidens slut.

Föreligger täkttillstånd, räknas brytningstiden dock längst till den tidpunkt då täkttillståndet löper ut. Saknas täkttillstånd, får brytningstiden bestämmas till högst tio år.

5 § Brytningsfaktorn skall för hela riket bestämmas till de tal som anges i följande tabell. Tabellen anger brytningsfaktorn vid varierande väntetid och brytningstid.

Brytningstid årBrytning pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
  12-34-56-10> 10
10,950,900,850,750,650,45
2-30,900,850,800,750,600,45
4-50,850,850,800,700,600,40
6-100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30

Hyreshus

6 § Om inte annat föreskrivs i 7 eller 8 §, skall värdefaktorn hyra för bostäder bestämmas till den totala utgående årshyran 1998 för samtliga bostäder inom värderingsenheten och värdefaktorn hyra för lokaler till den totala utgående årshyran 1998 för samtliga lokaler inom värderingsenheten. Detta gäller oavsett tidpunkten för hyreskontraktens tecknande.

Årshyran skall motsvara hela det belopp hyresgästerna normalt har att erlägga till hyresvärden samt hyra för skyltar på byggnaden. I årshyran skall således ingå kostnad för uppvärmning, VA-tillägg, tillägg för fastighetsskatt och andra tillägg men inte avgifter för hushållsförbrukning av elektricitet och gas eller mervärdesskatt och inte heller intäkter från uthyrning av mark eller markanläggning.

Hyran anges i hela tusental kronor.

7 § Om uppgift om utgående hyra 1998 saknas för hela värderingsenheten eller del därav eller om värderingsenhetens beskaffenhet förändrats efter 1998 så att hyran ändrats mer än vad som motsvaras av i orten normala hyresförändringar, skall den utgående hyran ett senare år användas. Därvid skall det senare årets hyra omräknas till 1998 års nivå.

8 § För sådana bostäder och lokaler i hyreshus som
1. innehas med bostadsrätt,
2. är andelslägenheter,
3. disponeras av ägaren eller av honom närstående,
4. varit outhyrda under hela året eller del av året eller för vilka hyresrabatter utgår eller
5. har en utgående hyra som är en internhyra skall, i stället för utgående hyra, till grund för värderingen läggas jämförelsehyra.

Detsamma gäller om den utgående hyran på annat sätt uppenbart avviker från bruksvärdehyra då det gäller bostäder eller marknadsmässig hyra i fråga om lokaler. Med marknadsmässig hyra 1998 avses genomsnittligt utgående hyra för likartade lokaler detta år.

9 § Värdeåret för hyreshus utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av hyreshuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929.

Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, skall värdeåret jämkas.

Industribyggnad och övrig byggnad

10 § Värdeåret för industribyggnad och övrig byggnad utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929.

Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, skall värdeåret jämkas.

11 § Vid värdering enligt avkastningsmetoden skall vid klassindelning av värdefaktorn lokaltyp med klasserna produktionslokaler, industrikontor och lager m.m. förstås följande.

Produktionslokaler
  
Med produktionslokaler avses lokaler som är inrättade för produktion, service eller liknande.

Industrikontor
  
Med industrikontor avses lokaler som är inrättade för kontor, personalutrymme, utställning eller liknande och är belägna i en byggnad som till övervägande del inrymmer produktionslokaler och/eller lager m.m.

Lager m.m.

Med lager m.m. avses lokaler som är inrättade för lager, förråd eller liknande samt övriga lokaler, som ej kan hänföras till någon av ovanstående lokaltyper.

Elproduktionsenheter

12 § Normalårsvattenföring skall uppskattas i enlighet med de värden som Statens Meterologiska och Hydrologiska Institut angett i institutets senaste utgivna 40-årsstatistik.

Bilaga 1

Omräkningsfaktorer för byggnad under uppförande

ÅrFör AFT 96För AFT 98För AFT 00
19940,50  
19950,50  
19960,500,50 
19970,450,50 
19980,450,500,50
19990,450,450,50

Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag, då föreskrifterna enligt uppgift på dem kom ut från trycket och tillämpas vid allmän fastighetstaxering år 2000 och vid särskild fastighetstaxering år 2001-2005.