Uppdelning av anskaffningsutgiften på aktie och inlösenrätt
   Om en inlösenrätt avyttras ska kapitalvinstbeskattning ske. Försäljningspris är då det belopp som erhålls vid försäljningen efter avdrag för kostnader.
   Anskaffningsutgiften för en inlösenrätt utgörs av en del av anskaffningsutgiften för aktierna i Custos. Av rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 framgår att anskaffningsutgiften för aktierna ska delas upp på aktier respektive inlösenrätter med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid utfärdandet av inlösenrätterna.
   Aktierna i Custos var marknadsnoterade. Sista dag för handel med aktier inklusive rätt till inlösenrätt var den 7 maj 2003. Den lägsta betalkursen för aktierna var denna dag 147 kr.
   Inlösenrätterna kunde säljas på marknaden och var marknadsnoterade från och med den 19 maj 2003. Medianen av den lägsta betalkursen för inlösenrätterna under de första fem dagarna sedan de noterades var 11,10 kr.
   Av anskaffningsutgiften för aktierna bör därför (11,10/147 =) 8 procent hänföras till inlösenrätterna och 92 procent till aktierna.

Skatteregler för inlösen
   När man löser in aktier i ett bolag anses man ha sålt aktierna. En kapitalvinstberäkning ska således göras. Därvid får, utöver kvarvarande anskaffningsutgift för de anmälda Custos-aktierna, avdrag göras för anskaffningsutgiften för de utnyttjade inlösenrätterna. Försäljningspriset utgörs av kontantlikviden om 200 kr per inlöst aktie.

Exempel
   Om anskaffningsutgiften för en aktie i Custos var 100 kr ska 8 kr hänföras till inlösenrätten och 92 kr hänföras till aktien.
   För inlösen av en aktie krävdes fyra inlösenrätter. Den totala anskaffningsutgiften vid aktieförsäljningen blir därför
((4 x 8) + 92 =) 124 kr. Eftersom försäljningspriset var 200 kr blir vinsten i exemplet (200 – 124 =) 76 kr.
   Om inlösenrätten säljs ska 8 kr dras av som anskaffningsutgift.

¹Riksskatteverket har utfärdat allmänna råd om uppdelning av anskaffningsutgift mellan aktie och inlösenrätt, se RSV 2003:15.